12 Snabba Frågor till: Tobias Fränstam

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Tobias Fränstam är en man som lyckats med konststycket att bli en välkänd fiskare och naturkämpe. För många av oss så är han lika intimt förknippad med gäddfabriker, julgranar och vattentester som han är med stora fiskar. Det som slår mig är att det är nästan omöjligt att hitta en bild med honom utan flytväst. Förebild är ett ord som man tänker på när man pratar om Tobias. Vi är många som pratar om miljövård och medvetenhet, men vi är få som gjort någonting åt den saken. Det har Tobias!

Tobias Fränstam med en fin borre

1. Vilken av dina “bästa” fiskar var svårast att fånga?

Det absolut svåraste jag lyckats fånga är nog en gädda över 15 kg. I slutet av december 2009 kom min hittills största gädda som vägde in på 16,4 kg och fångades från land på ett hemmagjort tailbete med hullinglös krok och en Ambassadeur C3 som jag sågat av gaveln på med en vinkelslip för att få lågprofilfattning på rullen. Under hela min fiskekarriär var 15 kgs gäddan det stora målet. Jag skydde inga medel eller metoder och det fanns inga begränsningar i tid eller ekonomiska resurser. Jag satsade inom rimlighetens (eller orimlighetens) gränser allt jag hade i jakten på denna fisk.

Just denna höst hade jag precis börjat arbeta på Sportfiskarna.

Jag jobbade i princip dygnet runt under en period och en bit in på hösten hade jag 160 övertidstimmar efter ett par månaders arbete. Den dåtida generalsekreteraren erbjöd mig då 5 kompdagar som kompensation (då vi inte har komptid eller flextid) och slug som jag var gick jag med på dealen om jag fick låna jobbets Toyota Hilux under julhelgen. På den tiden hade jag nämligen ingen egen bil och med Hilux kunde jag rampa på några riktigt svåråtkomliga platser.

2009 års julfiske hade jag och Rasmus planerat för sedan sensommaren det året. Målet var att fånga en riktigt stor gädda! Taktiken var enkel, vi fiskar få platser noga i områden där vi tidigare varit i kontakt med riktigt grov fisk. Första dagen fördelades på flötmete, flötestrolling och spinnfiske utan en endaste gäddkontakt. Vid dag två reviderades taktikerna. Med lärdom från gårdagens resultat antog vi att gäddorna fanns på plats och att vi använt oss av en felaktig fisketeknik. Med flera kilometer av fiskat vatten fanns det inte en chans att vi inte kastat på en endaste fisk. Här handlade det om punktfiske på tröga individer.

Vi började med att meta extremt statiskt.

Varenda plats som testades fiskades minst i 30 minuter. Vid lunchtid hade vi inte haft en endaste kontakt på metet och vi bestämde oss för att prova spinnfisket igen. Jag påbörjade fisket med en snabbsjunkande tail i papegojfärg, samma färg som jag tidigare under året fått mina två största gäddor på 11,9 kg och 11,95 kg på. Platsen vi fiskade har ett grundare område med en brantare kant strax utanför. Jag koncentrerade mig på att fiska tailen precis längs med branten.

På det första kastet fiskade jag för högt och kände knappt botten, på det andra kastet fick jag fullt med vegetation på krokarna då jag kastade in på för grunt vatten men på det tredje kastet prickade jag precis där kanten började branta!
Jag tog ett par snabba vevtag och fick betet att följda branten ut i strömmen. Jag vevade in ytterligare någon meter lina och lyfte spötoppen högt för att få upp betet högt i vattenmassan och sedan låta det sakta dala mot botten ifall det stod en stor gädda och väntade nedanför branten.

Betet var cirka 2m under ytan och sjönk sakta mot 3 meters djup. Jag höll linan spänd och bara väntade, spinnstoppet varade säkert 5-7 sekunder innan det jag kände ett hårt DUNK!
Först efter en dryg minut in i kampen såg vi fisken majestätiskt komma upp ifrån djupet innan den med enkelhet slog ett slag med stjärten och återigen döks mot djupare vatten.

Båda utbrast samtidigt ”Den är sjukt lång, och grov”.

Gäddan gjorde stundtals mycket kraftiga slag med skallen, men framförallt var den tung, väldigt tung. Jag höll stadig press och efter ett par minuters kamp visade gäddan ett uns av uttröttning. Jag tog och lyfte spöet högt och ”planade” rekordsnabbt in gäddan mot kanten där jag tog ett stadigt gällocksgrepp.

Jag förstod direkt att det var ett personbästa jag fått upp men vågade inte hoppas på att den var större än 13-14kg. Då vi skulle väga fisken fann vi med häpnad att gäddan var såpass lång att den omöjligen kunde gå i vågslinget helt, hela stjärtfenan stack ut!
Vi tog som vanligt och stödde ett spö mellan axlarna och hängde upp vågslinget med våg på spöklingan.

Rasmus utbrast direkt ”Fan vågen är nere på 17!”

Vågen pendlade upp en bit och stannade strax under 16,5kg.
Jag trodde knappt det var sant och vi tog ett fåtal posébilder när jag stolt höll upp gäddan. Det intressanta var att tillskillnad från mer ”vanliga” gäddor så var denna fisk extremt uttröttande att försöka posera med, jag blev i princip trött i armarna efter fem snabba kort och lade varsamt ner fisken i vattnet igen.

Jag ville inte ta ut segern i förskott utan kontrollerade direkt våg och kalibrering, någonstans måste det ha blivit fel? Kunde den verkligen väga över 16kg? Till min häpnad fann jag dock att vågen var aningen underkalibrerad samtidigt som vi läste av en lite lägre vikt än den egentliga, det var verkligen en gädda på över 16 kg!
Detta var med råge ett nytt personbästa på gädda och en väldigt skön avslutning på ett väldigt bra gäddår för mig. Totalt lyckades jag under 2009 få gäddor på 10,25; 10,5; 11,52; 11,90; 11,95 och 16,4 kg samt 1:a plats i gäddSM lag, 3:e plats i gäddSM individuellt och 1:a plats i SGK KM.

2. Vilket rekord tror du hänger löst år 2017?

Jag tror att rekordet indianlax ligger risigt till. Nästa person som satsar i Abborrtjärn har god chans att slå det.

3. Förutom fiske, vad har du för hobbies?

Har faktiskt en uppsjö hobbies som jag försöker hinna med så mycket det går utöver fisket. Nu för tiden är det nog mest svampplockning, snorkling, vandring och lite mountainbike och träning som jag hinner med. Det jag älskar mest är nog backpackingresor med dykning, bergsbestigning och hårda djungelexpeditioner men får stå tillbaka som småbarnsförälder. Har även tidigare sysslat med allehanda extremsporter och lagsport i alla dess former.

4. Vem är/var din förebild inom det svenska metet/sportfisket?

Dem som känner mig vet att jag brukar säga att jag gillar ”riktiga fiskare”. Det som jag brukar kalla en riktig fiskare är alla dem som finns i sportfiskesverige och som bara råkat komma dit av en händelse för att dem är så otroligt fiskeintresserade. Fiskeintresset kan i sin tur sedan generera i att personerna blir kända eller tjänar bra med pengar men för personen i fråga är detta helt ointressant – det enda personen tänker på är att få fiska

En sådan profil som jag tycker är riktigt bra och som har ett genuint fiskeintresse är Stefan ”Trumman” Trumstedt.

Om det är någon jag har att tacka mycket i min ”karriär” för i sportfisket så vill jag även nämna gäddlegenden Anders Sköld från 80-tals filmen Gädda. Under i princip hela min yngre karriär fiskade jag ensam då det var relativt få i min ålder som fiskade på någon högre nivå på den tiden. Att utveckla teori och taktik från noll på egen hand är otroligt svårt. När jag var en bit över 20 träffade jag Anders och fick följa med på fiske flera gånger.

Det som var så kul med Anders var att jag hade ett uppdämt behov av miljontals frågor som jag frågade och fick raka ärliga svar från någon som fångat någonstans mellan 60-70 tiokilos gäddor i sina dagar. Den hjälp jag fick gjorde att jag inom loppet av ett par fiskepass kunde utvecklas i vad som skulle ta åratal om inte mer på egen hand.

5. Vilken fiskefilm/serie är den bästa du sett?

Tveklöst a passion for angling med Chris Yates och Bob James. Som delad tvåa kommer Rolf Nylinders flugfiskefilmer ”A field coffee diary” och Freewater pictures olika produktioner.

Tobias Fränstam

6. Förutom fiskerelaterade saker, med vad åker du aldrig utan till ett fiskepass?

Har alltid med vatten och något att äta. Annars tycker jag om att ha med en machete som kniv. Inte för att det är häftigt på något vis men jag älskar att tänka tillbaka på de flera djungelexpeditioner jag gjort med urinvånare på Borneo och Indonesien och vad det lärt mig om mig själv.

7. Flera korta eller färre långa pass?

Fler korta! Åker och fiskar så ofta jag kan. Ibland så kort som bara ett kast eller någon enstaka minut.

8. Om du fick ändra på en sak inom fiske/naturvård. Vad skulle det vara?

Att man började förstå vad som är bra kultur och vad som är dålig kultur och att man endast bejakar den bra kulturen. Säg att en region haft en främlingsfientlig kultur, skall den bevaras eftersom det finns en kultur och historia bakom den? Nej, självklart inte. Man skall ta lärdom av historien och känna till det som hänt men inte bejaka något som leder in i en negativ spiral.

Detsamma gäller meningslösa dammar som saknar syfte eller bäckar och vattendrag där människan våldfört sig och gjort om dem till livlösa avloppsdiken. I många fall finns inga motsättningar före naturvård om det inte vore för inskränkta kulturhistoriker som vill bejaka en dålig och skadlig kultur. Hur kan ett livlöst åkerdike vara vackrare än ett strömmande vattendrag med öring och färna?

9. Vad har du för målsättningar för 2017?

Att lösa mitt livspussel med sambo, barn och anställning och samtidigt hinna ut på mycket fiske! I år har jag gått ned till att arbeta 60 % för att varken behöva göra för stora avkall på fiske eller familj vilket är bland det bästa jag någonsin gjort. Från att tidigare ofta ha känt mig stressad känner jag mig numera mest tacksam och lycklig.

10. När ditt fiskeliv summeras, vilken låt väljer du som soundtrack?

Shine on you crazy diamond (1-9) med Pink Floyd

11. Vilken fångst genom tiderna i sverige skulle du velat ha bevittnat, och varför?

Hmm, kanske sportfiskerekordet på 60kgs malen ifrån Emån. Den sägs vara tagen på ABUmatic med ett tobydrag vilket inte kan stämma. Hörde en historia om att malen hittades fastklämd i intagsgallret till ett kraftverk och att fångstmannen tog fram ett ABUmatic ur fiskeboden för att ta en skojbild och på skämt skicka in fångsten som rekordanmälan. Låter mer som något i den stilen kan vara den sanna historien.

12. Slutligen, vilken art tror du att vi har bäst chans att hitta nya vatten för där rekorden kan höjas rejält? Motivera varför.

Absolut enklast tror jag är att rikta in sig på någon av de nyinvandrade arterna som dyker upp på västkusten. Tror de rekord vi sett på t.ex. tunnläppad multe och bonito bara är början på fler varmvattenälskande fiskarter som söker sig upp längs med vår kust allteftersom den globala uppvärmningen tar effekt.

Tobias Fränstam badar med gädda

Vi tackar Tobias för svaren!

Vill man läsa mer om Tobbes fiske så kan man göra det på hans ABU Blogg.

Här kan man läsa fler av våra 12 Snabba Frågor intervjuer.

På Fiskekompaniet.se hittar man mängder med prylar till sitt mete, så kika in deras hemsida. 

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *