Frågor inför Novemberdebatten

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Nu är det snart november igen, hösten är här på riktigt vilket kan kännas tungt… Men för att öka värmen något har vi valt att ställa några frågor inför Novemberdebatten. Frågorna ställdes till Nicka Hellenberg som är ansvarig för Sportfiskarnas storfiskregister. För snart är det ju som sagt dags för den årliga novemberdebatten. Och då har vi chansen att ställa frågor, skapa diskussioner kring olika ämnen kring storfiskregistret.

Frågorna vi har valt att ställa är egentligen inget mer än att skapa funderingar och inslag till frågor hos er som läsare. Vi själva har efter vi läst igenom svaren fått en och annan fundering. Kanske glömmer vi bort huvudsyftet med registret ibland… Men innan vi summerar ihop det hela tar vi först frågorna så får du läsa våra tankar i slutet.

Frågor inför Novemberdebatten, NIcka med en fin gräskarp
Vi har fått godkänt av Sportfiskarna att använda fotot från Storfiskregistret.

1. Hur ställer du dig på storfiskregistret till kravet att en fisk som fångats över storfiskregg ska anmälas inom en månad?
Det har ibland kommit upp fiskar i registret som har fångats 4-6 månader tidigare. Detta kan lätt leda till dåligt rykte för registret, det skapas skitsnack och folk börjar även nämna att vissa fiskare har specialregler m.m. I förlängningen kan eller kommer det leda till att fler och fler inte anmäler sina fiskar. Eller vad tror du?

Jag måste börja med att återigen understryka att Storfiskregistret inte är en tävling. Många använder givetvis sina fångster och andras som underlag, statistik och så vidare för att tävla mot sig själv eller mot andra. En viss uppmuntran till samlande och vikternas betydelse innebär givetvis ett mått av tävlingsmoment. Men ur Sportfiskarnas synvinkel existerar inte Storfiskregistret för att vara en tävlingsgren.

Med detta sagt:
Kravet på en månad är mest till för att det ska bli hyfsat enkelt ur administrationssynvinkel och för att man som anmälare ska ha lite koll på alla uppgifter, vilket ju kanske blir ett problem om man väntar för länge. Respiten på 30 dagar infördes också för att en sportfiskare skulle kunna fiska lite ”ostört” på ett ställe innan fisken blev officiell och andra fiskare kunde använda uppgifterna för att eventuellt invadera ett visst vatten, t ex. Det finns de som menar att ännu längre tid (t ex 60 eller 90 dagar) skulle göra att fler ville anmäla sina storfiskar – speciellt idag, när fångster sprids så oerhört fort via digitala medier. Men, personligen tror jag att en månad är en rimlig gräns

Samtidigt vill jag som ansvarig för Storfiskregistret få in så många av storfångsterna som möjligt.

Jag kontaktar med jämna mellanrum storfiskare som visat upp sina storfiskar någon annanstans och ber dem skicka in dem, även om tiden passerat.
Ännu oftare är det tvärtom, det vill säga att jag blir kontaktad av någon som glömt, missat eller inte ens vetat om att tiden gått ut. Årsgamla fiskar är det inte tal om. Men om fiskar, som ju är intressanta för storfiskregistret ligger och skräpar i någons dator eller mobil tycker jag oftast att de istället bör vara med i registret.

Det är en avvägning. Finns det anledningar att tro att dröjsmålet beror på att det är något knas med uppgifter, fångstplats eller liknande så blir det avslag. Men den eller de som hör av sig med en rimlig förklaring och har storfiskar som bör få vara med i våra listor har alltid en chans att få med fiskarna. Inte bara för deras skull, utan för registrets.
Men (och det är viktigt!), jag ber alltid dessa personer att fortsättningsvis anmäla i tid.

Kanske har jag gjort mig själv en björntjänst. Kanske blir vi tvungna att vara tuffare och neka alla sena ankomster framledes.

2. Hur ställer du dig till fiskhantering vid fotografering av fiskar vid catch and release till storfiskregistret?
Det finns idag mycket material som påvisar att en enklare avkrokningsmatta skyddar fiskens slemskikt avsevärt istället för att lägga fisken direkt i gräset, gruset eller durken av båten… Hade ni inte kunnat önska, eller till och med ställa krav på att en avkrokningsmatta ska användas vid fotografering av fisk som ska återutsättas för att den ska bli godkänd? 

Jag förordar självfallet god hantering av fiskar som ska släppas åter. Samma gäller Sportfiskarna i stort, kan jag nog garantera.
Men att kräva den här typen av redskap tror jag är att gå för långt. Uppmuntra och tipsa – absolut. Men det finns många fiskare som fångar sin första storfisk, utan att ens ha tänkt på saker som avkrokningsmatta.

Jag tror att rätt väg är att alla hjälps åt att informera och tipsa, snarare än att ha regler som redskap för tillrättavisning. Men, däremot skulle man kanske kunna kräva av de mest erfarna sportfiskarna att de föregår med gott exempel. 

3. Det är ganska ofta det saknas bilder med längd och referensföremål i godkända fiskar. Borde det inte vara ett krav att det ska skickas in två bilder på fångsten. Ett med fångstman och fisk samt en bild på matta där längden är tydlig och med ett referensföremål? Idag har 99% en smartphone och att lyckas ta ett par bilder är inte svårt. Det hade väl minskat en del tvivel på vissa fångster? 

Jo, det där är en sak vi diskuterat också. Det är inte särskilt svårt att ta hyfsade bilder idag. Jag ägnar lite för mycket tid med att efterfråga fler foton från folk som anmält en fisk med få eller undermåliga bilder.

Idag säger reglerna:
Minst ett foto av god kvalitet ska medfölja anmälan. Helst bör det finnas ett foto på fisk och fångstman, samt ett foto som visar fisken mot referensföremål. Finns inte foto med referensföremål bilagt anmälan förbehåller sig Sportfiskarna rätten att underkänna fisken.”

Kanske räcker det och kanske ska vi vara tuffare i bedömningen. Men återigen vill vi ha storfiskar till registret. Vi vill inte heller misstro fiskare som anmäler sin fångst ”på heder och samvete”.
När det gäller svenska rekord försöker vi givetvis vara extra tuffa.

4. Om man fångar en fisk, tex en gädda, som bottnar en 15 kg våg som är godkänd. Kan man registrera fisken som 15kg? Fisken är ju bortom all tvivel större än storfisksvikt (12kg) och bevisligen över 15 kg. I det fallet så borde väl inte en exakt vikt spela någon roll, så länge den överstiger reggvikt? Eller måste det vara en exakt vikt?

Det är intressant – om inte annat ur en teoretisk aspekt. Jag har inte råkat ut för en sådan händelse. Än.
Eftersom vikten trots allt är det som registreras enligt gränsvärden är det dock rimligt att man faktiskt väger en fisk och får ett resultat – inte bara en uppskattning, tycker jag. Men, apropå vågar tycker jag att metare som fiskar efter arter som kanske väger ett kilo, eller ett par kilon borde ha en våg som kan visa intervall på ett eller max fem gram. 20-gramsintervall för en fiskart som stäm, mört eller liknande kan ju vara väldigt avgörande.

5. Om man tittar på några olika viktgränser i registret som t.ex. braxen så registreras det väldigt många över gränsen under ett år medan gäddan som ligger på 12 kg är det inte alls lika många. Fast det är väldigt många fler som fiskar gädda än brax i Sverige. Många vikter känns nämligen inte som de speglar dagens fiske, kanske skulle gäddan ha sin gräns på 10 kg och braxen 5,5-6 kg?
Vad behövs för att det ska till någon ändring av vikterna i registret?

Det här är ju en ständigt återkommande fråga i bl a novemberdebatten. Jag uppmanar alla som löser det här att delta och tycka till.
Gäddfiskare finns det i parti och minut. Men det finns inte så många av dem som fångar stora gäddor som är villiga att anmäla sina fiskar. Oftast för att fångstvattnet ska få förbli okänt. Det gäller ju inte direkt braxnarna …

Grundprincipen är ändå att lämna så många viktgränser som möjligt orörda, för att få en jämförbar statistik över tid. Men även för att det där med vissa arters explosion av stora exemplar kan vara en tillfällig topp i ett par vatten, eller ett ökat intresse. Ser man på fem eller tio år kanske det inte är så signifikant.

Givetvis är det supersvårt att ha gränser som alltid är relevanta och som alla skriver under på. Men just därför kanske det också är vettigt att lämna dem oförändrade så mycket som möjligt.

Palle med en fin brax från storfiskeregistret.
Vi har fått godkänt av Sportfiskarna att använda fotot från Storfiskregistret.

6. När vi ändå är inne på braxen, hur ställer ni er till reggor från Rögle, men även sjöar som Ursjön, Antorpa. Gör inte dessa vatten att statistiken blir snedvriden?
För i dagsläget är det nästan bara Rögle dammar och Hossmoån som producerar stora braxnar. Där Rögle har ett fåtal stora fiskar vilket gör att det är samma fiskar som blir registrerade om och om igen. Känns som det inte ger en korrekt bild av möjligheten att faktiskt ta en brax-regga? Kan det inte ses som att det förstör “mångfalden” i våra vatten? 

Var det snedvridet när Lödde å producerade supergäddor? Eller när det trollades upp jättelaxar i stora lass under ett par heta år? Ja, kanske, men det är också en intressant aspekt att det kan vara så. Vissa vatten kommer av olika skäl leverera stora fiskar under en viss period. Det är också intressanta fakta i sig. Det måste gå före det faktum att det är olika ”lätt” eller ”svårt” att som sportfiskare fånga en storfisk.

Återigen ser jag nog registrets funktion mer som datainsamling än som en rättvis måttstock för sportfiskare att briljera med en storfisk, om jag ska vara lite sträv, hehe.
Men, visst skulle det kunna locka fiskare till nya vatten, eller mer upptäckaranda istället för ”följa-John”, om viktgränserna sänktes för vissa arter. Fast då är man åter tillbaka till vad syftet är att storfiskregistrera olika arter.

7. Vi var inne och snuddade vi det innan när det gäller bestämmelsen av viktgränser. Men då var det vad som krävs för en förändring. Nu vill vi gärna veta hur gränserna sätts upp? Hur många vatten ska rimligen innehålla en vettig chans på reggfisk när gränserna sätts? Är det då ok att ta med syndikat och privata vatten med i beräkningen som höjer reggvikten? Vem sätter gränserna och hur resonerar man? En mörten på 800 gram är en fisk som finns i 99% av Sveriges alla vatten. Men endast en handfull över 8 hg anmäls varje år. Det motsvarar att ca 10 gäddor skulle reggas varje år. 

Det där är svårt. Viktgränserna har generellt ganska många år på nacken. Exakt hur man resonerade när de sattes kan jag inte uttala mig om, mer än att de bygger mycket på de fiskar som fångades och rapporterades in på den tiden. Vad är en stor fisk? Klart det varierar mellan vatten, landsändar och tidsepoker.

En mört på 800 gram vore kul om jag kunde hitta i mina hemmavatten, men jag kan meddela att jag nog har fiskat en hel del i den procent vatten där de saknas … hehe.
Skämt åsido finns det säkert fler mörtar över 800 gram än det anmäls också. Skulle det rasa in mörtar över 800 flera år i rad, från flera olika vatten, kanske det är incitament för att höja den gränsen. Men då ska vi också anse att det inte är någon tillfällig topp. I år har vi godkänt 20 mörtar. Det är inte fasligt många… Och så där kan man resonera för en mängd arter.

Det bästa ur långsiktigt perspektiv tror jag ändå är att undvika höjningar eller sänkningar så mycket som möjligt. Men, återigen: blir det en diskussion, med relevanta och genomtänkta skäl till att en viktgräns bör sänkas eller höjas så kan det självfallet ske. Det är ju bland annat därför novemberdebatten finns till. Är det t ex helt omöjligt att hitta en fisk över viktgränsen sedan många år tillbaka, kan det finnas fog för en sänkning. Är det på tok för enkelt att fånga en viss art över gränsen (och då inte bara i ett speciellt vatten) kanske man ska undersöka om den gränsen är fel osv.

8. Dessa supervatten har vi haft uppe i vår artikelserie 12 Snabba Frågor. Vi nämnde dem i en fråga tidigare. Nu vill vi veta mer hur Storfiskregistret ställer sig till vissa vatten som inte är för alla. Vi har t.ex. flera karpsyndikat där bara vissa får fiska. Vi har Ursjön som numera bara går att hyra, säljs inga dagskort. Ska man verkligen få registrera fiskar från “stängda” eller privata vatten? Hjälper det statistiken i registret?

Man ska komma ihåg att syndikat/stängda vatten etc inte är för evigt. Det kan ändras på ett år, det kan tillkomma nya, eller tidigare stängda vatten kan öppna igen. Jag tror det bästa är att vi fortsätter registrera fiskar från de vatten där de fångas – oavsett vem eller vilka som fångar fiskarna, eller hur många som får fiska där.
Storfiskarna är ju ändå stora – och de har fångats av någon. Alltså bör de få vara med i Storfiskregistret. Om jag däremot vore tävlingsledare för en specimentävling skulle jag kanske föredra att anmälda fiskar skulle komma från vatten där det finns en rimlig chans för allmänheten att få blöta kroken … Men, det är som sagt en annan sak.

9. Nu har vi ställt en del kanske jobbiga men förhoppningsvis intressanta frågor som kan vara ämnen till den kommande novemberdebatten. Men innan vi avslutar vill vi höra hur ofta ni får in potentiella svenska rekord som avslås? För tittar man t.ex. i England är detta ganska vanligt förekommande där fiskare ansöker om nytt rekord på ofta väldigt lösa grunder. Händer även detta ofta i Sverige? 

Det händer ibland. Vi väljer dock i regel att inte gå ut med det offentligt, med respekt för den som fångat och anmält fisken.
Lite oftare avslås storfiskar där uppgifter saknas eller där arttillhörigheten är fel – eller där fångstpersonen medvetet uppgett felaktiga uppgifter som fångstvatten etc. Jag tycker att man gott kan låta bli att anmäla sin fångst om man bara vill skylta med den, men ljuga om fakta. 

10. Som sista fråga och för att lätta upp det lite och sia inför 2021. Vilket svensk rekord tror du kommer slås först nästa år och vilken månad kommer det ske?

Det är svåraste frågan hittills. Jag svarar med flera mer eller mindre genomtänkta spekulationer.
Hyfsat höga odds, men ändå inte helt orimligt, är exempelvis sarv eller färna under vårmånaderna. Braxen verkar kunna ligga pyrt till, under maj.
Mindre överraskande skulle vara exempelvis hornsimpa om intresset för att fånga den fortsätter. Ute på Skagerrak verkar vad som helst kunna hända, så att vi får något nytt rekord för någon av djuphavsarterna är ju nästan förväntat.

Vi på Swedish Anglers tackar Nicka för du tog dig tiden att svara och att du ville svara. Som utlovat ska vi även sammanfatta våra tankar kring detta.

Frågor inför Novemberdebatten
Vi har fått godkänt av Sportfiskarna att använda fotot från Storfiskregistret.

Sammanfattning

Vi måste börja med att inse att vi faktiskt skrev fel i frågan om mörten. Att det finns 800 grams mörtar i 99% av våra vatten är nog inte riktigt rimligt, hehe. Förlåt Nicka för att det blev lite förvirrat där, men du löste uppgiften bra ändå! Så vi valde att behålla frågan.

En annan tanke som slog oss när vi läste svaren är att vi kanske ser registret med fel ögon… Det är som Nicka sa i första svaret, Storfiskregistret är inte en tävling! Ibland kanske vi förhastar oss och ser det så. Även tiden på att anmäla fiskarna blir nog lätt förknippade med våra Specimentävlingar som finns runt om i vårt avlånga land. Där har man oftast en månad på sig. Då blir även registret indraget i samma tanke. Men samtidigt, anmäler man en fisk till en tävling som även klarar gränsen för storfisk är det väl knappast några problem att anmälda den till registret också… Inget vi ska lösa här, utan är en diskussion som kanske kan fortsätta i novemberdebatten…

För som sagt dessa frågorna ställde vi för att kunna skapa funderingar och väcka tankar till dig som läsare, så du kan ställa dina frågor i novemberdebatten när den drar igång om några dagar. Det är ändå ett forum där vi har möjligheten att påverka, så har du någon idé, ett förslag eller liknande, tveka inte att skriva in det när Sportfiskarna drar igång debatten. Självklart kommer vi meddela här på hemsidan och länka till den när den har öppnat!

Här kan du läsa Nickas 12 Snabba Frågor!

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *