12 Snabba Frågor: En sammanfattning

Dela gärna så fler får läsa artikeln

12 Snabba Frågor: En sammanfattning är ett avslut, men för att det ska få ett värdigt avslut bestämde vi oss för att se tillbaka och fundera kring alla de 116 stycken 12 Snabba Frågor vi har publicerat. Det är dags för Den Sista 12 Snabba Frågor.

Den Sista 12 Snabba Frågor: En sammanfattning.

116 stycken, det är helt klart en bra siffra! Vi har väldigt många duktiga, intressanta och hängivna metare i Sverige. Nu ska vi kanske inte säga att alla 116 är med endast metare. Men den stora delen av dem är det, vilket var målet.

Den 20 april 2017 publicerade vi den första 12 Snabba Frågor, det var Jörgen Larsson som svarade på våra frågor då. En rätt bra start får man väl ändå säga! Jörgen har gjort otroligt mycket för metet och sportfisket i Sverige! Den 3 juni 2020 publicerade vi den sista 12 Snabba, då var det Stefan Burnert som stod för svaren. Inget dåligt avslut!

I början publicerade vi minst en ny 12 Snabba varje vecka, men med tiden förändrades karaktären och upplägget på konceptet. Något som såklart är naturligt, saker och ting förändras över tid. Vi märkte att vi fick ofta fler kommentarer från er läsare när svaren var mer ingående. Detta valde vi att spinna vidare på och började ställa några mer riktad fråga till den som vi intervjuade. Det blev fokuserade frågor på t.ex. en specifik fångst eller händelse. Samtidigt gjorde detta att det tog lite mer tid att både planera och sammanställa. Det blev svårare och svårare att publicera en varje vecka och över tid så blev det längre och längre mellan dem. Vi kunde helt enkelt inte återanvända alla frågorna som vi gjorde i början.

Tillslut kom vi till en punkt där vi kände att 12 Snabba Frågor hade nått sitt slut, det hade uppfyllt sitt mål. Det var dags för något nytt.

Vi har lagt ned cirka 200 timmar på dessa 12 Snabba Frågor

200 timmar är ungefär 8 dagar, vilket känns rätt mycket när man ser på det så… Men det har varit värt varenda timme, för det har varit riktigt roligt att publicera varenda en av dem och såklart att få läsa dem. Det finns många svar som man har skrattat åt, fått inspiration ifrån och fångster man gapat över när bilderna har ramla in på mejlen. Det har verkligen varit en ära att få publicera alla dessa intervjuer.

12 Snabba Frågor: En sammanfattning
Foto: Elis Wessmark

När man börjar gå igenom alla dessa 12 Snabba för att på något sammanställa dem inser man att det är otroligt många bra svar! Men några gemensamma nämnare kan man ändå se. Går vi lång tillbaka i arkivet och tittar på frågan Vilken fiskefilm/serie är den bästa du sett? En fråga vi ställde till rätt många deltagare och det var många som svarade A Passion For Angling. Vilket kanske inte är så konstigt, det är nog den serie inom fisket som betytt mest. Inte bara här utan i hela Europa?

Vem är/var din förebild inom det svenska metet/sportfisket? Här är det Arne Broman som betytt mycket, men även Jörgen Larsson och Kaj Jonsson nämns hos många som förebilder. Något som också är roligt här är att många har nämnt fiskekompisar och klubb/lagkamrater som förbilder.

2017 ställde vi följande fråga till ett flertal deltagare Vilket rekord tror du hänger löst år 2017? Gösen var en art som flera trodde på, något som aldrig hände och vi har fortfarande kvar rekordet från 2014… Även abborre, indianlax och något mer. Men någon svarade karp och det blev ju besannat. Anders Lundmark fick en karp på 32,45 kilo från Stubbetorpssjön i september 2017. Det rekordet står sig än idag.

En fantastisk fråga var denna: Vad är det mest pinsamma som hänt dig under en fiskeresa?

Det är nog den frågan som följt med längst och det är riktigt roligt att så många bjuder på sig själva och delar med sig av en hel del roliga och pinsamma grejer. Det finns såklart några som sticker ut lite mer och de förtjänar att få komma med en gång till.

1. Marc Westrin bjuder på en kanske inte så trevlig upplevelse, men dock väldigt rolig!

Ett lätt kränkande tillfälle var när jag och Manfred Isberg ankrat upp en lånad takbåt i en sarv-vass. Vi hade med stor möda rott säkert 3-4 km från tältet. Under färden dracks det kaffe, så när vi ankrat balanserade jag på kanten av båten för att kasta vatten. Manfred får samma idé på sin sida varpå båten svajar till och nära på kapsejsar!

Vatten och urin flödar in över kanten på båten och jag plumsar överbord med halva överkroppen! I den onödigt kalla aprilsolens sista strålar får jag därefter lufttorka från vad som inte bara var Motala ströms rena vatten… Känslan av att sedan tillhöra den lilla skara som lyckats fiska en natt i reggfabriken utan en vettig sarv är saltet i såren!

2. Även Martin Bengtsson har varit i vattnet…

12 Snabba Frågor: En sammanfattning

Jag måste nog välja Dalälven hösten 2017. Jag fiskade i kanalen och skulle smyga ner på en klippa och ta loss en felkrokad braxen när jag tappade fotfästet och dök rätt ner i älven. Både jag och spöet drev iväg i strömmen och jag ropade med chockade lungor till Micke, som undrade om jag levde överhuvudtaget, ”Spö…sp…spöet!” Micke lade ut ett elegant underarmskast och lyckades dra in både spö och braxen till kanten. Upp kom även ett halvdränkt skäggsvin som snabbt konstaterade att det var dags att åka hem.  Ja, det fanns fler vittnen till händelsen…

Om någon på andra sidan älven hade en Go-Pro kamera på sig är ännu oklart.

3. Den sista som förtjänar att få komma med är Rasmus Ljungqvists fantastiska återberättelse.

En gång för mycket länge sedan tjuvfiskade jag och en kompis gädda i ett strömmande vattendrag en vecka innan öringfiskepremiären. Vi gick längs ån och kastade när vi plötsligt ser hur en gubbe hundra meter bort börjar skrika och gå emot oss! Jag och kompisen börjar jogga nedströms och gömmer vår utrustning i den täta vassen och flyr in i ett närliggande villaområde. Vi gömmer oss bakom en altan när min mobiltelefon plötsligt ringer (en fiskepolare)
– Tjena är ni och fiska i vatten-X? De ringde mig och trodde att det var jag som fiskade, de är ute efter er! Ni måste dra!

Helt plötsligt hör vi däcktjut och ser att det kommer gubbar överallt!

Det är som att FBI skulle vara ansvariga för fisketillsynen här! Då kommer vi på att det ligger mängder med fiskespön i polarens bil som är parkerad i ett industriområde i närheten, hittar de bilen är vi rökta! Jag kryper som en spion i den täta vassen och ruschar mot bilen, när jag kryper de sista meterna mot förardörren ser jag på andra sidan ån hur de har skickat ut en lång och senig fiskevakt med löpartights och pannband! Shit de här är allvar, jag har powerstövlar och raggsockor, kommer inte ha en chans om han upptäcker mig!

Jag rivstartar bilen och bränner iväg! Kort därefter tar en bil som har förstått vem jag är upp jakten. Men min bil har fler hästkrafter och den är snabbt avskakad! Jag ringer polaren och plockar upp honom på en närliggande cykelbana där han plockat ihop våra gömda fiskespön! Vi bränner iväg och först när vi är på motorvägen kan vi koppla av! Vafan va de som hände?! Det måste ha varit närmare 25 fiskevakter som letade efter oss, bara för att vi fiskade lite gädda. Jag hade blodsmak i munnen i närmare två dagar efter att det inträffade, att rusa 5 km med Powerstövlar är värre än ett Iron Man!

En annan fråga som också hängde med länge var: Tycker du att dessa så kallade supervatten som ofta innehåller långt större fiskar av specifik art än resten av landet är en tillgång, eller en förbannelse?

Det var en fråga som egentligen inte skulle bli så återkommande som den blev, men vi insåg att det var rätt spännande att höra vad folk tyckte. Det blev en bra avslutning också, så många gånger var detta fråga 12. Svaren skiljde sig en del åt och det gick inte att se något gemensamt svar. I slutändan är det upp till var och en såklart. Men det var som sagt en intressant fråga som fick följa med länge.

Vi frågade en annan tung fråga, fast mer av det tyngre slaget mot fiskaren själv. Nämligen Vilken är den största fisken du tappat vid någon av dina fiskeresor? Vissa svar man läste kändes i hjärtat! Många minns minst en stor förlorad fisk, och det var flera händelser som slutade med att fisken släppte vid håvkanten. Men hade vi lyckats varje gång hade det nog inte varit lika roligt att meta?

Nästan alla vi har intervjuat för 12 Snabba Frågor har en koppling till metet. Men en person som sticker ut ordentligt är Claes Svartzonker Claesson.
Tanken med den intervjun var att se hur långt ifrån metet han var. Som vi anade var det riktigt långt bort, hehe. Så det blev aldrig någon kioskvältare!

Vilken av alla dessa 12 Snabba har flest läsningar då?

Det är Henrik Sandahl som tar hem vinsten med god marginal.

Mest lästa 12 Snabba Frågor - Henrik Sandahl

En 12 Snabba som vi publicerade när vi lanserade vår nya hemsida 2019. Sen har vi även Linnea Lönn, Tobias Fränstam och Tobias Ekvall högt uppe på listorna, vilket inte heller är så konstigt då alla är kända profiler inom sportfisket.

Några inspirerande svar ska vi såklart bjuda på

Vi börjar med en fråga vi ställde till Fredrik Andersson som gav ett riktigt inspirerande och ingående svar. Hela hans 12 Snabba svar är väldigt ingående. Har du inte läst den gör det! Frågan vi ställde var följande:
Fisket är något som följt dig genom hela livet om vi förstått det rätt. Men på senare år har det varit ett större fokus på att hitta nya vatten. Men vad är det som är så speciellt för dig att just lokalisera och lyckas i ett okänt vatten? Sen vill vi såklart höra en riktigt bra historia från ett sådant lyckat pass efter många timmars letande.

Vi fick barn i november 2017 så det året spenderade jag i jakt på nya ofiskade karp vatten. Hittade flera och fick fisk från två helt nya. De absolut bästa stunderna jag haft inom specimenmetet. Fiska efter okända mängd, storlekar och knappt ens veta om det finns karp i sjön överhuvudtaget är otroligt tillfredsställande när det väl nappar. Bägge vattnen visade sig innehålla överraskningar. Det första vattnet hade jag sett ryggen på två karpar. Gissade att de var 4-5 kg.

Jag åkte dit ned med ett lite kraftigare match spö, flöte och majs. De två första jag krokade drog av linan direkt. Den tredje landade jag. Trodde knappt mina ögon när jag såg fisken i håven. Inte bara hade jag landat en karp från ett nytt vatten, den var stor också! Tjockare än lång. Riktig boll till karp. 13.8 kg vägde den in på. Jag återvände sedan till sjön med riktiga karp prylar trots att det var 25 min promenad genom delvis eländig terräng. Jag hade ett otroligt bra vårfiske där under april. När jag lämnade sjön för nya utmaningar kunde jag summera 9 fångade karpar var av endast en var under 11 kg. Snacka om fullträff! Med tanke på att jag alltid fiskar korta pass på nån timme till max en natt så var det ett riktigt bra resultat.

Fredrik Andersson med en fet spegelkarp från ett okänt vatten
Stärkt av framgången där tog jag sikte på en annan sjö. Året innan hade jag sett vad jag trodde var en karp. Jag hade lagt 8-10 turer för att reka men inte sett något mer.

Fiskade 6 morgon pass utan framgång eller att ens se eller hört en karp.
Bestämde mig för att köra någon natt. Mäskade 1.5 vecka innan det var dags. Även denna sjö ligger otillgängligt så utrustningen blev minimal. Säng byttes mot hängmatta.

Hängmatta i skogen

Kvällen och natten flöt på utan så mycket som ett linebite. Jag såg ingen fisk och hörde inte tecken på någon aktivitet. Kl 06.30 satt jag och dinglade med benen i hängmattan med en kopp kaffe i handen och tänkte -jaha det blev inget denna gång heller. Precis då pep det till en gång i larmet, tittar upp och ser att jag fått ett droppback. Hoppar ner och lyfter spöt. Knäna blir mjuka som gelé när jag känner att det är en karp. Karpen kämpar på och vägrar ge upp. Tankarna far genom huvudet. Sitter den bra? Hur ska jag håva den över ljungbuskarna? Hur långt ut i gungflyn kan jag gå? Är det en spegel eller fjällis? Är det en urgammal fisk?

TIllslut ligger den där i håven. Jag kikar ner på den. Lägger den på mattan. Sjunker ner och sätter mig på knä bredvid. -du var mig en fin rackare.

Framför mig ligger en otroligt fin fjällis i toppkondition på 12.8 kg Vilken känsla. Helt fantastiskt. Det slår allt annat jag upplevt inom specimenfisket. Och visst den var stor men helt ärligt så hade den kunnat vägt 7 kg och det hade vart lika fantastiskt. Den karpen är utan tvekan den starkaste fightern jag någonsin fått. Den gav aldrig upp. Till och med i håven stångade den på och ville ut.

Fredrik Andersson med en fin fjällis från ett okänt vatten.

Ett annat svar som också är inspirerande och med en klassisk bild gav många kommentarer och det är Göran Nilssons svit från Kölbydammen 1988.

Göran har betytt mycket för det Svenska metet och för många metare! Frågan vi ställde till Göran var följande:
Vi stannar kvar lite vid SK Glimma, här kan vi tänka oss att det finns mängder med historier. Men vi ber dig att välja ut en som har betytt mycket för dig. Det kanske är ett riktigt lyckat fiskepass eller en galen satsning ni gjorde. Fritt fram!

Då drar sig minnet tillbaka till en svit från Kölbydammen.

Året var 1988 och det började med att jag och Luis Rasmussen satt på det sedvanliga stället (Stubben) och diskuterade fiske medan vi konsumerade ravioli och makrill i tomatsås. Vi kom osökt in på platsen rakt framför oss, en udde där det fanns ett gammalt svanbo. Året tidigare hade det bebotts av en svan som Luis döpt till Gunde och genom åren hade Luis och Gunde börjat ogilla varandra. Som tur var så hade Gunde detta år bytt adress.

Jag frågade Luis:
”Vad tror du om att sitta där och fiska?”
Luis svarade:
”Jo för faen, där må de vaere bra men det behövs båt”.

Veckan efter tog jag med en båt och rodde ut till udden.

Mitt val för att locka det jag misstänkte simmade i detta vatten var frilina med daggmask.
Runt kl. 22 fick jag napp och krokade en sutare som kom att väga 3580 gram. Vid denna tidpunkt en hyfsad sutare. Märkte att det kom in annan fisk på mäskplatsen, gissade att det var sarv. Tog fram mitt redan förberedda flötmete, kastade ut och väntade på napp. Behövde inte vänta länge då det högg direkt och jag landade en sarv på 1220 gram. Sarvfisket fortsatte med 4 fiskar mellan 1000-1100 gr.

När fisket dog ut började jag fundera och tänkte på att jag redan fångat fantastiska fiskar. Tankarna for genom huvudet, bara tänk om… tänk om man även kunde fånga en stor brax.

02:30 märkte jag att det rörde sig något stort på mäskplatsen. Fram med frilinan och denna gång dubbla daggmaskar. Nappet lät inte väntas på sig. Ett sakta utlöp och en distinkt krokning gav ett tvärstopp som fick fantasin att löpa amok. Fisken gick snabbt upp till ytan och efter en kort kamp satt den säkert i håven. När jag tittade ner i håven såg jag att det var ett as till brax och förstod genast att min 5-kilosvåg inte skulle räcka.

Som tur var hade jag redan på denna tid telefon i bilen vilken jag förflyttade mig till för att ringa Mikael Blomqvist. Innan han skulle inställa sig på jobbet kom han förbi och vägde fisken. Tyvärr hade den då spottat upp en hel del majs och mäsk men vägde trots detta 5425 gram. Tilläggas kan att jag även fångade en hanbraxen på 4200 gram.
Detta är ett pass jag aldrig glömmer.

12 Snabba Frågor: En sammanfattning En magisk svit med brax, sutare och sarv!

Här kan du läsa hela Görans 12 Snabba Svar.

Vi tar ett sista urval

Det är Jesper Olsson som bjöd på ett riktigt ingående svar om en av hans favoritarter, sutaren. Frågan vi ställde var:

Sutaren är en art du uppskattar att fiska efter om vi förstått det rätt. men vad är det som gör den så speciell för dig och vilken metod är favoriten?
Sen vill vi såklart höra om ett av dina bästa minnen när det gäller just mete efter sutarna? 

Ja sutaren är jag lite extra kär i!
När jag började läsa om metet och få upp ögonen för specimenfisket där i början av 80-talet så verkade just sutaren vara lite extra häftig. Stark, mystisk och inte helt lätt att fånga enligt rådande fiskepress. Det skulle mäskas och fiskas på nätterna, och den togs sällan av en slump. Störst chans hade man vid en riktigt lång målmedveten satsning med dy upp till knäna, tobak som myggmedel och där allt annat fick stå åt sidan. En riktig specimenfisk helt enkelt.

När jag vid ett pass i hemmasjön plötsligt lyckades kroka en så uppfyllde den alla mina förväntningar med råge men precis vid håven slet den sig efter en urstark fight bland näckrosorna. Där stod jag totalt knäckt med skakande knän, men helsåld, trots att jag inte fick upp den och knappt ens fick se den! Sedan dess har det blivit åtskilliga nätter och många resor runt om i landet efter denna fantastiska fisk. Dock tog det mig faktiskt tio hårda år innan jag lyckades få någon riktigt stor och komma över tre kg.

Favoritmetoden nr 1 är utan tvekan flötmete.

Att i det första morgonljuset sitta och titta på ett flöte på en bubblande mäskplats är en helt magisk upplevelse som slår det mesta. När det sedan gungar till och sakta lyfter…
Om jag ska bottenmeta så får det bli med swingtip. Det är också väldigt roligt och ibland mycket effektivt. Larmfisket och boltrig har jag aldrig riktigt fastnat för. Jag har fått stor sutare på det viset men har inte riktigt uppskattat dom fullt ut, även om det varit fina fiskar. Det har aldrig varit min grej att sova upp fiskar. (Då räknas inte dom gånger man ofrivilligt somnat i stolen och vaknat med dregel på hakan och värkande gamnacke!)

Jesper med en grann sutare
Sutare på 3760 gram.
Mitt bästa sutarminne är för mig ett grymt pass i Antorpa.

Jag hade åkt ner med Roger Hellsten för att under några dagar försöka plocka lite fiskar till Svenskan. Det var ganska fullt med fiskare runt sjön men då jag hade tagit med en biltaksbåt så kunde jag ändå välja plats ganska bra. Dom första nätterna var ”Antorpatröga”, dvs det hände absolut ingenting och mäskplatserna förblev helt orörda.

Inför sista natten mäskade jag upp en plats där jag tidigare nätter sett en del aktivitet.
Kvällen började som dom tidigare mycket lugnt. Ungefär när det började att skymma så ringde Ola Esbjörnsson, och vi pratade ett tag. Under samtalet såg jag plötsligt hur flötet hoppade till och jag sa att nu var det nåt på gång och jag var tvungen att lägga på. Strax därefter reste sig plötsligt flötet en decimeter rakt upp och nästan förvånat krokade jag och hade fast fisk. Efter en bra fight så låg en stor och vacker sutare i håven. Överlycklig förpassade jag den till karpsäcken och fortsatte fisket.

Ett par timmar senare när det var som allra mörkast så krokade jag en ny fisk.

Den kämpade inte alls lika bra som dom förra och gick snabbt i håven. När jag lyft in den i båten och tände pannlampan så kände jag genast igen den. Det var samma som Niclas Nilsson tagit dagen innan, en fisk som fightades dåligt. Den var kort och otroligt rund, och den hade en lite märklig stjärtfena. När Niclas fick den vägde den 4060 gram så jag visste att jag spräckt 4kg´s vallen. På grund av dess kroppsform hade jag döpt den till ”Bubblan” och det var första gången jag fångade denna blivande rikskändis. (Det skulle kommande år bli två gånger till!)

Nåväl, ner med även denna i karpsäcken. Fisket fortsatte och allting stämde den här natten. Lite efter att det ljusnat så fick jag tre sutare till varav en mycket stor hona och en mycket stor och otroligt stark hane. Med fem fiskar i samma karpsäck så tyckte jag att det var trångt nog och att det nu fick räcka. Trots att jag förmodligen kunnat peta upp en eller ett par fiskar till.

Jag packade ihop och rodde iland och väckte Rogge. Jag talade om att vi nu hade fem fiskar på listan, och av hans yrvakna min att döma så trodde han mig nog inte riktigt först. Vi fotade och vägde dom till 3640 gram, 3760 gram, Bubblan på 4080 gram, en hane på 4080 gram, samt en fet hona på 4430 gram! Tilläggas ska att det utöver mina fiskar under våran resa togs totalt två sutare i hela sjön utav alla larmfiskare.
Ibland är flötmete effektivt!

12 Snabba Frågor: En sammanfattning. Jesper Olsson med en fin sutare
Sutare på 4250 gram.

Jesper bjuder även på Vimma-historier och mycket mer i sin 12 Snabba, du kan läsa den här.

Några avslutande ord

Detta är endast ett litet axplock bland alla fantastiska svar! Att gå igenom allt och alla skulle bli för mycket här. Du får gärna skriva en kommentar vilken din favorit har varit. Antingen här nedan eller i vår Facebookgrupp. Du hittar den här. Det är alltid roligt att höra vad du som läsare tycker och tänker.

Men vi ska återvända lite till varför vi har valt att lägga ned 12 Snabba Frågor. Det finns flera anledningar, såklart. Men den viktigaste är den att när våra frågor blev mer personliga blev även svaren bättre, mer ingående och längre. Vilket såklart inte är så konstigt. Den som blir intervjuad har ju något mer unikt och exakt att säga. Det blir ju dennes svar utifrån en speciell händelse. Det ger lite mer nerv i det. Sen har vi ju inte oändligt med personer att fråga heller… Där är också en bidragande orsak. Men när vi såg hur svaren utvecklades och blev längre, mer ingående och att även fler skrev kommentarer kring svaren kände vi att här finns det möjlighet att skapa något nytt. Därför har vi skapat en ny artikelserie, I fokus:

I fokus:

Vad är då I fokus: för något? Jo, tanken med den är att vi just får möjligheten att fokusera på till exempel en person, en händelse, en fisk, ett rekord, ett vatten. Vi kan ställa mer ingående frågor, fördjupa oss i något specifikt. I fokus: ger oss större valmöjligheter. Vi har redan publicerat två I fokus: och det är med Henrik Stale där fokuset ligger på gäddan. Vicktor Hallensjö var den andre och i den fokuserade vi på hans tidigare rekordruda från 2013.

I dessa två intervjuerna har vi fokusera på en art och ett rekord. Inte personerna i sig. Det betyder att vi kan om vi vill ha med dessa personerna igen om något annat ämne. Vi får som sagt större valmöjligheter och det gillar vi.

Vi på Swedish Anglers vill avsluta med att tacka alla ni som valt att ställa upp i 12 Snabba Frågor och svara på våra frågor. Så tack allihop, ingen nämnd ingen glömd! Vi vill även passa på att tacka Fiskekompaniet som har varit vår samarbetspartner med våra 12 Snabba Frågor, Tack grabbar!

Här kan du läsa alla 116 publicerade 12 Snabba Frågor

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *