12-Snabba Frågor till: Johan Wajkert

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Johan Wajkert är en riktigt duktig metare och sportfiskare som har fångat många fina fiskar! Han har bland annat haft svenskt rekord på brax från Hossmoån. Men vad hände egentligen när han metade färna? Och varför satt Johan i ett träd i över fyra timmar? Ja det och mycket mer får du reda på när du läser hans 12 Snabba Svar!

1. Vilken art har du haft störst problem med att lyckas med? Och med lyckas med menar vi kanske inte att få den största, utan mer känna att man har grepp om arten. 

Laken! Då jag började min ”karriär” som lakmetare hade vi jättebra fiske i Kalmarsund. Det var i början av 90-talet och nya bra ställen upptäcktes lite överallt. Storfiskvikten låg på 4 kilo och detta var ett givet mål för mig. Några år och väldigt, väldigt många pass senare hade alla mina kompisar lyckats, ofta flera gånger. Men inte jag. Så många stora lakar hade faktiskt fångats att Sportfiskarnas viktgräns vid nyår -93 höjdes till 4,5 kg…

Den 19 jan -94 får jag kontakt med en riktig storlake! Vi metar på öppet vatten från land men dom innersta 2 meterna är täckt med glasklar is. Laken går in under istäcket, ibland far den fram nästan under fötterna på oss. Vi ser genom isen att kroken sitter alldeles längst ut i en tunn flik av läppen. Jag är riktigt nervös men till slut lyckas min vän håva bjässen utanför iskanten! Vågen visar 4.485 gram. Det är inte sant! 15 fjuttiga gram under, och när dom precis har höjt. Året efter fick jag ytterligare en 4-kilos. 4.210 gram! Ha, ha!

Nu är lakarna tyvärr försvunna från Kalmarsund. Hoppas Östersjöns negativa trend vänds och att alla arter så sakteliga kan komma tillbaka till våra skärgårdar.

Johan Wajkert med en stor lake
Lake 5.310 gram. Västervik 2003.

2. Vem är/var din förebild inom det svenska metet/sportfisket?

Jag har haft många förebilder genom åren, ingen glömd och ingen nämnd. Ofta har det handlat om nära fiskekompisar. Tycker det är intressant med folk som brinner för det dom gör oavsett vad det handlar om.

Ser alltid upp till folk som är ödmjuka och rädda om vår natur, som inte skräpar ner och som behandlar fisken med den respekt den förtjänar.

3. Det Svenska metet är ju tyvärr en väldigt liten del av det Svenska sportfisket. Men är det något speciellt som skulle kunna lyfta metet lite och göra det mer synligt för gemene sportfiskare? Eller är det något som saknas som gör att metet kommer fortsätta vara en liten del av Sportfisket?

Då jag började fiska lite mer strukturerat och seriöst i slutet av 80-talet var metet en av de största ”grenarna” bland dom mer hängivna fiskarna. Nu kanske predatorfisket är störst. Trender kommer och går, det är nog svårt att påverka.

4. Du har ju fått en röd lagerkransnål vilket är 30 olika registrerade arter i storfiskregistret. Är detta något som driver dig i ditt fiske att fånga olika arter över storfiskgränsen? Eller är det snarare något som kommit som en bonus? Sen vill vi gärna höra om en minnesvärd fångst som hamnade bland alla dina fina fångster? 

Jag är sådan som person att jag gillar utmaningar. Jag har nog svårt att bara fiska efter en eller två arter, då ledsnar jag till slut. Olika arter kräver helt olika metoder och strategier, vid olika årstider, dag eller natt. Man får leta i små åar, stora sjöar, avlägsna fjällvatten, ostkustens skärgårdar, västkustens fjordar eller på 450 meters djup i någon ravin. Detta är en drivkraft för mig. Jag gillar storfiskregistret, det driver mig till nya utmaningar. Och det ger en fantastiska naturupplevelser i nya härliga miljöer!

Johan med en mindre kungsfisk
Mindre kungsfisk 490 gram. Fångad väst om Smögen i maj 2019.

5. Idfisket är något som har legat dig varmt om hjärtat och du har fångat många fina idar genom åren, framförallt från Småländska åar. Vad är det som gör iden så speciell och likaså anledningen till att det blev mycket fiske i småländska åar? Sen vill vi gärna höra om ett minnesvärt fiskepass efter just id.

Idmetet är lite av ett startskott på metesäsongen nu när lakar, sikar och andra ”vårfiskar” minskat kraftigt i vår del av landet. Även om jag brukar ha några nya mål inför varje nytt år har jag svårt att helt släppa vissa arter. Iden är en av dom. Det är ett svårt fiske på så vis att mycket handlar om att tajma fisken. Ofta blir det bara ett par dagar varje vår som är riktigt heta med romstinn, stor id. Sen är det underbart att smyga omkring vid en liten å på våren och se naturen vakna. Och finliret med ett litet flöte på tunn lina. 

En episod från ett idmete kommer under fråga 10.

Johan Wajkert med en grann Id
Id 3.270 gram. April 2013.

6. Du har ju haft det Svenska rekordet på brax från Hossmoån tidigare. Men kan du berätta för oss om hur det gick till, kan du ta oss tillbaka till dagen då rekordfisken tillslut låg där i håven?

Mitt gamla braxenrekord! Ja det var en häftig upplevelse. Redan som 16-åring 1989 fick jag en, med den tidens mått, riktigt stor braxen. Min 5kg:s SuperSamson-våg slog i botten med en smäll. Hem och hämtade min kusins mammas hushållsvåg. Vikten fastställdes till 5700gr.

Just det att vi vägde fisken på en hushållsvåg samt vetskapen om att det fanns ännu större braxnar i ån drev mig att försöka slå mitt gamla personliga rekord. En av mina absolut bästa fiskekompisar Andreas Niklasson och jag gjorde flera lyckade satsningar men att slå 5700gr. var inte lätt. Våren -2007 var vi som vanligt på plats. Efter några dagars intensivt fiske var jag tvungen att åka hem tillfälligt. Andreas fiskade kvar. Plötsligt ringer telefonen. Andreas har fångat drömfisken! Det omdiskuterade 26 år gamla braxenrekordet på 6300 gram var ett minne blott! Jag anslöt till Andreas och får uppleva hans glädje och hans enorma braxen på 6320gr. Härligt!

Dagen efter återupptog jag fisket, Andreas åkte nöjd hem.

Två förmiddagar senare satt jag i vanlig ordning vid spöna. Morgonen hade varit bra med fyra eller fem landade braxnar med en största på 4850gr. Oron började ändå infinna sig för leken hade börjat och flera av fiskarna var redan utlekta. Precis nedströms mig sitter Ola Esbjörnsson och Daniel Möller. Inga ”duvungar” precis. Men dom hade kammat noll denna morgon. Plötsligt får jag en böj på quivern och mothugget sitter perfekt. Den där ser tung ut säger Ola och jag känner själv att det känns lite annorlunda än tidigare fångade fiskar. Tiden går och efter ca 10 min visar sig fisken i ytan långt ut. Den är grotesk! Lång, grov och extremt romstinn! 

Fy f-n säger Ola; – Den där väger över 7! 
Mina knän skakar, armarna darrar så jag tror kroken ska lossna och pulsen är så där ohälsosamt hög. Braxen dyker och proceduren upprepas flera gånger. Detta är fisken jag drömt om, mitt livs braxen. 
Möller tjatar på skånska; – Män pressa pau lite Wajkert! Och Ola; -Fy f-n, över 7!

Det har nu gått ca 20min och jag pallar knappt för pressen. 

Möller; -Pressa pau Wajkert, du drillar som en kärring!

Jag blir vansinnig! Nu håller du käften Möller! Här står jag med mitt livs fisk och kämpar och du bara håller på! 

Ola; – Fy f-n, över 7! En kille på andra sidan ån ropar över och undrar vad som försiggår. Han har aldrig sett en sådan braxenfight säger han.

Efter ytterligare några minuter går braxen i Olas håv! Jag stupar in i skuggan under ett buskage och mumlar till Möller och Ola att det där får ni sköta. Jag är helt utslagen. Grabbarna gör jobbet perfekt, förbereder allt med matta, två vågar, kameror mm. innan fisken lyfts. 

Ola ropar rakt ut; – Svenskt rekord! 6370gr!

Jag börjar nästan lipa, lyckan är total! 

Folk strömmar till överallt ifrån. Andreas kommer och grattar. Ett par veckor senare ser vi på bilderna att det är samma fisk vi fått! Vi är lika glada båda två. Lite senare slogs rekordet igen av en skånebraxen och nu fångas långt större fiskar det vet säkert dom flesta. Men 2007 var fortfarande en 6-kilosbraxen en nästan overkligt stor fisk!

Ps. Förlåt Daniel Möller för att jag skrek åt dig. Jag var inte vid mina sinnes fulla bruk (Men du var för jävlig!) Ha, ha!

Johan Wajkert med hans svenska rekordbrax från 2007
Braxen 6.370 gram. Hossmoån, maj 2007.

7. Vilken fisk håller du som din bästa fångst? Berätta varför.

Min rekordbraxen är fortfarande mitt livs fisk!
Det var så många års kämpande innan jag lyckades och så många minnen och händelser i samband med fångsten att den är svårslagen!

8. Vad är det mest pinsamma som hänt dig under en fiskeresa?

Mycket udda har hänt under mina år som fiskare. En gång fiskade jag färna med flytande bröd i en av Smålands åar. En riktigt stor färna hade plockat brödet och stångade på tungt i strömmen. Ett 10-tal meter utanför mig stack en sten upp och en stor grästuva växte jämte. Givetvis simmar den stora färnan upp och lägger sig i gräset. Helv-te!

Av med brallorna och ut i ån! Jag vadar uppströms stenen och lyckas pressa fisken från ett annat håll. Den går loss! Står med vatten långt över midjan. Färnan gör en lång rusning nedströms in mot ett stort buskage som ligger ner i vattnet. Med risk för linbrott pressar jag för fullt och lyckas få stopp på den. Sakta kommer den närmare men precis då jag nästan kan skönja den gör den en likadan rusning till.

Det knakar i spöet men allt går vägen. Färnan börjar bli trött och kommer med relativt snällt. Utan några konstigheter närmar den sig och snart har jag den på spölängds avstånd. Jag står fortfarande långt ute i ån på djupt vatten. Då slaknar plötsligt linan, helt oförklarligt. Kroken har släppt. Måttligt glad vadar jag in smutsig och svärande. Och utan brallor. Precis då kommer två småpratande medelålders män gående på stigen längs med ån. Dom stannar till och tystnar, tittar lustigt på mig och tar en omväg runt mina kläder som ligger i en hög vid stigen. 

Ibland vill man bara försvinna!

Johan med en fin färna på över 3 kilo!
Färna 3.100 gram.
(Fasen vad suddig bilden blev, hehe)

9. Vilken är din bästa egenskap som sportfiskare och motivera varför? Nämn även din sämsta egenskap som sportfiskare och motivera varför? Berätta även något tillfälle då du fiskat och den dåliga egenskapen har visat sig ordentligt. 

Min bästa egenskap kan nog vara ett rejält tålamod och lite jäklar anamma. Jakten på den speciella fisken av en speciell art tar ibland många år och massor med planering och fisketid i anspråk.

Mitt tålamod och min envishet kan också vara min sämsta egenskap. Jag kan fortfarande nöta i vatten där ingen fått dom fiskar jag är ute efter på många herrans år. Att se hur våra skärgårdar blivit så förändrade sen jag började min karriär har tagit mig hårt. Har svårt att släppa taget. Jag fiskar fortfarande i hopp om att någon lake kanske hittat tillbaks till exempel, ha ha!

10. Vilken är den största fisken du tappat vid någon av dina fiskeresor? 

Vid ett tillfälle låg jag som vanligt en vecka i mitt tält vid en av ostkustens åar i väntan på dom stora idarna som stiger varje vår för lek. Målet var som alltid att någon gång lyckas fånga en 3-kilos.

Fisket hade gått sådär dom första dagarna men dagen hade varit rejält varm och jag hoppades att det skulle komma en rejäl stigning med fisk under kvällen/ natten. Jag vaknade mitt i natten av ett förskräckligt oväsen utanför tältet. Det riktigt dånade nerifrån ån. Ån var full av id!

Morgonen efter var jag uppe tidigt spänd av förväntan. I ”mitt” lilla bakvatten stod säkert 50 idar. Uppklättrad i ett träd kunde jag studera hur fiskarna rörde sig. Underst i stimmet visade sig en enorm fisk. I det turbulenta vattnet lyftes den ibland upp så man såg den men lika snabbt simmade den varje gång ner under dom övriga fiskarna igen. Med spöet i ena handen och ett krampaktigt tag om en trädgren med den andra satt jag fyra meter upp i trädet över ån.

I tre timmar hängde jag där för att försöka doppa ett par maggottar framför jätten då den en gång var 20:de minut bara för några sekunder visade sig i massan av fisk. Efter en halvtimme hade benen domnat bort och efter tre timmar kunde jag knappt klättra ner igen. Den stora iden nappade aldrig. Den såg aldrig ens mina maggottar. Och tur var nog det för annars hade jag garanterat dråsat ner i ån med spö och allt och då tror jag knappats att jag lyckats få denna drömfisk i håven!

11. Drömmar har vi alla och oftast många, men vad är din dröm inom metet/fisket i Sverige?

Jag har som mål att fortsätta som jag gör!
Sätta upp kanske tre målfiskar per år och göra mitt bästa för att lyckas utan att gå över lik. Ibland är det också skönt att fiska utan några större mål. Det är ju inte alltid så att det är de största fiskarna som ger de bästa minnena. Det viktigaste är att ha roligt och att njuta längs vägen. Kunna skratta åt sig själv då det inte går ens väg. Det kan vara vara svårt men det går oftast lättare då man ser det hela på lite distans!

Johan Wajkert med en fin berggylta
Berggylta 1.550 gram. Gullmarsfjorden 2014.

12. Tycker du att dessa så kallade supervatten som ofta innehåller långt större fiskar av specifik art än resten av landet är en tillgång, eller en förbannelse? Motivera svaret.

Det är nog mest positivt. Jag är en folkskygg varelse och gillar egentligen inte att fiska bland för mycket folk. Många fiskar bara i de vatten som är mest ”inne” och då minskar trycket på övriga ställen. På dessa övriga ställen kan jag ”gå och lulla” för mig själv!

Vi tackar Johan för svaren!

Här kan man läsa fler av våra 12 Snabba Frågor intervjuer.

På Fiskekompaniet.se hittar man mängder med prylar till sitt mete, så kika in deras hemsida.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *