Christians Årskrönika 2020
Christians Årskrönika 2020. Här snackar Christian om sitt fiskeår. Det blir en genomgång av fiskeåret, funderingar på varför det går dåligt, eller bra? Och såklart en del kring Swedish Anglers.
Snart kan vi säga hejdå till detta året och säga hej till 2021, men innan dess är det dags för Christians Årskrönika 2020.
2020, vart tog du vägen? Det känns som året sprang förbi och nu sitter man här och funderar på vad som hände… Detta har varit ett år med många bompass och stolpe ut där fiskar har släppt vid håvkanten. Men jag tror ändå att man behöver dessa misslyckanden om man nu kan kalla det för just det. Bompassen berodde nog mest på att jag valde att lägga tid på ett okänt vatten som inte gav den utdelningen jag hade hoppats på.
Men jag tar ändå med mig dem som positiva. Tanken har nämligen legat där i bakhuvudet i ett par år att jag måste testa. Nu har jag gjort det och även om resultatet uteblev tar jag med mig flera lärdomar och en av dem är att göra det. Att just ta sig tiden att testa nya vatten och acceptera att det kan gå uselt. Sen har några bompass handlat om att jag har tagit lite dåliga beslut kanske, men det ingår också. Förhoppningsvis fick ja några bra lärdomar 2020!
Det är dock spännande att när man hamnar i en dålig spiral är det svårt att ta sig ur den. Självförtroendet är viktigt i sitt fiske!
När du tror på det du gör då kommer resultaten. Men när man tappar två bättre rudor vid håvkanten i Ursjön blir man lätt deprimerad och helt plötsligt blir det svårt att tro på sig själv. Skulle jag använt den kroken, valde jag fel, var den för stor, för liten, skulle jag kanske inte haft… Ja man börjar tvivla och då börjar man fiska dåligt. Det konstiga är att man fick ju ändå fisken att nappa, så något rätt har man ju gjort, men man ser ändå bara felen…
Det enda man kan göra är att fortsätta fiska, tillslut vänder det. För mig kom vändningen i Karsgöl ihop med Palle. Vi körde en fredag till söndag och även om jag inte fick någon större fisk så fick jag fisk och fick förtroende för mitt sätt att fiska. Det kommer jag definitivt ta med mig till 2021!
Men vi backar tillbaka till början av 2020.
Det blev inte så mycket fiskat i början av året. Det var mycket arbete och planering med Svenska Meteträffen och Sportfiskemässan. Så fisket fick läggas lite åt sidan. När mässorna började närma sig dök det upp något som gick under namnet Covid-19… Svenska Meteträffen kunde hållas utan problem och det var en riktigt rolig och bra tillställning! Sen blev Sportfiskemässan inställd och istället för att vara hemma blev det en tripp till Älvkarleby och Gävle för lite mete. Det var jag, Tomba och Roos. Fisket var inte direkt bra men alltid kul att komma iväg lite! Målet var att fånga vimma, men det blev mest en massa små idar…
I början av april började jag nöta färna. Det var extremt mycket vatten och ett tag hade Mörrumsån runt 130 kubik i sekunden! Detta gjorde att det inte fanns speciellt många platser att fiska på och till en början var det otroligt segt. Jag petade upp några färnor men ingen bättre fisk.
I mitten av april styrde jag bilen mot Emån och en fyra dagars färnatripp med min gode vän Henrik Stale.
Det blev många timmars vandring utmed ån i hopp om att få en fin fisk från ytan. Det var segt för min del medan Henrik hade bättre lycka och slog till med en riktigt fin färna på 3010 gram! Har du inte läst om den fångsten kan du göra det här!
Det är självklart kul att fånga stora fiskar själv, det är därför jag fiskar! Men att få vara med och se ens vänner lyckas är något jag verkligen uppskattar. Att få dela glädjen, minnet och känslan är en fantastisk upplevelse!
Efter resan till Emån började vattennivån i Mörrumsån bli inom det normala och nu fanns det genast flera möjligheter. Efter något pass började jag även komma i kontakt med större färnor och lyckades peta upp ett nytt å-bästa från Mörrumsån på 2870 gram innan vårfisket var över för 2020.
När jag satte mig på semestern och började sammanställa min tio i topp lista över färnorna fick jag byta ut någon fisk vilket såklart är roligt. Men något som sticker ut i den listan är vad jag har fångat mina största färnor på. Bröd, vilket fantastiskt krokbete det är!
8 av mina 10 största färnor är numera fångade på detta klassiska bete.
Sen började det gå utför på riktigt!
Efter jag hade avslutat mitt färnafiske blev det en resa till Karsgöl för vår årliga Swedish Anglers träff/tävling. Jag lyckades peta upp två karpar, en var så liten så den gjorde att jag tog hem priset för tävlingens minsta karp! Den andra var något kilo större men hade inget med tävlingen att göra. Fast även om fisket gick sådär var det en otroligt trevlig tillställning, som vanligt!
Väl hemma igen började det som sagt gå utför. Jag la nog 6-8 blankpass efter sutare på en plats jag verkligen trodde på. Såg fisk rulla men lyckades aldrig kroka någon. Jag testade det mesta jag kunde komma på men det gav inget. Det vara bara att acceptera att det gick åt helvete!
Jag petade in ett pass efter gräskarp i misären och lyckades få två stycken på ytan vilket alltid är roligt, ytmetet är magiskt kul!
Sommaren rullade på och jag gjorde några försök efter ruda men blankade även där, tappade gnistan en stund och det blev inte så mycket fiske. Jag kände mig mest förvirrad… Sen framåt augusti blev det dags att styra Skodan mot Ursjön för ännu en Swedish Anglers träff. Det började riktigt bra med en ruda på ca 1600 gram första kvällen. Morgonen efter felkrokade jag en ruda och sedan tappade jag två längre fram på resan varav en var en riktig kloss… Oj vad det sved! Men det ingår i fisket, hade man lyckats landa alla hade det nog inte varit lika roligt och spännande. Adrenalinet hade i alla fall inte sprutat ur öronen varje gång man krokar en större fisk!
Väl hemma igen, dags att vända på trenden!
När jag hade kommit hem från Ursjön började jag planera hösten lite. Jag gjorde ett pass efter karp men blankade, såklart… Tog mig en rejäl funderare igen, vad ville jag göra. Skulle jag ta en längre paus från fisket när det gick så dåligt? NEJ! Det går ju inte, hur roligt är det, haha!
Istället skrev jag till Palle Sköldblom och frågade om inte han var sugen på att köra ett pass ihop med mig i Karsgöl, självklart fick jag tillbaka som svar!
Härligt med goa vänner! Vi planerade in en fredag till söndag i september. Vädret var helt ok och det blev en riktigt bra och väldigt trevlig fiskehelg. Som jag skrev i början var det här jag kände att det vände för mig. Mitt förtroende för mitt karpfiske var lågt, funderade mest på vad jag gjorde för fel.
Men när larmet tog ton bara någon timme efter utkast rusade pulsen och adrenalinet.
Märkte snart att det inte var någon karp, men istället fick jag en sutare på strax över 2600 gram. Kanske inte så märkvärdigt, men jag lyckades kroka något och förtroendet började krypa tillbaka. Efter det hände det inte så mycket mer. Men på lördagen, vid lunchtid började mitt ena larm att skrika igen och denna gången var det rätt art och Palle håvade fisken med bravur åt mig, tack Palle!
Jag lyckades inte fånga något mer den helgen, men det gjorde inte så mycket. Mitt förtroende och suget efter fisket hade ökat rejält. Nu var det bara att köra på!
Hösten
I början av oktober påbörjade jag mitt fiske efter iden i Mörrumsån. Ett fantastiskt roligt fiske som du kan läsa mer om i min artikel om just Idfisket i Mörrumsån. I mitten av oktober var jag och Hallensjö och körde 2 dagar i ån med lyckat resultat. Vicktor fick en Id på prick 3000 gram efter ungefär 10 minuters fiske… Den mannen alltså! Men även jag lyckades bra och fick två idar över 2700 gram den helgen med en toppfisk på 2820 gram.
Jag fortsatte dock att fiska vidare fram till slutet av november efter Id och min största upp blev på 3130 gram som också blev ett nytt PB!
Utöver idfisket blev det även lite gösmete med Henrik. Som vanligt drog Stale det längsta strået och fick en riktigt fin gös på 6790 gram. Själv fick jag en gädda på ca 7 kilo. Inte riktigt vad jag var ute efter. Men vi hade en jäkligt trevlig dag på sjön!
Mer predatorer
Gösfisket med Stale ökade mitt sug efter mer predatormete, även min grabb ville ut och flötestrolla, han ville fånga en gädda och gös såklart!
Vi lyckades med båda uppdragen och en stolt grabb fick ta hem en gös till middagen. Det blir definitivt fler pass framöver!
Gösen är en art jag alltid har gillat men ändå fiskat relativt lite efter, framförallt de senaste två-tre åren. Något jag verkligen måste ändra på framöver och planen är att under 2021 ska det bli mer gös. Jag petade även in något pass efter gädda i början av december, men det gav inget, än… Jag kommer försöka få till något mer pass efter gäddan under vintern, kanske kan det bli is här i södra Sverige också… Då har jag ett par intressanta vatten som ska testas!
Swedish Anglers då?
Det har gått lite upp och ned i år… Det planerades och jag lade ned mycket tid på mässorna i början av året. Svenska Meteträffen blev ju av och det kändes riktigt lyckat. Både för mässan i sig, men även för min och Swedish Anglers del.
Sen blev Sportfiskemässan inställd och där hade jag plöjt ned mycket tid, så det blev lite proppen ur. Tomba skrev på och publicerade bland annat sina fantastiska krönikor, jag skrev något ibland men kände att jag inte hade lusten riktigt. Ibland har man en dipp, det tror ja gäller det mesta man gör. Men visst en del skrev jag ändå.
Vi hade en plan att försöka spela in lite fler poddar, men istället blev det färre… Varför vet jag nog inte, visst är det tidskrävande att redigera och klippa. Men det är samtidigt väldigt roligt att spela in dem för det är alltid spännande att höra andras historier, fiskar med mera. Det ger inspiration! Men även att kunna prata om olika ämnen som är enklare i ord än i text.
I mitten av augusti fick jag ett sms av Tomba som förändrade läget och framtiden!
Tombas tjej hade skadat sig rejält och hans tid till Swedish Anglers försvann såklart en tid framöver. Familjen först!
både jag och Tomba kände efter detta att vi kanske borde plocka in någon mer som kan hjälpa till. För vi lägger ned mycket tid varje vecka på Swedish Anglers. Även om det inte syns på hemsidan osv så är det mycket annat som ska underhållas och göras. Personligen kände jag också att det behövdes en förändring. Vi har slitit med detta sedan början av 2017. Någon gång behövs det lite nytt blod för att komma vidare framåt. För framåt vill vi!
Efter en del snack under september månad valde vi att lyfta in Michael Zentio som en del av Swedish Anglers.
Zentio, eller Baronen, ett smeknamn han fick av Tomba kommer fokusera på att spela in film. Det finns relativt lite material när det kommer till metefilmer från Sverige. Utöver film kommer Michael även vara med på poddar och våra träffar. Så han kommer man få se mer av framöver!
Samtidigt valde vi också att ta in Palle Sköldblom som skribent och han är även med och spelar in poddar. Vicktor Hallensjö anslöt också som skribent. Här finns det ju en oändlig kunskap och han vill dela med sig av den till er läsare! Sist men inte minst kom även Daniel Roos med i gänget. Han har hängt med på alla våra resor, hjälpt oss med mycket redan innan så det var inga konstigheter. Vem vet, han kanske dyker upp i andra sammanhang här. Det får tiden utvisa!
På detta viset har vi stärkt upp och kommer kunna producera mer artiklar, filmer och poddar framöver, vilket vi såklart tycker är skitroligt! Jag känner mig återigen taggad för att fortsätta driva Swedish Anglers framåt och såklart fiska ännu mer! För finns det något roligare än att meta efter många olika arter året runt? För min del är det allt, mitt liv kretsar kring detta och som tur är så har jag en fru och familj som förstår mig om min enorma nördighet som frugan säger att det är!
Sammanfattning
Nu när jag sitter här och ska summera ett år som jag ibland känt har varit riktigt dåligt så inser jag att det kanske inte har varit så dåligt… Ibland minns man inte de bra sakerna, kanske är jag en pessimist som minns det dåliga för bra… Eller ställer jag för höga krav på mig och mitt egna fiske… Fast jag tror nog att det mest handlar om att jag ofta glömmer bort att stanna upp och titta tillbaka. Sen brukar hjärnan snurra kring sånt som inte gick bra för att kunna förändra det och få det bra framöver.
Jag har fått flera fina fiskar med ett nytt PB på id som är årets höjdpunkt när det kommer till fångade fiskar. Jag är som många vet nu besatt av färnan, så att få ett nytt Å-pb i Mörrum är också något jag är nöjd över. Sen har jag fått många härliga upplevelser både själv men även med goda vänner som har samma passion för metet som en själv. Jag har också nått flera mål som jag hade satt upp för året, vilket bland annat innehöll en stor färna från Mörrumsån, fiska nya vatten och en 3+ id från Mörrumsån. Självklart har jag nya mål inför 2021!
Upplägg och mål för 2021 är som sagt satta, men om jag känner mig själv kommer det ändras på vägen. För det finns så många roliga arter att meta efter och det är lätt att nörda ned sig på vissa lite mer än andra! Men jag ser fram emot 2021 och ser tillbaka på 2020 som ett riktigt bra år även om det har varit trögt i omgångar.
Jag vill avsluta med att tacka alla ni som läser, kommenterar, lyssnar och hör av er till oss på ett eller annat vis. Det värmer otroligt mycket! Nu tar vi snart jul och nyårsledigt och jag vill passa på att önska dig en God Jul och ett Gott Nytt År!
/Christian
