Malen – En mytomspunnen gigant
Det är med glädje vi återigen kan presentera en riktigt bra och otroligt intressant artikel från Rickard Gustafsson som är projektledare på Sportfiskarna.
Rickard har tidigare bidragit med en mycket bra artikel om Aspen och arbetet de gör för arten, och nu är det dags att få mer information kring deras arbete med malen! Med det sagt så lämnar vi över ordet till Rickard.
Sakta glider båten fram mot platsen där signalen kommer från. Regnet har lugnat sig och vinden är mer eller mindre obefintlig. Längs de snåriga strandzonerna växer buskar av pil som hänger ut över vattnet. Alarnas rötter skapar tillsammans med vattenvegetationen en fantastisk miljö som skapar intrycket av mer exotiska miljöer. Trots detta är vi kvar i Sverige. Det är slutet av maj och ökande vattentemperatur gör att malarna börjar röra sig mer och mer för varje dag som går.
Det pipande ljudet från pejlutrustningen ökar frenetiskt men överröstas plötsligt av Henriks röst som säger ”Jag ser den, den simmar mot båten!”. En stor siluett kommer simmande strax under ytan, rakt mot båten. Alldeles vid båten vänder fisken och svallet som uppstår gör hela gänget uppspelta. Minst sagt en mäktig upplevelse. Tillsammans med två exjobbare från SLU har Sportfiskarna under sommaren 2017 följt de sju malar som sedan 2014 är märkta med radiosändare i Båven.
Information om malen
Mal (Silurus glanis) är den största sötvattenslevande fiskarten i Sverige. Fisken kan nå en längd över två meter och bli hela 80 år gammal. Arten är fredad enligt fiskelagen och är upptagen i Artdatabankens rödlista över hotade arter där den klassas som sårbar (VU). Fredningen innebär att det är förbjudet att riktat fiska efter arten.
De senaste hundra åren har förekomsten av mal minskat kraftigt i svenska vatten. Framförallt på grund av mänsklig påverkan av vattenmiljön genom sjösänkningar, föroreningar och vattenreglering. Arten är beroende av varmt vatten och lever på gränsen till dess klimattolerans i Sverige, vilket gör den extra känslig. Naturligt finns arten kvar i Nyköpingsåns vattensystem med kärnområde i grunda sidosjöar till Båven. Samt i Emåns huvudfåra och Helgeåns vattensystem upp till och med sjön Möckeln. Tidigare förekom bestånd av mal även inom Mälaren-Norrströms och Skräbeåns vattensystem men dessa bestånd försvann under 1900-talet i och med omfattande sjösänkningar.
Olovliga förflyttningar gör att malar idag även påträffas utanför dess naturliga utbredningsområde. Bland annat finns rapporter från Mälaren och andra sjöar i Stockholmsområdet i modern tid. Individerna från Mälaren har genom DNA-studier härletts till Båven och Emån. Förflyttningar av fiskar och andra vattenlevande organismer kräver alltid tillstånd från länsstyrelsen och noggranna utredningar då risken för smittspridning av sjukdomar och parasiter är mycket stor. Att dessutom flytta mal som är en toppredator kan ställa till stora problem om den hamnar i fel vatten. Ett bra exempel går att hämta från Rio Ebro i Spanien där utplantering utan eftertänksamhet orsakat att en stor del av de inhemska fiskarterna försvunnit. Introduktionen av en toppredator i ett vatten där fisken på grund av vandringshinder inte kunde röra sig fritt hade förödande konsekvenser för andra organismer. Idag finns i princip bara extremt stora malar kvar i vattendraget.
Malen känns igen på dess breda och tillplattade huvud med skäggtömmar på över- (två stycken) och underkäke (fyra stycken).
Kroppen är långsträckt och försedd med kraftiga bröstfenor. Färg och mönster varierar något men är huvudsakligen marmorerat grå på sidan medan ovansidan är mer eller mindre svart. Ögonen är i förhållande till kroppen väldigt små, något som tydligt indikerar att arten använder andra sinnen än synen när de jagar efter föda. Det är framförallt de känsliga skäggtömmarna som används för att lokalisera ett byte. Tömmarna är mycket avancerade och försedda med receptorer som kan urskilja såväl smak som ljus. De kraftiga käkarna är försedda med små raspliknande tänder som är riktade bakåt vilket gör att det som fastnat mellan käkarna inte kommer loss.
Leken sker när vattnet håller en stabil temperatur över 20°C. Normalt sett i början av juli i svenska vatten. De områden som utgör lämpliga lek- och uppväxtområden för mal är grunda, väl uppvärmda vikar eller sidosjöar där det finns rikligt med vatten- och strandzonsvegetation. Innan leken uppsöker hanen en lämplig lekplats som generellt utgörs av branta eroderade strandkanter med rikligt av växtlighet i form av buskar, träd eller vass. Lekplatsen bearbetas av hanen genom att sediment rensas bort så att rötterna frigörs. Vilket skapar ett bra skydd för de nykläckta ynglen. Honan anländer till lekplatsen och fortplantningen sker genom att hanen slingrar sig runt honan och pressar ut rommen varpå denna befruktas. Rommen fäster på rötterna och kläcks efter 3–4 dagar vid en temperatur av 20 °C.
Sportfiskarnas arbete med arten
Sportfiskarna arbetar sedan våren 2017 med ett flerårigt LONA-projekt med fokus på mal i Nyköpingsåns vattensystem. Projektet drivs i samarbete med bland annat SLU Aqua och länsstyrelsen i Södermanland med finansieras från länsstyrelsen, Nyköping, Gnesta, Katrineholm och Flens kommun. Samt Sörmlands sparbank. Syftet med projektet är att genom praktiska åtgärder, kartering, provfisken, kunskapsinsamling och informationsspridning jobba för att stärka arten inom Nyköpingsåns vattensystem. Den långsiktiga målsättningen är att arten ska förekomma i så starka bestånd att den inte längre är rödlistad och kan bli föremål för ett organiserat sportfiske.
Inom ramen för projektet har det under sommaren 2017 placerats ut leknästen i anslutning till kända lekområden för att testa om dessa nyttjas av arten. Mer information och bild på leknästen finns här: http://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/5902.
Tillsammans med SLU har olika undersökningar genomförts för att följa upp leknästen och samla in mer kunskap om arten.
De radiosändarmärkta malarna har pejlats under sommaren för att se om någon av dessa uppehållit sig vid leknästena. Och för att studera beteende, rörelsemönster och lokalisera naturliga lekplatser inom ett avgränsat område. Insamlad data kommer utgöra underlag för studenternas exjobb.
Med hjälp av en akustisk kamera (ARIS), en kamera som skapar bild utifrån ljud istället för ljus, har vi fått en ökad kunskap rörande såväl mängden mal som finns som beteende och val av ståndplatser inom ett avgränsat område.
Ett smakprov från en av de dagar när kameran användes syns nedan.
På filmen syns en ca två meter lång mal som uppehåller sig under en urholkad strandkant. Malen observerades på samma plats under en längre tid och under en period då lek bör kunna ägt rum. Dock lyckades ingen lek fångas filmas.
– filmklippet tillhör SLU aqua och ska ej spridas, Tack!
Under juni genomfördes en kartering av lämpliga miljöer utanför kända områden inom Nyköpingsåns vattensystem. Fokus har varit att kartera delar av Båven som inte bedömts tidigare. Samt stora delar av Långhalsen och vattendrag som förbinder sjöarna med varandra. Insamlad information utgör ett viktigt underlag för framtida åtgärder, provfisken och återetablering av arten inom vattensystemet.
I samband med detta har även en kartläggning av vandringshinder genomförts. Totalt finns drygt 25 vandringshinder som hindrar arten att röra sig fritt i vattensystemet. Insamlad data kommer analyseras under vintern och presenteras i en slutrapport 2019. Nu nalkas vintern och det är dags att sätta sig ner och planera för vilka åtgärder som ska genomföras nästa år. Fortsatta karteringar kommer genomföras.
Genom det arbete vi genomfört i år har vi fått en betydligt bättre bild av vattensystemet i stort och var miljöer lämpade för arten finns. Vi har med hjälp av SLU fått en betydligt bredare bild av populationen och ny kunskap.
Rapportering av fångster och observationer
Avslutningsvis vill jag lyfta fram några viktiga grejer. Till att börja med vill jag förtydliga att det enligt svensk lag är förbjudet att riktat fiska efter mal. Mellan varven dyker bifångster av arten upp från såväl Båven, Emån som Möckeln. Att rapportera dessa fångster är mycket viktigt för att få en bredare bild av utbredning och förekomst av arten inom de områden där den finns kvar naturligt. Men det kan även handla om mer udda observationer som sker utanför de naturliga områdena. Ett bra sätt är att rapportera sin fångst till Artportalen (www.artportalen.se) men det är även bra att rapportera till berörd länsstyrelse eller till andra organisationer som arbetar med arten, exempelvis oss på Sportfiskarna.
Vid eventuell fångst av mal är det, precis som alltid viktigt att vara noga med hanteringen av fisken. Oavsett om det är en rödlistad fisk som mal, en gädda eller en sutare är hanteringen helt avgörande för fiskens överlevnad efter återutsättning. Var försiktig vid kroklossning och minimera skadorna på slemskikt genom att ha ett mjukt och fuktigt underlag att placera fisken på. (finns fina avkrokningsmattor att köpa). Att ta längd på fisken är enkelt och tar kort tid. Att väga fisken är mer avancerat och risken att skada fisken är större. Därför förespråkas att längd uppskattas eller fastställs och rapporteras. Fotodokumentation är alltid en viktig detalj som styrker en observation.
Jag hoppas att du som läser detta finner det intressant och spännande. Vill du precis som jag att det ska förekomma starka bestånd av mal i svenska vatten och att arten åter ska bli föremål för sportfiske vill jag uppmana er alla att bli medlem i Sportfiskarna. Tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi göra skillnad.
// Rickard Gustafsson, projektledare på Sportfiskarna
Vi på Swedish Anglers tackar dig Rickard för den här artikeln. Och vi önskar dig och alla inblandade lycka till med det fantastiska arbetet ni gör.
Och förhoppningsvis kan vi en dag få fiska efter dessa giganter tack vare ert slit!
