Panelen Omgång 10: Kända Vatten del 1 – Ursjön

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Det är dags att skaka liv i panelen igen!

Vi tänkte göra en specialare och ta en närmare titt på några kända vatten vi har i Sverige. Vad menar vi då med kända vatten kanske du tänker?
Jo det är sådana vatten som det ofta kommer upp stora fiskar ifrån, och som kan vara kända för att vara svårfiskade. De kanske också har ett visst rykte eller mystik kring sig.
Varje del kommer vara ett vatten och vi hoppas kunna få till 8-10 delar av denna serie.

Vi har ändrat lite på upplägget också, istället för att 15 personer svarar på alla vatten eller ”vet ej” för de inte har besökt det så har vi valt att kontakta ett fåtal personer som på något sätt har en anknytning till vattnet eller har lagt mycket tid där. Alltså de som får ses som ”specialister” på vattnet.
Det kommer oftast vara 2-4 olika personer som svarar på samma frågor om det specifika vattnet. Vissa personer kommer även svara för fler än ett vattnet. Anledningen är enkel, de har helt enkelt lyckats bra i flera olika av dessa så kallade kända vatten!

Tanken med denna serie är att ge lite tips och tankar till de som inte har fiskat dessa vatten. Även ge en inblick hur andra fiskar där. Men även lite information var man kan köpa fiskekort och så vidare.
Sen kanske man också får svar på att det är inte så stor skillnad mot ens hemmavatten…
Vi får helt enkelt se vad detta leder till, men vi hoppas såklart att ni som läser detta tycker det är intressant!

I del ett är det Ursjön som vi tar en närmare titt på.

Information om Ursjön:

Ursjön finner du i skogarna kring Surahammar i Västmanland. Det är en liten skogsjö med stora rudor och en del sutare. Det finns också abborre och gädda i vattnet. Hit åker man såklart för att ha en chans på sjöns stora rudor!
Det finns ett vindskydd och en grillplats vid sjön. Men det är rekommenderat att ta med sig ett bivvy om man vill slippa mygg.
Fisket är reglerat och för att få fiska där måste man kontakta John B Eriksson via Ursjöns Facebooksida.
Det står även en hel del information på Westmanna camps hemsida för den som vill läsa mer.
Bästa sättet att få tillgång till vattnet är att gå ihop 4-8 personer och hyra hela sjön under några dagar. 2019 finns det endast ett fåtal dagskort och under 2020 kommer det sannolikt inte bli några dagskort utan endast bokning av hela sjön. 

Deltagarna för Ursjön är David Edling, Janne Kortelainen och Tommi ”Tomba” Meriläinen

Scenario för deltagarna att utgå ifrån när de svarar på frågorna:

Du har just parkerat bilen vid Ursjön och vandrat den snåriga stigen bort mot det gamla vindskyddet som scouterna byggde för många år sedan.
Månaden är juli och rudorna i sjön har lekt.
Det gungar i några vasstrån när du passerar en plats som heter kalhygget, som om rudorna vill visa dig var dom finns och anar att det vankas mat.
Det har varit 25 grader varmt i några dagar och nu kommer solen lysa på dig i ett par dagar från klarblå himmel.

Deltagarnas svar:

David Edling som har lyckats väldigt bra i Ursjön och har fångat flera fina rudor där.
Hans topp tre från sjön är: 3000 gram, 2500 gram och 2390 gram.

David Edling med en ruda på hela 3000 gram från Ursjön
En fantastisk ruda på 3000 gram blankt!

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Anländer jag för en längre visit ser jag till att vara där i god tid och börjar med att få ordning på alla grejor, tält och så vidare. Jag vill undvika att få bära ut skiten i mörkret. Sånt är jag för obekväm för. Därefter brukar jag ta med mig en skvätt ruda-mat och smyga runt och kika på platserna. Leta tecken på fisk och eventuellt mata dom lite om jag tycker mig se nånting intressant. Detta för att försöka få en första uppfattning om vart någonstans dom kan befinna sig för dagen. Efter en sån första liten runda brukar jag ta det lite lugnt, tackla spöna och fundera lite. Sen när allt är färdigt för fiske brukar jag gå en sväng till och kika om man fått igång fisk någonstans och efter det väljer jag fiskeplats.

2. Vart börjar du söka rudan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Inte alltid såklart, men ofta i Ursjön får man ju se någon typ av aktivitet och då fiskar jag helt enkelt i området där fiskarna rör sig. Så länge det är aktivitet på platsen brukar jag försöka sitta kvar. Dom är ju inte helt lätta och kan ju som bekant kräva en del tid innan dom, i bästa fall, nappar. Är det en längre tid utan någon snurr på fiskeplatsen tar jag dock gärna återigen och går en runda. Detta för att kika efter fisk som för tillfället är mer i stöten och byter direkt om jag hittar något. Om man dessutom rör sig en del under dagen tycker jag att man ofta får ett ganska bra intryck av vart man ska lägga krutet dom ”bästa” timmarna. Har man sett fisk på ett par platser kan man vara redo på kvällen om ens första val av plats inte levererar.

3. Rudan är känd för att vara en skygg art, så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag har ju såklart testat runt lite men använder numera nästan uteslutande en casini-lina som heter Incredible Force när det gäller nylon i tunnare dimensioner. Den är fantastiskt trevlig att fiska med, följsam och rätt stum. Men huvudargumentet är såklart sjukt stark! 0.14 brukar jag fiska med i Ursjön. Den håller gott och väl för att bryta upp sutare som håller på att simma långt in i näckrosorna och därmed även rudorna.

4. Som sagt, rudan är skygg och ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda en tunnare lina som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är om du använder tafsmaterial, vad använder du, vilken dimension och varför?

Jag använder mig aldrig av tafsmaterial på det sättet till rudan,. Om jag skalar ner utrustningen spolar jag på ny lina på rullen i en tunnare dimension.

5. Rudan är en fantastisk fisk att meta efter men det är kanske inte den absolut starkaste. Men för bra kontroll av både flöte och fisk så vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Jag använder ett 13 fot väldigt trevligt matchspö från Drennan som är ganska följsamt och roligt att drilla mindre fisk med. Men det går ändå att pressa större fiskar utan problem, bra till allt från mört till ruda.
Oftast i Ursjön fiskar jag med en centerpin-rulle faktiskt, det gör jag alltid när distansen och tillfället tillåter. I strömmande vatten är det såklart överlägset. Men även i stilla vatten på kortdistans tycker jag det är skönt att kunna styra utrustningen med en hand utan att fälla över bygel och så vidare, så länge det inte är för blåsigt.
Det är också mycket roligare att kroka och drilla på en centerpin!

6. Rudan är oftast en svår art att lyckas få på kroken och Ursjön är känd för att kunna vara svårfiskad många gånger. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Även där använder jag mig faktiskt av en casini produkt, en spade-end krok i någon slags widegape modell. Väldigt tunn, sylvass och stark. Det går att pressa hur mycket som helst med dom krokarna utan att dom rätar sig. Det i kombination med att dom är tunna och krokar bra tilltalar mig mycket.
I Ursjön är det väl storlekar från 10 ner till 16 eller 18 om det verkligen kniper. Jag låter oftast krokbetet styra valet av krok och jobbar hellre med att försöka presentera betet på andra sätt om det inte nappar. Men en storlek 14 krok är nånstans min startuppsättning för att senare eventuellt skala ner någon storlek. Om dom verkligen inte vill, eller något större om man fiskar med mask eller nån paste t.ex.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Inga hemligheter här. Jag har testat alla möjliga beten för att försöka öka nappfrekvensen men jag vet inte, presentation och rätt plats är viktigast som vanligt. Majs, bröd, maggot och mask är väl det som åker med i väskan. Jag gillar att fiska med både maggots och mask men man kan ju få problem med småabborre ibland om man har otur. Det är inte skitkul att hissa såna om man har ruda på platsen, då är väl majs alltid ett fint bete. Vill man kan man ju soaka i nån gosig dip av nåt slag för att lura sig själv att man fiskar med något som inte andra gör. Det spelar säkert ingen roll men att öka sitt eget självförtroende kan vara värt mycket!

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till rudan och Ursjön finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska alls. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Mäska ska man göra, det tycker jag!
Jag använder mig både av nån form av grundmäsk och mindre partiklar som pellets, hampa, majs och så vidare.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Jag har väl någon slags grundteori när det gäller mäskning. Oavsett om det är karp, ruda eller andra arter så försöker jag anpassa mäskningen efter ätbeteendet hos fisken på nåt vis.
Anländer jag till en karpsjö och förutsättningarna är optimala mäskar jag betydligt mer än om det är lite mer tveksamt. Då håller jag hellre tillbaka lite och kör lite och ofta taktiken för att se om man får igång någon fisk.

Den taktiken har jag väl i Ursjön också och det kan röra sig om en knapp handfull mäsk på en fiskeplats eller fem stora bollar. Om man bygger upp nåt slags skräckscenario. Till exempel att temperaturen rasat massor innan man kommer dit och sjön känns helt tom på fisk. Då skulle jag gott och väl kunna slänga ut 5 majskorn och nöja mig med det. Men förmodligen skulle jag nog inte åkt över huvud taget i så fall!

Men oftast börjar jag smått för att se lite vad som händer och anpassar mig efter det. Får man in fisk som går in och våldsäter det man slänger ut kan man trycka på mer. Går dom in och petar i käket kan jag ibland kasta ut mäskbollar i sockerbitsstorlek eller loosefeedra lite. Endast för att försöka få dom att ändra lite av beteendet.
Jag brukar sova dom mörkaste timmarna vid Ursjön och då mäskar jag på extra innan dom timmarna såklart. Det här är ju en balansgång.
Jag mäskar nog generellt lite snålt för jag är rädd för att övermäska, då finns det ju ingen väg tillbaka.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till rudan och/eller Ursjön. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare. 

Mitt bästa tips är som jag var inne på förut är att vara mobil och inte fastna under ett parasoll hela dagarna. Gå och kika på dom platserna som är lediga. Ibland kommer det in fisk och våldsäter korta perioder, då är dom betydligt lättare att fånga än nån som glider omkring och småbubblar hela dagen. Sedan ska man såklart vara väldigt noga med att vikta och loda tacklet. På dom minst skygga fiskarna verkar det knappt spela någon roll men för dom ovan nämnda småbubblarna känns det väldigt avgörande.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem. 

Myten om att det alltid är så sjukt mycket mygg kan jag krossa!
Det är det inte… Alltid. Men mycket myggskydd är bra att ha ifall att!

Att det är svårt att fånga dom i Ursjön kanske man inte kan säga emot. Ibland är det svårt, för att inte säga hopplöst. Men är man sugen på att testa ska man givetvis dra ihop ett gäng och köra!
Förutom dom eventuella myggen finns det ju inga större nackdelar för en metare direkt! Lugnt och tyst, väldigt roligt fiske med flötmete och finess. Sjukt snygga fiskar och chans på svenskt rekord är ju allt man behöver!

Janne Kortelainen har fiskat väldigt mycket i Ursjön och har bra kunskap om vattnet.
Hans topp tre från sjön är: 1970 gram, 1900 gram och 1850 gram.

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

När jag väl har släpat bivvy, säng och övrig utrustning till vindskyddet är det första jag gör att sätta mig på berghällen en liten stund. Knäppa en folköl och bara njuta av att vara tillbaka vid fantastiska Ursjön.
Efter ölen så är det dags att blanda mäsk, öppna en majsburk och spendera ett par timmar med att smyga till fiskeplatserna, leta efter bubblor, gungande vasstrån etc.

Vilka platser jag lägger mer fokus på och kanske mäskar beror helt på vinden. Både hur det blåser just när jag kommer till sjön och hur vinden kommer blåsa under min vistelse. Jag avskyr att fiska ruda när det är mer än krusningar på vattenytan och de platser som ligger i lä är troliga fiskeplatser.
Ser jag då aktivitet i närheten så åker det i lite mäsk och några majskorn. Jag mäskar alltid minst tre platser direkt så jag har lite valmöjligheter under fiskets gång.

2. Vart börjar du söka rudan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

För mig personligen är det endast flötmete jag bedriver när jag fiskar ruda. Det är ett fiske på extrem närdistans och jag har nog aldrig fiskat med flötet längre ut än en meter från spötoppen.
Varken i Ursjön eller andra rudavatten.
Det finns flera anledningar till det. Den främsta är att rudan ofta uppehåller sig nära land. Men det är även stilla vatten om man inte har vinden i ansiktet. Så man ser minsta rörelse i flötet eller linan.
Du kan även presentera ett tackel betydligt mer diskret och använda mindre flöten ifall du inte kastar långt. Genom att bara sänka ner tacklet i vattnet kan du flytta det utan att påverka fisket ifall du hamnar lite fel, t.ex fastnar i ett grässtrå, landar på en grundare fläck eller hamnar i en liten grop.

Under fiskets gång har jag alltid mina uppmäskade platser i bakhuvudet och dem kollar jag regelbundet. Är det mer aktivitet på en annan plats så testar jag där. Då gäller det att smyga som en indian eftersom rudorna direkt märker om man närmar sig. Allt onödigt lämnas kvar på första fiskeplatsen och det enda som följer med är ett spö, håv och lite bete.
Ska jag däremot byta fiskeplats för helgen så gör jag det antingen mitt på dagen (om jag inte fiskar då. Det kan vara glödhett!) eller innan jag går och lägger mig så platsen får vila efter att jag stökat omkring.

3. Rudan är känd för att vara en skygg art, så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Innan varje besök till Ursjön så spolar jag alltid om mina rullar med ny lina. Det beror på den enkla anledning att jag fiskar med 0,18 mm som huvudlina och det simmar ett potentiellt svenskt rekord i sjön. Skulle jag råka ha av linan för att jag slarvat så skulle jag aldrig förlåta mig själv!
Jag fiskar med Trilene Sensation från Berkley. Jag upplever att den har lite mindre linminne så den blir inte en telefonsladd utan lägger sig rakt och fint på vattnet. Den är även slitstark och klarar av att dra av näckrosor etc. som framförallt sutarna är mästare på att hitta när man drillar dem.
Att den kostar ca 100:- för 300 meter gör att man alltid kan fiska med en fräsch, ny lina. Under en säsong spolar jag alltid om rullarna innan jag ska iväg till t.ex Ursjön eller liknande.

4. Som sagt, rudan är skygg och ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda en tunnare lina som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är om du använder tafsmaterial, vad använder du, vilken dimension och varför?

Att ögla på en tafs vid rudamete är i mitt tycke ett måste. Inte nödvändigtvis för att det ska vara en tunnare lina än 0,18 mm för att få bättre presentation. Utan snarare för att snabbt kunna byta krokstorlek när jag byter bete. Jag använder uteslutande Vision Nano Mono som tafsmaterial. Det är egentligen ett tippetmaterial till flugfisket som är lite mer följsamt och töjbart än många andra linor samtidigt som det har en relativt hög brottstyrka. Dimensionerna jag använder är till 95% 4X (0,17 mm) och enstaka gånger 5X (0,15 mm) ifall jag fiskar med riktigt små krokar och maggot.

5. Rudan är en fantastisk fisk att meta efter men det är kanske inte den absolut starkaste. Men för bra kontroll av både flöte och fisk så vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Jag fiskar ruda med 13’ matchspön som har en lite djupare aktion som absorberar knyckar och liknande väldigt bra. Det är stora fiskar och tunna linor. Så spöt behöver jobba ordentligt för att minimera tappad fisk eller linbrott. Trots att aktionen är djup så har dem bra ryggrad för att effektivt kunna kroka och drilla fisken.
På spöna sitter det bakbromsade shimanorullar i storlek 2500. Jag har valt de rullarna för att bromsen är väldigt jämn samtidigt som jag har en ”fighting drag” dvs snabbroms som jag med lätthet kan justera under drillningen om det behövs.
Meterullar har även en konstig förmåga att bli kladdiga av mäsk, majs och så vidare. Så jag behöver ett par slitvargar som klarar av att få stryk.

Med handen på hjärtat, har ni någonsin tvättat era rullar efter ett fiskepass? Eller är det bara mina som oftast transporteras i mäskhinken till och från fiskepassen? 😉

6. Rudan är oftast en svår art att lyckas få på kroken och Ursjön är känd för att kunna vara svårfiskad många gånger. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Till mitt rudafiske så finns det egentligen bara en krok jag använder – Kamasan B983 Wide Gape. Varför det blivit så vet jag inte men det fungerar riktigt bra för mig. Kroken är tunn i godset samtidigt som den har tillräckligt med styrka för att klara av både ruda, sutare, färna osv.
Jag upplever även att jag sällan tappar fisk med den.
Den enda nackdelen jag kan komma på är att jag eventuellt har lite svårare att kroka fisken med den inåtböjda spetsen. Men det vägs upp av att tappa färre fiskar än med en rak krokspets.

Storleksmässigt så är det #10 – #16 som gäller. Min grundidé ser ni här nedanför:
#10 till räka eller mask.
#12 till ett majs/maggot eller två majskorn
#14 till ett majskorn
#16 till maggot
Men det händer att jag slarvar och byter bete utan att byta tafs.
Tack vare att man får flötmeta med två spön i Ursjön så är det alltid två olika krokstorlekar på spöna och olika beten.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Mitt förstaval av bete till ruda är utan tvekan maggot!
Den största anledningen till att jag i princip alltid har ett spö med maggots är för att gissningsvis 90% av alla som fiskar Ursjön fiskar med majs. Samtidigt har rudor och andra fiskar svårt för att ignorera några maggots som sprattlar på botten.
Andra beten som jag använder flitigt i Ursjön är mask, räka och majs.
Mask känns lite som ett bortglömt bete och orkar man med alla abborrar så kommer man få en ruda förr eller senare på det. 

Majs är ett helt eget kapitel och det bete som går att variera mest av allt genom färger och smaker. Men jag håller mitt majs antingen naturligt eller dippat i Northern Baits Krillicious.
Att hålla på och experimentera för mycket gör att jag till slut byter smak, färg etc. på tok för ofta för att kunna fiska effektivt.
Rudafiske tar tid och det gäller att tro på det betet man har i vattnet!

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till rudan och Ursjön finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska alls. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Jag mäskar extremt lite när jag är i Ursjön. Det fiskas en hel del i sjön och rudorna vet var det finns mat. Samtidigt är det enklare att kasta i mer mäsk än att ta upp mäsk! Om det blev för mycket.

Jag brukar inleda med 2-3 golfbollsstora mäskbollar i kombination med en liten näve 3 millimeters pellets och ca 20 majskorn på den fiskeplats jag valt. Det räcker för att fånga rudornas intresse och få dem att äta på mäskplatsen. Istället för att de ska simma vidare i jakt på mat.

Mina andra mäskplatser får lite mer grundmäsk eftersom jag upplever att rudorna bökar runt i botten mer då och ger ifrån sig mer bubblor och i vissa fall även klumpar av dy som flyter upp. Eftersom jag inte har 100% kolll på de mäskplatserna så ger det mig en bättre indikation ifall det varit fisk där och ätit när jag kollar till platserna än ifall jag bara skulle mäska med t.ex majs.

Jag har provat alla möjliga varianter och smaker på mäsk och har landat i att Krillmix från Energy Baits tillsammans med en skvätt Krillicious är det som fungerar bäst för mig.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Som jag redan nämnde så är det inte mycket jag mäskar under ett fiskepass.
2-3 golfbollsstora mäskbollar i kombination med en liten näve 3 mm pellets och ca 20 majskorn är ungefär vad jag börjar med. Om jag inte har någon synlig aktivitet på mäskplatsen så kastar jag i en lika liten mäskboll i timmen ungefär. Tillsammans med 5-10 majskorn eller lite pellets.
Är det däremot aktivitet på mäskplatsen så är det endast lite pellets eller ett fåtal majskorn som åker i. Då mäskar jag betydligt oftare och det händer att jag kastar i 4-5 majskorn med några minuters mellanrum för att få rudorna att hela tiden hitta ett korn här och där.

Grundmäsk använder jag bara för att dra in fisken till mäskplatsen. Jag kastar aldrig i en boll ifall jag ser att fisken är inne och äter.

Många mäskar precis innan dem går och lägger sig för att hålla kvar eventuell fisk som kommer in eller för att rudorna ska hitta till mäskplatsen. Det är något jag har slutat helt med eftersom jag omöjligt kan veta ifall majsen ligger kvar eller inte när jag sen ska börja fiska igen. Istället börjar jag om med 2-3 bollar och så vidare.

Under en helgs fiske så gör jag av med max 1 kg grundmäsk, 2 majsburkar och 0,5 L pellets. Då mäskar jag ändå på flera platser under hela helgen så det är inte mycket…

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till rudan och/eller Ursjön. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare. 

Mitt absolut bästa tips när det gäller rudafiske i Ursjön är att sova på nätterna. Det är otroligt svårt att vara koncentrerad en hel natt och titta på två lysstavar. I mitt tycke är det bättre att sova några timmar på natten, fiska från soluppgång till lunch. Sen sova några timmar och så köra ett eftermiddag/kvällspass.

En annan viktig detalj är att sitta still. Jag har märkt att går man runt för mycket på spångarna eller i gungflyn så märker rudorna det direkt. T.ex en helg när jag satt på Björken, vi var ett helt gäng vid sjön och varje gång någon gick på spången bakom mig så avtog aktiviteten i ca 10-15 min.
Visst är det trevligt att gå till polaren som sitter i andra änden av sjön. Men man stör inte bara sitt eget fiske utan även kompisens.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem. 

Att Ursjön tidvis är ett svårt rudavatten är det inget snack om!
Men just det här med att rudafiske ska bedrivas på kvällar och nätter är något ”alla” säger. Mellan kl 15:25 och 16:50 hade jag under ett pass 6 rudor med en topp på 1825 gram. Jag tror inte jag har fått någon ruda alls i Ursjön när det är så pass mörkt att man behöver använda en lysstav på flötet.

På tal om flöten – jättesmå, känsliga flöten är det som man ”ska” ha i Ursjön eftersom det blir för mycket motstånd annars. Men kör man lyftmetod på flötmetet och blyar sitt flöte så det är ca 0,2 gram för mycket vikt på det och majoriteten av vikten ligger på botten. Behöver inte rudan då lyfta 0,2 gram för att flötet ska resa sig? Flötet lyfter ju resten oavsett om det väger 0,7 gram eller 2 gram…

Tommi ”Tomba” Meriläinen Har även han spenderat tid vid den lätt mytomspunna Ursjön.
Hans topp tre från sjön är: 2280 gram, 1920 gram och 1720 gram.

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Om man bortser från det självklara, rigga upp och så vidare, så blandar jag lite mäsk och går runt sjön för att observera och kasta i några bollar här och där. För mig så finns det inga givna ställen som känns hetare än andra. Väder och framförallt vind är en större parameter för min del. Jag sitter ogärna i brännande solsken i tio timmar eller på platser där det blåser som mest. Mitt fiske blir lidande av det, och då hoppar jag dessa ställen och söker något annat. Men, mäska först, och sedan ta ett varv med spöt och försöka hitta aktiv fisk.

2. Vart börjar du söka rudan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Är man ensam vid sjön. eller i sällskap med en eller ett par andra så har man fördelen att först och främst välja platsen man tror på. Då sjön har sina plattformar så är man “begränsad” till dessa platser, och det går relativt fort att springa mellan dessa femton för att hitta någonting att gå på. Jämfört med en helt ofiskad sjö så har man den fördelen att Ursjön har en historia. Man vet att fisk har fångats från dessa platser, och att fisk rör sig kring dessa plattformar. Det är en fin utgångspunkt. Som med allt fiske så måste man börja någonstans och sedan söka sig vidare om man inte får resultat direkt. Vilket inte tillhör vanligheterna.

3. Rudan är känd för att vara en skygg art, så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag tror inte rudan är så skygg när den är i stöten. Då funkar det mesta. Om inte annat så har boltfisket bevisat att man kan fånga fisk med grövre och okänsligare metoder än vad de flesta skulle välja för rudan. Men grövre än 0.20 mm ser jag ingen anledning att använda. Rudan är ingen större fighter och åtminstone har jag aldrig förlorat en fisk där på grund av linbrott. Dock så har sjön rätt många sutare i skaplig size. Fisk över 2500 gram, och dessa kan ju paddla på bra och gå fast sig om man har otur. Vi har fått sutare där varje resa, men hittills har det gått bra. Men för rudan skulle jag välja 0.18 mm.

4. Som sagt, rudan är skygg och ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda en tunnare lina som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är om du använder tafsmaterial, vad använder du, vilken dimension och varför?

Nä. Jag kör samma lina hela vägen ner. Om jag använder 0.18 som huvudlina och 0.15 som tafs så är det väldigt marginell skillnad. Speciellt då jag oftast kör rätt stora beten som mask och pellets så känns det ännu mindre aktuellt. Är inget fan av att göra knutar och riggar.
Det måste vara det tråkigaste som finns.

5. Rudan är en fantastisk fisk att meta efter men det är kanske inte den absolut starkaste. Men för bra kontroll av både flöte och fisk så vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Svaret finns lite i frågan. Det spelar ingen större roll. Inte med rullen iallafall. Den använder man ytterst sällan där. Spöt får gärna vara åtminstone 11 fot så man kan styra fisken och droppa flötet där man vill ha det utan att kasta. Det absolut bästa vore ju ett toppknutet med elastic. Den är lättare, smidigare, mer exakt att placera betet med och mycket säkrare att fiska med. Inga linor som fastnar i vassen när man lägger ner spöt och så vidare. Jag testade det förra året och fick en fisk. Till detta år skulle jag köpa ett bättre spö för att köra där, men som med alla drömmar man haft så gick även det åt pipan…
Tänker man efter så är det ju helt vansinnigt att ha med spö o rulle när man ändå metar en meter från stranden. Det vore för sutarna i så fall.

6. Rudan är oftast en svår art att lyckas få på kroken och Ursjön är känd för att kunna vara svårfiskad många gånger. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Krok efter bete som alltid. Kör jag mask så är det storlek 8-10 som jag använder. Kör jag pellets eller maggots så är det 10-12. Oftast har man väl en tia på som känns som en mellanväg som funkar för alla beten. Det kan låta stort, det kanske är stort, vad vet jag, men det funkar. Och det räcker för mig. Gillar inte att klyva hår och försöka mig på något jag varken behärskar eller gillar. Fångar jag lite mindre på detta sätt så är det helt ok för mig.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Mask är alltid förstahandsvalet. Den luktar och rör sig i det mörka och grumliga vattnet, och det tycker jag känns som en klar fördel mot ett majskorn eller något annat dött. Har rudan sedan ratat dina maskar i några timmar under intensivt bubblande så blir man såklart sugen på att byta. Så fångar man kanske en med pellets och tror att man knäckt koden. Bara för att några timmar senare sitta med samma dilemma innan man fångar en på till exempel maggots. Presentationen känns helt klart viktigare än betet. Hittar rudan betet så är chansen stor att den nappar. Jag har kört med allt jag kan tänka mig, boostat och trixat. Men förr eller senare är man tillbaks på de klassiska beten som alltid funkar. Majs, Mask, maggots och pellets. Eller en cocktail med några av dessa ingredienser.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till rudan och Ursjön finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska alls. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Jag tar något som luktar men inte mättar. Min fasta övertygelse är att mäsket aktiverar fisken på något sätt och sedan så kommer dom till platsen för att kika in läget. Det är väl mäskets uppgift. Resten är ju beroende på årstid, mängd fisk och så vidare. Jag har provat ett gäng olika och alla har fungerat. Ibland så orkar jag inte ens krama en boll utan hivar i lite på måfå. Jag tror att högar med mäsk kan vara sämre än en matta med doft. Jag är endast ute efter attraktionen där. Sedan så loosefeedar jag om jag väljer att kasta i något matnyttigt.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Lite i början för att dra in fisk. När, eller om fisken har kommit och börjat böka så gör jag inget speciellt på den fronten. Rudorna brukar vara aktiva i stötar, och en lugnare period behöver inte betyda att dom dragit. Håll koll på några ensamma bubblor under dessa perioder. De är ofta just rudor som är inaktiva i väntan på nästa rusch. Sedan fyller jag på med groundbait lite då och då för att hålla attraktionen kvar. Men någon tidsram har jag inte konstruerat för när det inträffar. Jag går lite på känsla helt enkelt.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till rudan och/eller Ursjön. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare. 

Jag har varit en del vid sjön de senaste 3-4 åren och brukar ibland få frågor av metare som ska dit för första gången. Många är uppjagade av det man hört med extremt finlir och fiskar som är nästan omöjliga att få nappa. Min andra ruda från sjön var en riktigt stor fisk, den nappade ungefär som en abborre på en stor mask. Det fanns ingen finess i sikte där överhuvudtaget. Den fisken (och min första ursjöruda) fick jag efter att jag hade gett upp att låtsas vara en seriös och tänkande metare som finlirar ända ut i fingerspetsarna.

Det var en befrielse att se att dessa fiskar ibland släpper sina hämningar så pass att även jag kan fånga en fisk. Jag droppade min mask i en bubbelhög och den tog den nästan på volley. Efter det har jag givetvis finslipat mina tackel och metoder efter vägen, men inte så mycket att de skulle hålla för en granskning av någon namnkunnig.
Största skillnaden är din packning. Spö, håv och en liten väska med det mest basala man behöver ( krok, flöte, våg, dricka o tobak) är allt man behöver. Det är enklare att flytta på sig när man inte har hela förrådet med prylar med sig. Det viktigaste är att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Dina fötter och ögon fångar mer än dina armar om du använder dem rätt.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem. 

Jag kan väl endast prata för mig själv, och det ska man inte ta på så stort allvar. Jag är ingen finlirare eller duktig metare som ställer höga krav på mig själv. Tycker sjön har andra värden som är långt viktigare än det man fångar. Att hyra sjön och komma bort från mänskligheten med några goda vänner är det viktigaste för mig med hela resan. Att åka dit med en massa prestationskrav och måsten förstör en fin upplevelse om man är besviken på resan för att rudan man eventuellt fångade inte visade sig väga 2500 gram.

Jag gillar känslan att någonstans i bakhuvudet veta att man kan fånga en drömfisk, men det är inte själva syftet. Jag fångade som sagt min drömfisk redan den andra resan jag gjorde, sedan dess har jag inte sett skymten av dem i min håv. Men jag åker dit lika gärna för det.
Ursjön är som alla andra vackra platser, endast en plats. Såna finns överallt, men vi ser dom sällan då dom inte innehåller tillräckligt stor fisk. Det är ju en jävla tur att Ursjön ligger där den ligger, för annars så skulle man se ännu färre vackra platser…

Sammanfattning:

Vi ska avsluta med en kort sammanfattning, för det är inte den som ska vara talande. Det är ju svaren från David, Janne och Tomba som är grunden. Så tack för att ni tog er tiden att svara på frågorna och delade med er av era erfarenheter och tankar kring rudametet i fantastiska Ursjön!

Det märks att krokbeten är ungefär samma hos alla tre, det är de klassiska som används mest. Däremot var det olika tankar kring mäskning och vad som används och varför. Riktigt intressant att läsa och kanske kan det väcka tanken hos flera av er som läser!

Linor, krokar och spön är högst personligt men vi kan nog säga att grövre huvudlina än 0,18 millimeter är inte nödvändigt.

Att röra sig och kolla olika platser om möjligheten finns verkar också vara ett bra alternativ, men glöm inte bort att röra sig tyst!

Allt som allt så var det riktigt intressant att läsa hur tre duktiga metare och frekventa Ursjöbesökare tänker och gör.
Men glöm inte bort att ha det trevligt och njuta av hela atmosfären som vid Ursjön. Avslutar med några av Tombas rader.
”Tycker sjön har andra värden som är långt viktigare än det man fångar. Att hyra sjön och komma bort från mänskligheten med några goda vänner är det viktigaste för mig med hela resan”.

Här kan du läsa våra äldre panelen-artiklar.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *