Panelen omgång 1: Mäsk & Beten

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Panelen omgång 1 består av följande personer:

John B Eriksson, Palle Sköldblom, Manfred Isberg, Niklas Graberg, Tommi Meriläinen, Saku Kokkonen, Kim Kullenberg, Alexander Holmer, Henrik Stale, Christian Ottosson, Nicka Hellenberg, Svante Otter, Jimmie Svensson samt Juha Ojaharju.

 MÄSK:

Panelen omgång 1

Fråga 1:
Vad kännetecknar ett bra mäsk om du jämför mot ett mindre bra?

 PALLE:

Ett bra mäsk för mig luktar mycket naturligt från innehållet och utan skarpa flavours eller andra artificiella doftmedel. Som specimenfiskare uppskattar jag om det innehåller partiklar i olika storlekar men att det ändå binder bra. Jag vill kunna stoppa i majs, mask, maggot pellets och annat smått och gott utan att bollarna spricker i luften.

 TOMMI: 

Ett bra mäsk för mig är ett som är väldigt simpel i sin uppbyggnad. Den ska även binda bra utan att klumpa sig och spricka fint. Innehållsförteckningen ska vara klar och tydlig så man vet vad man har att arbeta med. Vill jag ha någonting i mina mäsk så vill jag gärna tillsätta det själv.

För säkerhets skull så silar jag ibland det torra mäsket bara för att få en uppfattning av hur mycket som är ströbröd och hur mycket som är partiklar, skal och andra saker. Man blir ofta förvånad av hur mycket annat än mjöl en skapligt ”clean” blandning innehåller. Jag använder mig av dynamite baits blandningar som jag sedan mixtrar till själv efter behov såsom djup, ström, art etc..

 JIMMIE:

Att det attraherar fisk och är användarvänligt. Två punkter som man tyvärr har svårt att utläsa av förpackningen.

 JOHN:

En bra mäskblandning ska bli fluffiga när man blandat den och den ska bindas lätt i hand. En som bygger på ströbröd eller litet grövre fiskmjöl blir ofta bra. Men jag skulle nog säga att handhavandet av en blandning kanske är det viktigaste, så vida blandningen inte är direkt dålig. Faktum är att mycket är upp till oss fiskare och tveklöst är det så att en och samma blandning blir olika bra beroende på hur vi gör i ordning den och använder den.

 MANFRED:

Det är helt beroende på vilken typ av mäsk vi pratar om och vilket ändamål jag har. Ska jag t.ex. kasta eller skjuta mäskbollar använder jag gärna ett matigt allround-mäsk.
Jag tycker det ska innehålla lagom mycket fina partikelbitar, ha en iögonfallande brödfärg, ganska kraftig arom och det får gärna binda utan att jag behöver använda allt för mycket vatten.

 JUHA:

Jag tycker att det viktigaste är att det inte finns plastreser i mäsket. Vissa mindre nogräknade fabrikanter verkar mala sina bröd med påsar och allt. Jag vill absolut inte bidra med att skräpa ner naturen med plast. De större och välkända tillverkarna har inte dessa problem, så då väljer jag något av dem!

 NIKLAS:

Ett bra mäsk ska fylla sin funktion. Funktionen kan vara att binda ihop det övriga du vill få ut på mäskplatsen (majs, pellets ,hampa etc), men även att i sig själv locka den tilltänkta fisken till mäskplatsen. Ett bra mäsk för en situation kan vara ett dåligt i en annan ,så i själva verket handlar det om att välja mäsk för den speciella situation du befinner dig i (avstånd, ström, färg på vattnet, färg på botten, djup, arter du fiskar efter är alla faktorer som spelar roll i valet av mäsk).

Med andra ord finns det inget entydigt svar på frågan. Det är mer tillfället som styr valet av ”bra” mäsk för den aktuella situationen och då kan det vara allt från smak, färg, sötma, bindning som avgör om det är ett ”bra” mäsk eller inte.
En sak som dock nästan alltid stämmer så är det kvalité före kvantitet – You get what you pay for – gäller även mäsk i mitt tycke.

 HENRIK:

För mig är det viktigt att det binder bra, att det luktar äkta och inte för syntetiskt med massa konserveringsmedel. Jag gillar när det innehåller lite extra ingredienser t.ex. blodpulver eller krossad majs. Billigare mäsk känns tunnare och som att det inte är färdigt.

 SAKU:

Lätt att krama bollar, men spricker upp fint.

 SVANTE:

Jag tycker att ett bra mäsk kännetecknas av en bra blandning av bra och naturliga ingredienser som ger mäsket en bra och fin konsistens och lagom innehåll av mat till den arten man ska använde det till. Så mer matiga delar i mäsket när man ska fiska fiskar som äter mer och behöver mer matprodukter i mäsket för att hålla sig kvar på en mäskplats. Sen är doften på mäsket viktig då den ska dra till sig fisk från långt håll. 

 NICKA:

Jag tycker att bra mäsk ska kunna blandas i ordning utan att klumpa ihop sig eller bli kladdigt. Man måste förstås använda mäsk som är anpassat för situationen. Ett mäsk tillverkat för att fästa bra på en feeder ämnad för fiske i strömmande vatten ska inte ha samma egenskaper som ett mäsk producerat för att spricka upp i ytan och locka till sig löjor på en tävling.

Men ett vettigt mäsk med hyfsade ingredienser kan man använda på olika sätt, genom att fukta det på olika sätt och blanda in det man vill.

Kort sagt: mäsket ska binda bra, men inte bli en deg eller en klump när man fuktar det.
Sämre mäsk innehåller billigare och sämre ingredienser och funkar ofta lite sämre. Men det finns givetvis billiga blandningar som är alldeles utmärkta.

 ALEXANDER:

Ett bra mäsk är inte alltid det dyraste. Vet folk som mäskar med hönsfoder som också hade fiskat röven ur mig alla dagar i veckan!!
Men för mig är lukten viktigast beroende på vad man ska fiska såklart! Kör för det mesta id/ och då är färna/id kungen ett klockrent mäsk. Om man toppar med lite krillmjöl såklart!

 CHRISTIAN:

Ett bra mäsk enligt mig ska ha en naturlig doft, det ska inte lukta konserveringsmedel eller liknande. Sen ska det kunna blandas utan att bilda stora klumpar när man tillsätter sin valda vätska. För den sakens skull behöver det inte vara det dyraste men man får ofta vad man väljer att betala… Sen tillsätter jag gärna själv partiklar som passar min situation.

 KIM:

Ett bra mäsk för mig innehåller starka doftämnen, binder bra och små partiklar bete. Gärna en bra färg, oftast kontrast till botten.

Fråga 2:
Väljer du att köpa färdiga mäskblandningar i stil med sutarkung, eller blandar du eget? Varför?

PALLE:

För det mesta köper jag färdiga mäskblandningar och toppar upp dem med till exempel krillmjöl, fiskmjöl, blodmjöl för attraktionen, mjölkpulver i form av diersättning för lamm för attraktion samt för den grumlande effekten. Detta låter kanske pretentiöst så jag vill gärna lägga till att jag ofta också använder mäskblandningen precis som den är, utan hokus pokus och hysch hysch. Någon har ju förmodligen tänkt till en gång och för det mesta har denne person tänkt bra.

I stort sett alla mäskblandningar på marknaden är väldigt välkomponerade, varför uppfinna hjulet 2ggr.
Däremot om jag vet att det kommer gå åt mycket mäsk under en tid, händer det att jag köper en stor säck av det mest finmalda hönsfodret. Hönsfoder innehåller mycket partiklar så som krossad majs, fiskmjöl och andra spannmål.

Där tillsätter jag sen lite olika attraherande mäsktillsatser som tex melass, hampamjöl, krillmjöl, fiskmjöl, blodmjöl, och diersättning. Detta blir billigt som tusan och man behöver inte snåla och gråta när man dunkar på med bellan.
Tänk på att hönsfoder suger extremt mycket vatten så det är lite svårare att fukta upp till perfekt konsistens. Det behöver stå och dra och efterfuktas under nån timme innan det binder bra. Diersättningen hjälper till att binda då det innehåller mycket laktos och är vattenlösligt.
De fiskarter jag använt hönsfoder till har alltid svarat bra på mäskningen tex brax, karp sutare.

TOMMI:

Det jag menar med blandning är en färdig blandning såsom tex sutarkung, och det använder jag aldrig. Inte för att jag tycker att dessa blandningar är dåliga, utan för att jag finner stor glädje av att labba med mina mäsk själv. Mitt belöningssystem fungerar på så vis att jag gärna vill själv tro att mina tankar kring mäsket har en avgörande roll för utfallet. Jag kör oftast med tre-fyra olika typers mäsk, ett par mörka och ett par ljusa som jag sedan jobbar upp till önskad konsistens, lukt och innehåll.

Strandkanten eller väldigt klara vatten är bra ställen sedan att testa sina mäsk för att se med egna ögon hur den faller och agerar. Jag tror att mäsket är det enskilt viktigaste verktyget jag har att jobba med, så jag väljer att lägga mest tid och pengar på att verkligen labba och hitta en fördel där. Dålig mäsk är verkligen inte bättre än inget alls!

JIMMIE:

Köper färdiga mixer. Effektivitet och bekvämlighet är de främsta orsakerna. Färdiga blandningar fungerar alltid, sparar tid och arbete så att jag kan fokusera mer på själva fisket. Dock så blandar jag ofta två-tre olika färdiga mäskprodukter för att uppnå just de egenskaper jag söker.

JOHN:

Oftast färdiga mäskblandningar. Idag finns en uppsjö av bra blandningar. I Metebolaget provade jag att sälja enskilda tillsatser, men intresset var näst intill obefintligt hos kunder. Nu fiskar jag med de mäsksorter som Metebolaget säljer och det är suveränt hög kvalité på t.ex. Dynamite Baits.

MANFRED:

Jag köper oftast mäsk i parti, från butik. En färdig blandning från t.ex. swedbait är ju redan fint balanserad, men jag sätter gärna en edge till blandningen. Det kan vara i form utav en liquid, en färgad dofttillsats eller extra partiklar.

JUHA:

Jag köper nog alltid färdiga blandningar. Tillverkarna har årtal med erfarenhet bakom sina blandningar, så de vet säkert vad dom håller på med. Dessutom så råder det mördande konkurrens i branchen, så de dåliga håller sig inte längre på marknaden.

NIKLAS:

”Back in the old days” tillverkade jag mycket eget mäsk då allt gammalt bröd torkades och maldes ner till mäsk. Idag köper jag enbart färdiga blandningar.
Utbudet är ju nuförtiden enormt stort och det gör faktiskt valen svårare. Jag har under de sista 25 åren använt mycket färdiga blandningar från Sensas( Gros Gardon, Tanches och Etang ), men har även under de senaste åren fastnat för Northern Baits ”Insect Miix”  och ”Krill Bagmix”.

Dessa blandningar passar det fisket jag fokuserar mest tid på just nu väldigt bra, och ger mig stort förtroende i nuläget. Dock använder jag fortfarande en hel del av Sensas produkter vid vissa tillfällen.

HENRIK:

Jag köper gärna färdigt och tänker att någon redan gjort jobbet och fått fram en bra blandning. Ibland gör jag själv men då främst för att jag inte kan köpa med kort varsel.  Lathet och spara tid som kan läggas på fiske är väl främsta anledningen. Mäsk till mörtstugor brukat jag dock röra/koka ihop själv för att få det riktigt klistrigt och varaktigt.

SAKU:

Köper oftast färdiga blandningar,  men blandar ibland själv för att det är roligt.

SVANTE:

Jag köper oftast en färdig mäskblandning t.ex. krillkung eller andra mäsker med krill i då jag tycker den formen av mäskblandningar funkar bra på dom flesta mete arterna som jag fiskar. Beroende på vilken art jag sen ska fiska så brukar jag blanda i olika tillägg i mäsket så som majs, pellets, räkskal, eller bröd för att få ett ännu matigare och hetare mäsk.

NICKA:

Jag köper allt mäsk. Jag är för lat för att tillverka eget. Men däremot gillar jag att köpa någon form av ”grundmäsk” som jag sedan kan variera, krydda och anpassa efter smak och behov. Istället för att köpa små, märkliga specialblandningar tycker jag om att använda några få sorter jag gillar eller är van med och utgå från dessa.

ALEXANDER:

Köper alltid färdiga blandningar och blandar i lite smått och gott själv. 

CHRISTIAN:

Jag köper alltid färdiga blandningar, jag har ett par märken jag har fiskat med en tid och jag vet hur dessa fungerar. Men jag väljer numera att köpa ”enkla” blandningar, alltså sådana med så lite tillsatta större partiklar i då jag vill tillsätta dessa själva så jag får den mängd jag vill ha.

KIM:

Jag köper färdigblandade eftersom det finns så mycket bra nu för tiden till en ok slant.

Fråga 3:
Hur, med vad och när fuktar du ditt mäsk? Motivera noggrant.

PALLE:

Jag fuktar alltid mitt mäsk vid strandkanten vid den sjö jag ska fiska. Använder handen för att jippa i vatten i det torra mäsket samtidigt som jag rör om i baljan med den andra handen. Lite vatten i taget tillförs tills jag precis når rätt konsistens. Därefter får det stå och dra till sig vatten innan jag efter någon halvtimme efterfuktar till perfekt konsistens.

TOMMI:

Hemma. En kock ställer sig inte ute i busken och gör sina maträtter med undermåliga verktyg, så varför skulle jag vilja blanda mitt mäsk där bland knott, mygg och stinkande lervatten? Hemma har jag kontroll, yta, ljus och framförallt tid att göra det rätt och riktigt. Jag använder mig alltid av varmvatten till mäsk. Varmvatten ”aktiverar” ströbrödet och dofterna av ett varmt mäsk är långt bättre än något dyvatten från gölen.

Dessutom så är det enklare att dosera eventuella essanser i vattnet hemma. Jag fuktar mäsket försiktigt i omgångar och rör om det tills jag får lagom konsistens. Med lagom menar jag att man kan med en hand krama det till en boll som precis håller ihop, men spricker så fort du klämmer den. Sedan så börjar jag fluffa mäsket genom att ”rulla” den mellan händerna, ungefär som när man gör eld med en pinne om ni förstår. Rör om baljan, då brukar eventuella klumpar lägga sig högst upp, rullar dessa tills jag har ett mycket luftigt mäsk. Sen åker jag till sjön. Väl vid sjön så återfuktar jag den försiktigt och fluffar mer. Ju mer luft ett mäsk har, desto bättre, då är det mer aktivt.

JIMMIE:

Blandar de torra ingredienserna i baljan, häller sedan i mina partikelbeten med spad och eventuella dofttillsatser i flytande form och avslutar med att tillsätta vatten från fiskeplatsen lite i stöten tills konsistens och textur matchar mina önskemål. Därefter återfuktas det efterhand som vätskan absorberats/torkat med vatten från fiskeplatsen för att bibehålla rätt textur.

Blöta beten tillsätts före vattnet för att undvika överfuktning och vatten från fiskeplatsen används för att det är tungt att bära med sig vatten dit och för att det sägs att kranvatten kan avskräcka fisk (har inga egna belägg för detta, men viktminskningen av torrt kontra blött mäsk i baljan är skäl nog).

JOHN:

Helst hemma och gärna ljummet vatten så att aromerna verkligen kommer fram. Sen brukar jag fukta upp det på plats igen.

MANFRED:

Jag fuktar mäsket med vatten från platsen jag befinner mig på, gärna innan jag tacklat upp, så får det stå och dra lite. Använder jag en liquid av något slag, gör jag det gärna innan jag slagit på vatten.

JUHA:

Jag fuktar mitt mäsk en halvtimme innan fiskepasset. Sedan så återfuktar jag precis innan mäskandet. Vid det här laget så har mäsket sugit åt sig all fukt och man minimerar risken för svällande mäsk i fiskens mage.

NIKLAS:

Jag fuktar alltid mitt mäsk vid fisketillfället, men det viktiga är att vara noggrann och ge processen tid. Att stressa ihop blandningen ger nästan alltid en dålig kvalité och det viktiga är att tillföra vätskan i små doser och arbeta in den successivt. Jag använder vatten i små doser , men för att tillföra extra boost tillsätter jag nästan alltid vätskan från majsburken (om jag använder majs) eller kokvattnet från hampan(om jag använder hampa). Utöver detta experimenterar jag en hel del med flytande liquids som krilljuice, hampolja och diverse syrups från Mainline – det är ju detta som är så intressant med mäskning, att man får chansen att ge utlopp för sin experimentlusta…

Det finns både oljebaserade och sockerbaserade tillsatser att välja emellan och här är effekterna lite olika, Oljebaserade tillsatser släpper ”vertikalt” vilket tydligt kan ses då man släpper en boll i vattenkanten. Efter ett tag kommer det bubblor och man ser oljefläckar på vattenytan vilket ger en bra och ganska snabb spridning av dofterna. Fett(olja) är också en bra smakförstärkare.. Sockerbaserade tillsatser som exempelvis Melass har en mer bindande effekt eftersom sockret är tungt och klibbigt ihop med vatten.

Detta ger en mäskning som är mer punktvis och inte sprider sig lika mycket i vattenmassan. Ju kallare det är i vattnet desto mindre sprider sig sockerbaserade blandningar. Kan vara bra att ha i åtanke när man experimenterar med olika flytande smaktillsatser. Grundfrågan handlade om att fukta mäsk och jag kanske svävade iväg lite, men det får ni ta 🙂

HENRIK:

Fiskar jag med majs börjar jag alltid med att hälla spadet över blandningen precis innan fisket. Sen fuktar jag försiktigt med befintligt vatten i små doser. Låter det dra när jag tacklar upp och fuktar sen igen vid behov för att få den konsistens jag söker vid det tillfället.

SAKU:

Första fuktningen hemma med varmt vatten. Sista nere vid vattnet, oftast blandat med lukt.

SVANTE:

Jag fuktar alltid mitt mäsk vid fiskeplatsen som jag ska fiska med vatten direkt från vattendraget. På så vis kan jag få den konsistensen som jag vill ha på mäsket just för stunden och för arten och vattendraget och metoden jag använder just då. Jag blandar mäsket till olika konsistenser beroende på om man ska kasta ut bollar eller bara köra i feederkorg osv.

Mer snabblösligt om jag ska köra feeder i stilla vatten och mindre snabblösligt i strömmande vatten, genom att blanda i mer vatten får man ett fastare mäsk och blandar man i mindre vatten får man ett mäsk som är mer luftigt och inte lika kladdigt. Fastare mäsk om man ska köra bollar för att kunna krama dom och luftigare mäsk med mindre vatten om man ska köra feeder korg så inte sker fastnar i stannar kvar i feedern.

NICKA:

Det finns säkert några tävlingsmetare som idiotförklarar mig efter det här, men det överlever jag. 🙂
Jag fuktar alltid mäsket på plats – med det vatten jag ska fiska i. Men jag skulle aldrig komma på tanken att släpa med speciellt vatten för att fukta ett lockbete som jag strax ska kasta ut i vattnet. Undantaget är om jag exempelvis metar i brackvatten, från en pir, eller annat. Där det är svårt att nå vattnet. Då kanske jag släpar med en flaska kranvatten.

Jag brukar även hälla i spadet från en nyöppnad burk majskorn om jag ska meta med majs och/eller ska ha majs i mäskblandningen. Jag tycker inte det försämrar något, men däremot tillför den doft som jag ändå ska använda.
Om jag ska ha i en essens så rör jag ut den i vattnet, innan jag tillsätter allt det fuktiga i torrt mäsk.

ALEXANDER:

95% av allt jag fiskar innefattar någon burk majs i mäsket därav majsspad och för att krydda de lite extra tycker jag om att slänga i något illaluktande eller söt olja beroende på vilket humör jag är på.
Och om jag fiskar där jag vill att mäsket ska ligga kvar blandar jag i lite mer vatten så det blir ett *tungt* mäsk. Fiskar jag i strömpartier brukar det va ett alternativ men även ha en blandning lite torrare så det sätter fart i vattnet.

CHRISTIAN:

Oftast blandar jag mitt mäsk hemma, jag vet på ett ungefär hur mycket som kommer gå åt vid ett fiskepass. Men ska jag fiska längre pass så blandar jag det vid vattnet. Majs är nästan alltid med i mitt mäsk så jag tar spadet från burken, sen tillsätter jag gärna ett par vätskor med dofter/smaker. En oljig blandning t.ex. hampolja och en alkohol/vattenbaserad vätska t.ex. tutti frutti.

Sen avslutar jag med vatten för att få rätt konsistens, gärna varmt vatten då jag tycker det ”aktiverar” mäsket bättre.
Mäsket får sedan dra sig och när jag kommer fram till sjön/ån tillsätter jag om det behövs lite vatten för att få den konsistens jag är ute efter. 

KIM:

Jag fuktar mäsken ca tio minuter innan jag börjar fiska beroende på vad jag fiskar efter. Till rudan vill jag ha ett mäsk som håller även på botten och vittrar sönder sakta. Då blir dom mer aktiva i sitt födosök. Dom får jobba lite för maten. det handlar mer om hur mycket jag fuktar mäsket än när.

Fråga 4:
Du metar ruda i stilla vatten på närdistans. Det är ca 1 meter djupt. Mäskar du hellre med bollar hela passet, eller bollar först och sedan loosefeeda över mäsket?

PALLE:

Jag mäskar med få extremt små lätt kramade spridda bollar och loosefeedar väldigt snålt. På det avståndet ser man hur mycket aktivitet det är på platsen och jag bjussar inte på något förrän fisken nappat. Upprepar sen proceduren efter varje landad fisk. Sen gäller det att ha is i magen om fisken tillfälligt lämnar platsen och vänta tills dom kommer tillbaka så man inte börjar panikmäska för att aktiviteten upphör. Bättre att bjuda fisken på käk när passet är slut i detta fall enligt min mening.

TOMMI:

Om jag kan så kramar jag inte bollar alls utan bara skopar ut mitt fluffiga mäsk. Rudan har en förmåga att trivas vid bottnar där allt bara sjunker ner. Så även en för hårt kramad mäskboll. Ytterst lite mäsk och partiklar, vi pratar tiotalet majskorn eller några hackade maskar och mäsk som motsvarar max en boll. Drömscenariot är att ha rudor vid mäsket, men ingen mat till dem därnere.

Då hittas mitt bete snabbare vill jag tro. När jag besökte ursjön så satte jag mig på en plats där det fanns rudor. Men när jag såg att någon fiskat där innan mig (hittade spår av mäsk och några levande maggots) så bytte jag plats. Kanske hade han hivat i all mäsk och majs han hade kvar innan han åkte? Ska jag meta så vill jag veta att platsen är ren innan jag sätter mig ner och börjar mäska. En viktig detalj många ofta glömmer.

JIMMIE:

Inga bollar, enbart loosefeed. Mindre störning, lättare att reglera mängden bete och att få fisken till att sikta in sig på just den typ av bete du använder som krokbete.

JOHN:

Loosefeeding från start höll jag på att säga. När det är grunt behövs inga bollar, det är bättre att mäsket bryts upp i eller strax under ytan och lägger sig som en fin matta på mäskplatsen.

MANFRED:

Fiskar jag flötmete på närdistans skickar jag gärna ut pingisbollsstora mäskbollar lite titt som tätt. Mäskar sällan mycket, några bollar på ett kvällspass brukar räcka, gärna med lite krokbete i blandningen.

JUHA:

Fiskar jag med spö och rulle så mäskar jag först med bollar och sedan toppar jag med loosefeeding, alternativt med mycket små boller i storleksklass en vindruva. Vid takeapartmete så använder jag mig av en kopp som jag snurrar på i spötoppen. Med detta sätt så lägger jag ut 3-4 bollar som plumsar i mycket försiktigt utan att skrämma fisken.

NIKLAS:

Bollar först i sparsam mängd, därefter enbart loosefeeding vid behov. Anledningen till detta är risken att skrämma bort ätande fisk med ny mäskning. Jag anser att det är en fördel att istället looosefeeda med förhållandevis lätta partiklar såsom maggot och casters som triggar istället för att skrämma.

Har man haft inne ett antal fiskar som ätit på mäskplatsen och sedan lämnat, kan med fördel toppa upp platsen igen med ett fåtal nya bollar igen för att få igång platsen igen. Mäskar dock aldrig med bollar när jag har ätande fisk på platsen.

HENRIK:

Bollar först, sen loosefeeda och vid behov eventuellt väldigt lösa bollar igen.

SAKU:

Jag Kör mäsk med mycket attraktion och lite mat. Kör mäsket hela tiden väldigt lös kramat.

SVANTE:

Jag brukar börja med en eller två bollar, sen brukar jag övergå till att loosefeeda med lite majs eller pellets i olika storlekar med lite mellanrum och beroende på om man har fisk inne eller ej. 

NICKA:

Några bollar först och därefter loosefeeding. Är det inte så många andra (hungriga) arter på plats mäskar jag sparsamt. Jag fyller på med små bollar eller lite loosefeeding när det behövs. Inte för ofta eller för mycket.

ALEXANDER:

Jag hade kört bollar. Jag tycker om att mäska upp en plats och fiska i utkanten av mäskplatsen. Det har gett mig absolut mest fisk!
Jag vill få de till att dom stora fiskarna alltid är försiktigare än dom små så därav att dom stryker runt längs kanten på mäskplatsen.

CHRISTIAN:

Några små bollar som är lätt kramade, så de spricker upp snabbt. Sen loosefeeda resten av passet. Dör fisket ut helt brukar jag toppa upp med några små bollar. Men helst vill jag inte ”störa” plasten i onödan så loosefeeda så mycket det är möjligt fast i liten skala, enbart några majskorn åt gången.

KIM:

Jag loosefeedar först. Kommer ingen fisk in på platsen så kastar jag ut nån boll. Mäskar inget mer förrän jag ser aktivitet på platsen. Kommer fisken in och bökar men inte tar betet så loosefeedar jag bara framöver.

Fråga 5:
Du ska mäska i en å 30 meter ut och 5 meter djupt. Strömmen är lagom. Hur blandar du ditt mäsk, och hur räknar du ut var mäsket ska landa? 

PALLE:

Jag blandar min basmix med att tillsätta extra bindade mäskprodukter som tex diersättning, vitt ströbröd eller PV1 och kramar bollarna så hårt jag kan så dom håller ihop. Jag mäskar ca 10 meter uppströms platsen jag tänkt meta på med bollar som håller ihop hela vägen till botten.

Räknar med att strömmen tar mäsket något nedströms innan bollarna spricker upp. Dels för att bollarna kan rulla lite men också pga strömmen och djupet. Jag räknar med att den mesta fisken  som kommer simmar mot strömmen upp till min mäskplats. Presenterar jag min rigg strax nedströms mäsket, bör mitt bete plockas upp av fisken ganska omgående om nån fet sexkilosbrax stoppar dit sin snok.

TOMMI:

Jag skulle givetvis inte välja att mäska med bollar så långt ut i sån ström utan välja andra metoder. Men är jag tvungen så är detta en av de få gångerna där konsistens inte är prio ett för mig. Det är ytterst viktigt att veta dels att bollen håller hela vägen ner, och framför allt var den landar. Sand, vitt ströbröd och eventuell överfuktning kanske skulle vara vägen att gå.

Finns möjlighet så skulle jag provkasta någon boll för att få mig en bild av förhållandena med strömmen. Helst så ska bollen sjunka som en sten så felmarginalen blir mindre. Kanske kasta 5-6 meter ovanför den tänkta mäskplatsen och sedan gardera med att kasta betet nedströms mäsket för att vara på rätt sida av doftspåret. Svår fråga!

JIMMIE:

Mäsket blandas så att det bildar bollar som är tunga och håller ihop bra nog för att garanterat nå botten innan de spricker upp. Att räkna ut var det kommer landa exakt är ibland svårt då strömmen kan variera mycket mellan ytan och botten.

Strömmen tillåter oss dock att slarva lite och lägga bollarna i överkant av vårt tänkta område så att mäsket sedan sköljs nedströms något och sprider sig över området. Skulle jag vilja ha stenkoll på var det hamnar så hade jag kört feeder.

JOHN:

Detta är en rätt svår situation om vi önskar precision. Inte minst för att det är svårt att läsa strömmen och just hur mäsket rör sig. Gissningsvis har jag gjort fel i många sådana här situationer och jag har också haft känslan just i sådana här miljöer att jag inte greppat situationen helt. Ja, det är mycket lättare med ruda på en meters djup på närdistans.

Generellt så kramar jag bollarna hårt och gör dem tunga och kastar en bit uppströms. Jag lägger bollarna inom samma område, så att de hamnar på ungefär samma ställe. Sen försöker jag leta rätt på fisken med tacklet och krokbetet.

MANFRED:

Jag blandar ett tung och hyfsat blött mäsk, gärna med mycket doft och godsaker som kan rulla lite nedströms. Sen skjuter jag ut det med slangbella eller ror ut det med båt. Typ av mäsk beror på vilken art jag går efter.

JUHA:

Jag försöker att välja ut ett mäsk som är gjord för ändamålet. Står det river samt bream på påsen så är man nog rätt ute. Sedan blandar jag vissa bollar hårda som får sjunka till botten, och andra lösa som får aktiveras tidigare. Om tillfälle ges så försäker jag testa en boll i strandkanten för att få en hum om hur bollen sjunker i strömmen.

Utefter den informationen så försöker jag räkna ut hur många meter uppströms jag bör kasta för att få mäsken på önskad plats. Dock så är det en bra idé att söka lite vid själva fisket sedan så du hittar den faktiska mäskplatsen.

NIKLAS:

Viktigt att jobba med mäsket i god tid för att få rätt fuktighetsbalans och i detta specifika fall få till relativt hårda bollar som håller att skjutas ut med slangbella och som sjunker snabbt. Jag tillsätter lite vätska i taget och låter mäsket suga åt sig ordentligt innan jag tillsätter mer.

På grund av det förhållandevis djupa vattnet och ström till detta tillsätter jag gärna Leam från Marcel van den Eynde som gör mäsket tyngre och har en väldigt bra bindande effekt. Bollarna placeras sedan en bit uppströms den tänkta fiskeplatsen då strömmen för med bollarna några meter innan dom når botten. Bollarna kramas alla i samma storlek då detta gör det lättare att nå samma distans med slangbellan.

SAKU:

Byter ställe! Annars så använder jag hårda bollar, kanske blandar jag i lera eller något för att få bollarna att hålla ihop bättre. Använder mig av nedräknings metoden.

HENRIK:

Ganska hårt blandat på grund av avståndet och strömmen. Så stora bollar som möjligt för snabbt sjunk. På känsla och utifrån hårdheten på bollarna från några meter upp till kanske 10 meter uppströms tänkt plats.

SVANTE:

Jag skulle köra med en form av större feederkorg och få ut mäsket på det viset istället för att kasta bollar för då kan jag få ut den med mer precision vid varje utlägg.

Men vill man ändå kasta bollar så får man tänka på att bland mäsket till en rätt fast konstisen så man kan få ut bollarna så långt och sen tänka på att kasta det lite uppströms så man får ner det på rätt ställe med tanke på djupet och på att strömmen kan föra med sig mäsket en bit från platsen där bollen landar till den når botten. 

NICKA:

Jag är ingen mäskspecialist och skulle förlora stort om jag satt bredvid en duktig tävlingsmetare. Men min strategi är att blanda ett lagom fuktigt mäsk, rulla en provboll och kasta ut där jag kan se den spricka sönder. Är strömmen helt annorlunda på fiskeområdet får man försöka använda lite enkel matematik för att räkna ut hur hårt/fuktigt mäsket ska vara och hur långt uppströms jag behöver kasta. Man får också chansa lite. 🙂

Att kasta en bit uppströms och ha ett mäsk som fördelas så att det mesta ligger kvar där jag vill ha betet är givetvis målet. Det gäller att försöka ha samma konsistens på mäsket även en stund senare, så man inte sprider det alltför mycket. Men någon millimeterprecision behövs i regel inte när det inte rör sig om rena tävlingssammanhang.

ALEXANDER:

Jag blandar de blött. Mäsket ska landa på botten innan det börjar lösa upp sig. Sen kör jag ett lösare mäsk för att *locka* dit fiskarna till min mäskplats. Viktigaste är nog att man landar på ungefär samma plats hela tiden så att man inte har mäsk spritt i hela ån. Ha tålamod förr eller senare hittar dom till mäsket.

CHRISTIAN:

Hårda bollar av mäsk som binder bra och blir tunga. Hårt kramade bollar av mäsk som binder dåligt har en tendens att spricka redan när det träffar vattnet. Jag brukar prova en liten boll i kanten av ån för att se hur mäsket beter sig innan jag skjuter ut dem med slangbella. Att läsa av strömmen är inte superlätt då det kan vara starkare under ytan och när det är 5 meter djupt hinner bollarna följa med strömmen en bit innan de når botten.

Så för att försöka ge ett avstånd skulle jag säga 5-8 meter uppströms min tänkta plats för krokbetet. Jag vill gärna ha lite partiklar i mitt mäsk som kan rulla med strömmen. Fast jag hade nog hellre valt att använda mig av en större feederkorg än mäskbollar för att bygga upp en plats. 

KIM:

Oj svår fråga. Jag blandar så det går att göra hårda bollar med ett väldigt bindande mäsk. För att se ungefär var det landar på botten brukar jag slänga ut en pinne i strömmen och försöka beräkna hur långt den flyter på en viss tid och sen gå efter det.

BETEN:

Fråga 1:
Du får fem beten och du ska fiska efter fem olika arter. Ett bete får användas endast till en art. Betena är: Räka, Fejkmajs, Pellets, Bröd, Mask. Arterna är: Mört, Braxen, Ruda, Ål och Vimma. Kombinera bete med “rätt” fisk.

PALLE:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

TOMMI:

Mask – ruda.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Vimma.
Bröd – Mört.
Räka – Ål.

JIMMIE:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

JOHN:

Räka – Vimma.
Fejkmajs – braxen.
Pellets – ruda.
Bröd – mört.
Mask – Ål.

MANFRED:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

JUHA:

Räka – Vimma
Fejkmajs – Braxen
Pellets – Ruda
Bröd – Mört
Mask – Ål

NIKLAS:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

Henrik:

Mask – Ålen helt klart. (Sjukt bra allroundbete).
Fejkmajs – Braxen (mest lättlurad).
Pellets – Rudan (på methodfeeder och kort tafs).
Bröd –  Mört (format till deg för stormörten).
Räka – Vimma (får det bli utifrån fångstrapporter. Inte fiskat arten).

SAKU:

Räka – Vimma.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd  -Mört.
Mask – Ål.

SVANTE:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

NICKA:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

ALEXANDER:

Mask – Vimma.
Fejkmajs – Mört.
Pellets – Brax.
Bröd – Ruda.
Räka – Ål.

CHRISTIAN:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma. (Säger som Henrik – Får det bli utifrån fångstrapporter. Inte fiskat arten).

KIM:

Mask – Ål.
Fejkmajs – Braxen.
Pellets – Ruda.
Bröd – Mört.
Räka – Vimma.

Fråga 2: Vad är viktigare för dina krokbeten. Utseende eller doft/smak?

PALLE:

Utseendet om jag bara får välja ett alternativ. Jag ägnar faktiskt tankar hur jag applicerar mitt majskorn på kroken och hur masken träs på. Det ska se bra ut och kännas rätt i själ och hjärta så självförtroendet är på topp. Matchningen mellan betesstorlek och krokstorlek känns också väldigt viktig. Använder jag till exempel en hel räka vill jag matcha den med en krok i rätt storlek för att krokningen ska bli så effektiv och bra som möjligt.

TOMMI:

Utseendet alla dar i veckan. En burk full med majskorn luktar alla lika, men färgar du en röd så sticker den ut från mängden. Jag tror att lukten på en mäskplats kan vara intensiv nog utan att enskilda dofter sticker ut. Men däremot så kan en väl synlig bete sticka ut och ge nappet lite snabbare.

Fiskar jag däremot med endast ett bete utan mäsk så skulle jag välja lukt. Får jag välja ett bete att fiska med så väljer jag mask, den syns, rör på sig men luktar i jämförelse mot många andra beten väldigt lite, vad vi människor känner till. Men ändå så funkar den varenda gång.

JIMMIE:

Doft/smak är viktigare i en stor majoritet av mitt fiske då det främst är det som låter fisken lokalisera betet och bli sugen på att ta det.

JOHN:

Doft/smak. Fiskarna använder munnen för att undersöka, och känner de en attraktiv doft eller smak.

MANFRED:

Lite av båda antar jag. Men doft, smak och rörelse vinner i slutändan.

JUHA:

Utseende. Den doft jag gillar är nödvändigtvis inte samma som fisken föredrar. Dock så måste man alltid ha fräscha beten som ej luktar illa eller möglat.

NIKLAS:

Doft/smak för det är oftast detta som lockar fisken till betet (speciellt under dygnets mörka timmar). Utseende/färg kan också få fisken att lättare hitta ditt krokbete och många gånger är det nog kombinationen av dessa två faktorer som avgör.
Måste jag välja på utseende och doft/smak så får det ändå bli doft/smak som blir mitt val.

HENRIK:

Tveklöst lukt och smak. Tror bara oregelbundet i form och färg kan vara bra. Bara att hoppas att ens egna luktupplevelse är lik fiskens 🙂

SAKU:

Doft/smak fångar alltid fisk men man vill ha något som sticker ut, så jag provar alltid både och.

SVANTE:

Definitivt smak och doft då det ska attrahera fisken till platsen, sen är det klart att man kan laborera med storlek och utseende men känner ändå att det viktiga är smak och doft.

NICKA:

Doft och smak! Jag tror att det är vad som får fisken att äta, eller smaka på betet. Ofta metar jag också i skumt ljus där en fisk nog inte skulle se skillnad på en färg eller form som är lite avvikande. Men givetvis finns det tillfällen då storlek eller form på ett bete kan ha betydelse.

ALEXANDER:

Både och. Jag tycker att det är minst lika viktigt att betet ser hett ut som att de luktar bra. Nästan ännu viktigare i mina ögon att man tror på de betet man har för kvällen.. Gör man inte de kan man lika bra köra hem!

CHRISTIAN:

Jag får säga smak och doft i många lägen, men utseendet är en viktig faktor vid vissa arter/metoder. använder jag t.ex. mycket eller enbart majs så är utseendet viktigare, då vill jag gärna ha ett majskorn som sticker ut i färg hellre än doft/smak. Så när jag har suttit och funderat, vänt och vridit på frågan så blir det dött lopp för mig här… (Förlåt 🙂 )

KIM:

Doft och smak är viktigast om jag måste välja. Annars tycker jag även att utseende är viktigt när jag t ex fiskar uppoppat bröd på natten.

Fråga 3:
Du ska köpa boilies att ha som krokbete.
Vad väljer du av dessa två alternativ?
Bra pris eller “bra” fabrikat men dyrare boilie? Motivera varför?


PALLE:

Små burkar och låg åtgång när det gäller just krokbetet. Här handlar det om små skillnader i kostnad och det enda jag bryr mig om är att jag känner förtroende för betet. Den behöver absolut inte heta något coolt eller vara från något välkänt märke på marknaden. Jag kan falla för såna krokbeten också men det skulle lika gärna kunna vara en egen handrullad bulle från en hemmamix.

Gäller det däremot boilies jag ska mäska med vilket inte var frågan, vill jag ändå passa på att vädra min synpunkt eftersom det brukar reta upp många ur en viss kategori människor som blir oroliga inombords. Jag väljer en boilie med både kvalité och bra pris – För det finns. Jag gillar att mäska mycket och gör av med minst 100 kilo i Sverige per år. 100*140 kr =14000 kronor är en summa jag inte vill lägga ut. Om jag skulle använda boilies i den prisklassen skulle jag aldrig kunna ge fisken på dom där extra kilona efter passet som jag annars bjussar på.

Märk väl att jag inte räknat med boilieåtgången för utlandspassen, då skulle det tassa iväg över 20000 spänn. Där handlar det om väldigt stora kvantiteter beten bara för en vecka. Det finns boilies med hög kvalité till humanare priser, tro mig. Det gäller bara att göra lite snabb research. Allt handlar om hur kostnader kring reklam, löner, kvantitet och val leverantör av inköpta råvaror mm.

TOMMI:

Pris! Jag preppar mina boilies ändå så. Vita boilies som snabbt kan färgas till alla färger man kan tänka sig, även vid strandkanten. Jag har aldrig sett en dålig boilie i hela mitt liv, så att det skulle vara ett argument håller liksom inte. Karpen nappar ju ofta precis lika bra på ett fejkmajs som knappt luktar alls. Jag har hört talas om kvalitésingerdienser som håller för extremt långa långa soaktider.

Själv gillar jag att kasta runt lite och ha den där känslan av ett fräscht bete i andra änden, så jag byter boilie relativt ofta ändå. Just på boilies så är tanken ofta att mäska billigt, fiska dyrt. Redan där faller ju argumenten, äter dom av mäsket så äter dom den även på kroken. Prisskillnad på 100kr per påse är inte någonstans motiverat, såna skillnader existerar inte sedan i sjön..

JIMMIE:

Bra fabrikat (men inte nödvändigtvis dyrt). Bra pris innebär tyvärr ofta sämre attraktionskraft och även om det går att ta fisk på en doftlös plastbit så känns det bättre om krokbetet har gott om pulling power.

JOHN:

Återigen, det är ingen självklar motsättning. Det är sällan råvarorna som gör att priset blir 89 kronor eller 139 kronor kilot. Oftast skiljer bara någon enstaka krona per kilo vad gäller fabrikernas råvaror. Det är produktionsformer och maskiner, lokaler och hyror, löner och skatter, emballage och transport och allt annat tillsammans som driver upp priserna.

För att inte tala om i vilket segment ett varumärke vill positionera sig. Jag tror att vi kommer att gå mot en situation med allt färre tillverkare/fabriker, som gör beten ”on demand” till olika varumärken. Det är en win-win-situation för varumärket och tillverkaren och vi betesköpare vill gärna tro att det vi har är det bästa, trots att vi troligtvis bara skrapat på ytan i vårt sökande. Samtidigt, det kanske är det vi vill, att få bli förknippade med ett varumärke och bli ”sedda”?

MANFRED:

Bra fabrikat. Förberedelser och bete är A-O.

JUHA:

Fiskar tyvärr inte efter karp, så jag säger pass:

NIKLAS:

Återigen alltid kvalitet före bra pris. Idag finns det ju en total djungel när det gäller boilies både av dyra och billigare tillverkare, men i mitt fall är valet alltid solklart. Mainline alla dagar i veckan.

Detta handlar inte om jag påstår att Mainline är den bästa tillverkaren av boilies utan handlar mer om ett uppbyggt självförtroende som sträcker sig mer än 25 år bakåt i tiden. Det finns garanterat boilies som är lika bra, men varför ändra på ett vinnande koncept…

HENRIK:

Bra fabrikat till krokbete. Långt mellan huggen och man måste tro hårt. Förmäskning kan ske med gamla och billiga beten.

SAKU:

Bra fabrikat! Jag vill inte sitta vid vattnet och tvivla på betet.

SVANTE:

Jag väljer ett bete som jag vet är gjort av bra och näringsrika råvaror som har ett högt näringsvärde och ger fisken en bra kost och som gör att den blir attraktiv för fisken. Istället för att välja ett billigt märke som kanske är sämre för fisken och som jag inte har någon aning om vad dom blandat i när det tillverkas.

Så kolla gärna upp med den som tillverkar just det betet du ska använda om dom verkar seriösa och använder fina råvaror i sina beten.

NICKA:

Bra pris! Jag är ingen boilie-fetischist. Jag tror att jag generellt inte vill överskatta fiskens förmåga att exempelvis hitta en matbit med 16 % extra protein i … Men, det finns säkert vatten med fiskar i där de små detaljerna avgör allt. Jag föredrar bara att fiska i andra typer av vatten.

Jag kör alltså med lite billigare saker, som jag kan boosta och trixa med. Och dessutom kan jag slösa med dem under en mäskkampanj, utan att hela hushållsbudgeten spricker.

ALEXANDER:

Krokbete ska man inte dra in på i mitt tycke. Krokbete för mig är minst lika viktigt som lina och krok SNÅLA INTE!!! Så de får bli dyrare boilie. Oftast när man handlar av ett *bra* fabrikat så håller boilien bättre. Framförallt sitter doften längre tycker jag!

CHRISTIAN:

Bra pris! Jag preppar alltid mina krokbeten själv.
Men samtidigt så väljer jag inte enbart utefter pris, men priset är en stor faktor i mitt val när jag köper boilies.
Oftast väljer jag att använda samma modell, märke och doft/smak som jag mäskar med. Men jag preppar dessa långt innan genom att låta de ligga i olika smaksättningar och färger.

KIM:

Bra fabrikat alla gånger, bättre doft, färg och ingredienser.

SAMMANFATTNING:

Intressanta svar från ett gäng intressanta människor.

Mäsket var vi relativt överrens om. Den skall binda bra, ha bra ingredienser, får gärna kosta en slant, och de flesta föredrar färdiga blandningar med smak och partiklar. Hur mäsket sedan skulle blandas var en helt annan fråga. Ett litet gäng använde sig av varmvatten hemma i köket för att driva ur dofterna. Andra ville blanda med vatten från samma sjö mäsket skulle användas. Här ser vi en liten, men intressant skillnad.

Få hade några större erfarenheter av mäskning vid stora djup och hårda strömmar, det tyder på att feedern används oftast i såna vatten. Men svaren pekade åt samma riktning även här.

Att mäska efter rudor på grunt vatten och närdistans var heller ingenting som någon hade allt för radikala åsikter om. Från väldigt lösa bollar till att bara skopa i mäsket, och väldigt sparsamt med mäsk var receptet.

Beten sen.

Inga konstigheter uppkom när det skulle tacklas beten för de fem arter vi uppgett. Räka till vimma, ålen skulle bjudas på mask, mörten på bröd, rudan på pellets och braxarna skulle få fejkmajs. Några mindre variationer uppkom. Vi hade medvetet valt ut beten och arter som inte kanske riktigt matchade för att försöka se om det uppstod förrvirring, det gjorde det inte. Förmodligen så är varken bröd eller pellets förstahandsvalet för dessa arter, men panelen var enig.

Ett bete skulle hellre kosta en slant för att man skulle kunna ha ett kvalitésbete. Det vi ville komma fram var: Vad är ett kvalitésbete egentligen? Är det det som står på förpackningen, eller hade panelen andra krav? Det hade de. Bra råvaror, bra utseende etc etc. Kraven är höga när man inte använder sig så mycket av boilies. De billigare, men inte nödvändigtvis sämre skulle det mäskas med, men premiumbetet sparades till riggen. På ett ungefär.

Utseende eller doft var en intressant fråga. En svag övervikt mot smak/doft dock. Frågan var mycket bred, och olika arter jagar sin mat med olika sinnen. Så att hitta vad som är viktigast är omöjligt. Speciellt när alla vill stimulera de bägge sinnen hos fiskarna samtidigt. Men här fick vi en rad intressanta uppslag som tyder på eftertanke från metarna. Bara det bästa är bra nog för svenska metarna.

Vi fortsätter om en vecka eller två med nästa del.

Vill man läsa fler delar ur Panelen så följer man bara länken.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *