Panelen Omgång 13: Kända Vatten del 4 – Hossmoån

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Dags att presentera det fjärde vattnet i vår ”panelen” serie Kända Vatten vilket är Hossmoån!

Vi har ställt 11 frågor till tre olika metare som har fiskat och lagt mycket tid vid Hossmoån. Vårt fokus är såklart braxen då det årligen fångas riktigt fina braxar där, men även sutare. Vi har som vanligt satt upp ett scenario som panelendeltagarna kan förhålla sig till och utgå ifrån när de svarar på dessa frågor.

Information om Hossmoån:

Hossmoån eller Ljungbyån som den egentligen heter är 62 kilometer lång och mynnar ut i Kalmarsund. Ån är mest känd för oss metare för sina stora abborrar, idar, braxnar och även fina sutare fångas här. Vill man köpa dagskort till ån så finns det via Ifiske.se kostnaden skiljer sig lite beroende på vilken tid på året. Det rör sig om 200-250 kronor för en dag. Det säljs även års och sommarkort, för mer info kring det så rekommenderar vi att kolla på denna sidan.

Deltagarna för Hossmoån är Palle Sköldblom, Max Lösche och Mika Malm.

Scenario för deltagarna att utgå ifrån när de svarar på frågorna:

Det är början av juni, du har tagit dig till ån och står och tittar ut på vattnet vid din tänkta plats. Klockan har hunnit bli nästan fyra på eftermiddagen och du har två dagars fiske framför dig. Det känns att det är juni, vinden är varm men svag och solen skiner. Temperaturen är strax över 20 grader och värmen ska stanna ett tag framöver, i alla fall enligt prognoserna. Självklart är du på plats för att försöka hitta en av åns större braxnar som huserar här, men med lite tur kanske det även kan nappa en fin sutare eller två.

Deltagarnas svar:

Palle Sköldblom som har fiskat mycket genom åren i Hossmoån och har lyckats riktigt bra, han har fångat flera fina braxar och sutare där!
Hans topp tre braxar från Hossmo är: 5380 gram, 5220 gram och 4919 gram.

Palle Sköldblom med en fin braxen från Hossmoån.
Palle Sköldblom med en fin brax!

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Jag kollar vilka platser som är lediga. jag har mina favoritställen i rangordning och nyper en plats efter rankingen.

2. Vart börjar du söka braxen och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Jag fiskar på grundare områden i ån. Platåer och branter i närhet till strömkanten. Braxnarna brukar stiga på kvällen och jag vill hitta en platå där jag kan få dom att stanna till över mitt mäsk. Jag kommer inte att byta plats under min sittning utan satsar allt jag kan för att fiska så bra som möjligt på den plats jag väljer. – Allt på ett kort. Jag vet att sutarna också gillar grundare platåer och vet att jag kommer få in dom också med denna taktik.

3. Här är det strömmande vatten och möjligheten att en fin sutare krokas finns. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag använder mig fortfarande av nylon som huvudlina. Nylon är lite snällare att drilla brax och sutare med tack vare sin töjbarhet. Jag brukar använda mig av 0,23-0,25 mm till methodfeederfisket. Feedrarna är tunga att kasta när man har kramat mäsk runt dom och med lite tjockare lina har jag chans att få upp min feeder om den fastnar i botten.

Det känns också viktigt med tjockare huvudlina än tafs så att fisken slipper släpa omkring på feedern och lina om den skulle snagga sig i nån gren eller något träd.

4. Som sagt, huvudmålet är braxen och de kan ibland vara glupska och ibland svåra, så det kan behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Jag gillar att använda en stark nylonlina 0,18-0,20 mm som tafs. jag brukar knyta en ögla på tafsen och därefter gör jag en knotless knot mot kroken så att öglan hamnar just under krokböjen. Jag brukar fiska med ett ensamt sjunkande plastmajskorn eller ett sjunkande korn och ett litet flytande på toppen som en snögubbe. Tafslängden varierar jag mellan 5-7 cm. Jag tycker det är viktigt att inte poppa upp majsen alls på grund av risken för felkrokningar när braxen snurrar på märskplatsen.

5. Braxen kan bli stor och likaså sutarna, sen är det dessutom strömmande vatten, så det skiljer sig lite åt mot en insjö. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Eftersom jag uteslutande fiskar med nappalarm och methodfeeder så använder jag ofta specimenspön med den lite grövre duotoppen eller lätta karpspön 2-2,25 lbs. Som rulle använder jag antingen en liten haspelrulle 2000-modell och lättar på bromsen efter utlägg eller mina små baitrunners Shimano 5000.

6. I Hossmoån är det ofta rätt hårt fisketryck och braxen kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Jag brukar använda krokar i storlek 8-10 beroende på om jag kör med ett eller två majskorn. Jag gillar krokar med rak spets. Krokar med inåtböjd spets har jag dåliga erfarenheter av. Jag brukar tappa fisk om jag kör med inåtböjd spets. jag gillar kamasan B980.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Jag kör på med plastmajs till 100%. Jag mäskar med majs och fisken blir alltid helt uppslukad av att leta efter dom gula kornen, Jag har testat massa andra beten men faller alltid tillbaka på gula plastmajskorn.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till braxen och Hossmo finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Jag vill ha bra fiske när jag är där och vill stanna mycket fisk på min mäskplats, därför mäskar jag alltid väldigt tungt och det har lönat sig genom åren. Jag har aldrig haft ett misslyckat pass i Hossmo på mina ca 20 dygn jag lagt där totalt genom åren.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Jag brukar blanda till ca 5 kg torrt grundmäsk när jag kommer till platsen. Jag brukar blanda i ca 3 burkar majs också i baljan. Allt detta kramar jag till bollar och dunkar ut på platsen jag avser fiska direkt. Jag toppar upp platsen med 3-5 burkar majs som jag loosefeedar ut över området därefter. När jag är klar med min grundmäskning så blandar jag till lika mycket till i baljan. Detta mäsk kommer jag använda att krama runt methodfeedern vid omkast. Ibland kommer jag kanske också bella ut några bollar för att hålla igång braxen under natten. Om det skulle vara väldigt kallt ute skulle jag kanske vara lite försiktigare med mäskmängden. Denna taktik har alltid funkat för mig. Ofta har jag sett hur somliga gått och lagt sig på natten för att fisken slutat nappa. För mig brukar det bara fortsätta nappa hela natten lång.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till braxen och/eller Hossmoån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

Jag har suttit och köttat brax på methoodfederfiske med korta tafsar bredvid metare som fiskat vanligt traditionellt feederfiske och kammat noll. Dom har justerat sina tackel med korta och långa tafsar men inte lyckats med någonting. En gång fiskade jag på en gemensam mäskplats och hade mina riggar uppströms min kompis på mäskplatsen. Han fick ingen brax denna oktobernatt medan jag fick 15 stycken.
Jag gillar också oldschoolfiske men ibland finns det en anledning att frångå dessa metoder. 

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Våga testa andra platser än ”stubben” och ”plattan”. Folk verkar ha snöat in på dessa två platser och jag tror att det endast är av anledningen att dom är lättillgängliga. Ta med dig en barrow eller packa lätt och ge dig ut på upptäcktsfärd. Hossmoån är lång och det finns oändligt många fina metplatser för braxen och sutare som är minst lika bra. Se bara till att loda av din mäskplats. Det ligger många träd och stenrösen i ån som det finns risk att fastna i. Speciellt i Kupagölen bör du loda eller lyssna på dom som kan ån innan du drar igång och mäskar.

Max Lösche som har fiskat mycket i Hossmoån och har lyckats riktigt bra sen han började fiska där. Både brax och sutare!
Hans topp tre braxar från Hossmo är: 5720 gram, 5700 gram och 5680 gram.

Max Lösche med ett lyckat familjefiske från Hossmoån.
Max med sin dotter och ett lyckat familjefiske, nytt PB!

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Som alltid i Hossmo så ska man kika efter rullande fisk, är det rullningar så finns det en god chans till stigningar, vilka i sig kan innebära en del napp. Under vanliga förhållanden kommer det alltid sena lekstim en bit in i juni och man kan då ha chans till riktigt tjocka vårbraxar. Tyvärr har de senaste årens värme och vattenbrist försvårat detta så legendariska fiske efter lekbrax i ån. Men chansen finns där och även om braxen håller sig borta så kan man i stället träffa på en riktigt grov sutare.

2. Vart börjar du söka braxen och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

När man väl vet att det stiger fisk så måste man försöka hitta de kanterna och/eller fläckarna fisken stryker förbi. Stiger det mycket fisk kan man få hugg lite överallt i ån, men är det mer sparsamt med fisk så får man försöka hitta dem på olika ställen och med både boltspön eller feederspön. Ibland funkar enbart det ena, ibland enbart det andra. Sällan är det att bägge metoderna fungerar samtidigt så det är alltid värt att variera fisket. Jag har fiskat kvällar i ån med 2 boltspön och ett feederspö och fick 12 braxar på enbart feederspöet. Under ett annat pass körde jag en förmiddag på en sträcka som enligt rykten enbart levererar nattetid och fick 5 snabba braxar på boltspöna… Det skiftar alltid och väldigt mycket!

3. Här är det strömmande vatten och möjligheten att en fin sutare krokas finns. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag brukar köra med det som alltid har funkat bra för mitt fiske och byter sällan ut en välfungerande del av utrustningen. Linan är NGT:s Camou i tjocklek 0,25 mm, just för att kunna bemästra en och annan grov sutare som kan nosa på 4 kilosgränsen!

4. Som sagt, huvudmålet är braxen och de kan ibland vara glupska och ibland svåra, så det kan behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Kort är gott! När jag fiskar karp brukar jag kunna köra korta och långa tafsar, men för mitt braxenfiske använder jag verkligen enbart korta tafsar på runt 10 cm. Braxen är en slö och långsamt rörande fisk och den ska boltas så fort den plockat upp en boilie eller några plastmajs! Jag kör alltid med något av Kordas hooklink material; N-Trap eller Dark Matter eller något liknande, det spelar faktiskt inte så stor roll. Återigen innebär sutarna att man dock väljer 12 eller 15lbs!

5. Braxen kan bli stor och likaså sutarna, sen är det dessutom strömmande vatten, så det skiljer sig lite åt mot en insjö. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Jag har faktiskt köpt mina 3 trogna Hossmokrigarspön av legenden Dejan Milosevic och det var nog året 2015 jag köpte dem av honom och gav de till mig själv när jag fyllde 30. Det är främst därför jag använder Shimano Vengeance Barbel i Hossmo, tillsammans med 3 fina shimano baitrunners. Men också för att spöna är duo-toppade och för att dessa 1,5or är som gjorda för fisket efter brax och sutare i Hossmoån!

6. I Hossmoån är det ofta rätt hårt fisketryck och braxen kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Jo tack! Jag har fiskat mycket i ån sedan hösten 2012, då vi flyttade till ljuva Kalmar, och än så länge har jag inte fått min drömbrax på över 6 kilo! Om vi säger att Skåne, med sina Rögle Dammar, fortfarande tillhör Danmark, så är Hossmoån fortfarande landets braxenvatten nummer 1 och en vild 6 kilos fisk är något drömmar är gjorda av för vilken metare som helst som fiskar i denna å! Men lätt är det inte att få en sådan fisk på kroken! Jag fiskar med Fox Arma Point eller Korda, bege som wide gape. Standardstorleken för mig är en 8 krok, men det händer att jag byter till en storlek 6, när de är extra försiktiga. Då upplever jag att en större krok får bättre fäste i munnen!

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Majs är alltid nummer ett, både på feederspöet i naturlig form och på boltspöna som plast på hairet! Jag gillar även att ha en pop-up/plastmajs kombo på hairet ibland. Sen har nog alla olika favoriter när det gäller dofter och smaker. Mina personliga är faktiskt, träffande nog, Brasem, pine apple och SBMs OJ. Det är söta smaker allihopa som både brax och sutare alltid verkar gilla. Ibland är även en fin SL dipp inte fel, men sött är helt klart favoriserat!

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till braxen och Hossmo finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Jag är ju både Östtysk och Smålänning, vilket innebär att jag är snål. Därav mäskar jag med billiga partiklar och mäskvarianter. Framförallt är det alltid 50-60% hönsfoder i mitt mäsk, för det mesta tillsammans med 40-50% Krillkung från Swedbait. Partiklarna är fodermajs och regnbågspellets. Jag har precis idag köpt på mig en 25 kgs säck av både det ena och det andra till sommarens och hösten fiske och gav inte mer än 700 kronor för allt dessa! Detta betyder dock inte att jag mäskar sparsamt.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Jag kan bomba ut en 3-4 kg mäsk och 2-3 kg pellets och fodermajs under ett pass, om det krävs! Logiskt nog så är det mycket mäsk som gäller när det är mycket fisk inne. Jag kommer ihåg en natt…det måste varit september 2013, då jag fick in ett stim med sutare på min plats och jag kunde inte mäska för mycket! Efter varje napp skickade jag ut 3-4 hekto med pellets och majs och det bara fortsatte att hugga hela natten. Man märkte tydligt att jag hade fått igång fiskarna då och på morgonen kunde jag summera fisket till 3 toppsutare på 3,42, 3,44 och 3,86 kg, samt en bonusbrax (då det var den enda den natten) på 5,67 kg, det var magi!

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till braxen och/eller Hossmoån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

Ge inte upp… haha, märkligt svar och faktiskt inte alls relevant här… Gör ni någorlunda rätt så kommer ni att få fisk i denna å, den har ingen jättehög svårighetsgrad. MEN, att få de stora kräver både tid och rätt timing och man ska inte sova eller vila bakom podden för mycket, även om man ”bara” boltar! Vissa slänger ut sina methodfeeders, sätter på larmen och lägger sig sen. De kan få hugg, men oftast är det få och utspridda. Det gäller att ha koll på stigningarna, på vattennivån, flödet och framförallt att underhålla sin mäskplats. Sen ska man som sagt inte vara rädd för att skita i sin säng och i stället ska man sätta sig och ta fram ett feederspö! Det kan göra all skillnad om boltfisket är trögt!

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Det är alltid värt att testa fisket under udda tider. Det sägs alltid att ”leken är över”, ”nu är braxen ute i havet”, ”det är för varmt”, ”det är för kallt”… ni fattar. Jag har fått fisk i mars när det låg snö och jag har fått fisk mitt under sommaren när ingen är vid ån för att ”då är ån tom”. Det är lätt att åka till ett vatten när någon annan publicerar en fångst, men det är en konst att pricka in egna perioder! Och Hossmos braxar och sutare kan alltid vara stora, oavsett om det rör sig om lekfiskar eller ej!

Man har alltid chans på en stor höstbrax över 6 kilo, eller en grov sutare nära 4 kilossfären på både vår, sommar och höst! Och jag är helt övertygad om att det finns sutare långt över 4 och braxar långt över 6, kanske även runt 7 kilo i Hossmo. Det gäller bara att kroka rätt fisk!

Mika Malm är ett välkänt ansikte vid Hossmoån och han har lagt många timmar där med riktigt bra resultat!
Hans topp tre braxar från Hossmo är: 5700 gram, 5600 gram och 5550 gram.

Hossmoån - Mika Malm med en fin braxen på 5220 gram!
Mika med en fin braxen i mörkret!

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Jag börjar alltid med att titta efter aktivitet och efter brax på olika platser, så det är inte självklart till 100% att jag sätter mig där jag tänkt. Det får gärna vara lä och vindstilla på platsen (har säkert ingen betydelse, men för mig har det det.) Strömmar det på lite extra vid tillfället så fiskas gärna ett spö i strömkanten eller i strömmen då stigande ny fisk kommer där. När jag ska fiska efter sutare så väljer jag gärna en plats där solen ligger på mycket. Sutaren gillar solen och värmen. Ofta är sutarfisket som bäst när många bestämt sig för att åka hem. Med andra ord mellan kl 09.00-13.00.

2. Vart börjar du söka braxen och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Innan leken när det stigit upp och stiger fisk i ån så kan du fiska i hela ån upp till Binga. Det finns brax på de flesta ställen. De gillar gärna att leka där det blir grundare strömpartier så hålorna nedan dessa är mitt tips där förhoppningsvis de feta honorna stannar till innan det är dags att leka med hanarna. Jag byter sällan plats utan fiskar där jag tror på, alltså de ställen som jag förklarat här. Fiska alltid ett spö mot andra kanten och ett mitt i. Är det lite tidigare på säsongen så är runt Kupa att rekommendera för braxen fisket. Under hösten finns de överallt igen. Likaså sutarna. När det gäller taktik så fiskar jag med fördel quiverfiske under våren på båda arterna. Sensommaren och hösten är de så glupska att då tycker jag boltfisket funkar överlägset bäst. Även om quiverfisket är roligare och härligare känsla.

3. Här är det strömmande vatten och möjligheten att en fin sutare krokas finns. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Förr skulle man köra tunna linor 0,16-0,20 mm när man skulle quiver/swingtipfiska brax. Finns ingen anledning till detta, då jag tycker att myten om krokskygga sutare och braxar är över! Tycker att vid boltfiske efter sutare så är 0.25-0,33 perfekt. Dock vid quiverfiske föredrar jag 0,20 – 0,23 mm.

4. Som sagt, huvudmålet är braxen och de kan ibland vara glupska och ibland svåra, så det kan behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Jag är ju inte så prylfixerad som många, så jag använder huvudlinan/nylon som tafsmaterial. Ett hederligt paternostertackel med feederkorg, 40 cm till korgen och runt 100-120 cm till kroken och vanligtvis 0,20 mm nylonlina. Vid boltfisket ca 20-30 cm tafs på våren och methoodfeeder. På hösten när de äter mycket så föredrar jag korta tafsar till bolt, ca 10-15 cm. Det viktigaste är att man fiskar med den metod man tror och trivs bäst med. Men som jag nämnde ovan så är både braxarna och sutarna riktigt glupska under slutet juli till september och har man valt rätt plats så kan man ha riktigt ”race” fiske. De som är intresserade av ta en reg brax så rekommenderar jag höstfisket då det kan bli flera samma pass ibland!

5. Braxen kan bli stor och likaså sutarna, sen är det dessutom strömmande vatten, så det skiljer sig lite åt mot en insjö. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Till boltfiske blir det karpspön med baitrunnerrullar och methodfeeder. Jag har kört samma spön och rullar senare tid som jag även har vid karpfisket då jag vid ett tillfälle brände en av åns karpar som drog rätt in i en tjock vass och vek av 90 grader. Sen var det kört, vill inte vara med om det igen. Därav valet! Vid quiverfiske, riktigt mjuka toppar och lättare mindre rullar och feederkorgar. Krokstorlek 8-10.

6. I Hossmoån är det ofta rätt hårt fisketryck och braxen kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Tycker att Kamasan B983 är den bästa kroken i stl 6-8 vid quiverfiske. Mask gillar ju både brax och sutare så då är stl 6 perfekt för majs/mask. Stl 8 för 1-2 majskorn. Skulle jag välja endast en krokstorlek skulle jag ta stl 8 då jag upplever fler missade napp med stl 8.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Jag tycker att riktig burkmajs är det överlägset bästa för båda arterna i ån. Dock när det är mycket annan vitfisk som t.ex. björkna/löja så rekommenderar jag plast/gummimajs till boltfisket, annars är det lätt att man fiskar utan majs på håret och då blir det inga napp. Antingen 1 stort majskorn eller 2. När fisket är trögt så fiskar 1 korn bäst. För att slippa de andra ”kräken” som man inte vill ha på kroken så funkar boilies bra 10-15 mm. Upplever dock sämre ”mängdfiske” med boilies men av någon anledning så har de flesta största braxarna jag fått huggit på just det. Hört samma från andra metare med.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till braxen och Hossmo finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Under vår/lekfisket endast feedermäsk i korgen och på methodfeedern och loosefeeda med lite majs. Vid landad fisk ut med en liten skopa majs igen vid det spöt. Sensommarfisket/höstfisket mäska gärna en rejäl grundmäskning och underhåll. Sitter man på till exempel på en ny plats där ingen suttit så är oftast fisket bättre och bättre dag 2 och 3 vid t.ex. en helgsittning. Det kan sitta en person 15-20 meter från dig med kanonfiske där det är uppmäskat och du själv har det trögt första natten, sen brukar det hända grejer!

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Beror på vart jag sitter. Vissa platser i Kupa är det ju konstant mäskat och där kan man bara lägga ut och köra feeder och loosfeeda lite med majs och pellets. Annars dundra ut 7-8 stora bollar med ditt favoritmäsk vid varje spö vid ankomst till en ”ofiskad” plats och sen underhåll lite lätt under sittningen. Men oftast söker den resande sig till de klassiska platserna och vågar inte prova nya ställen i ån. Men fiskarna finns på en lång sträcka!

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till braxen och/eller Hossmoån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

Ett tips till den som kommer till Hossmoån och ska fiska brax och sutare är att inte deppa ihop ifall någon av de så kallade ”bästa” platserna är upptagna. Leta upp någon plats nedströms eller uppströms och börja med en rejäl grundmäskning (hösten, det behövs ej på våren). Glöm inte bort att dagsfisket är bra framförallt på hösten. Sutarna älskar värme och hugger ofta som bäst mellan kl 09.00-13.00, så ligg inte och såsa då. Braxenfisket är många gånger bäst under mörkret och jag har sett allt för många ligga och sova på natten alldeles för länge och kommer ut ur sina bivvys när det varit som bäst braxenfiske.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Sov inte bort din tid när du kommer till Hossmoån, sova kan man göra när man kommer hem! Jag skulle tro att Hossmoån är det lättaste stället att ta en regga på brax, framförallt under höstfisket om man jagar just det. Men då rekommenderar jag att fiska maj-augusti och september. Juni är oftast stendött i ån av någon anledning. Och sen gäller det att fokusera på fisket under den tid man är vid ån. För det kan vara riktigt trögt periodvis och då gäller det att ta vara på det ”rätta hugget”. Bara för att kompisen kanske varit där tidigare och dragit 20 braxar över reggvikt en helg så behöver inte ån vara lätt under det pass du kommer dit. Lägg inte alla spön du fiskar med längst en kant utan variera dig om det finns utrymme.
Stort lycka till.

Sammanfattning:

Vi börjar som vanligt med att tacka Palle, Max och Mika för svaren och att ni tog er tid att svara och dela med er av era erfarenheter från Hossmoån! Som innan så är det inte sammanfattningen som är av stor vikt här utan svaren från dessa duktiga metare!

Det man kan urskilja är att både bolt och feeder fungerar men att det ena kan slå ut det andra från en dag till en annan. Så se till att ha med båda möjligheterna!

Majs, majs och återigen majs. Detta fantastiska bete fungerar lika bra här som någon annanstans och det producerar stora fiskar. Det samma gäller att våga mäska på ordentligt och såklart våga er även ut på lite upptäcktsfärder, sånt kan alltid löna sig!

Det verkar också som att man har stora möjligheter på bra fiske under en rätt lång period på året. Men något som alla tre nämner och som vi avslutar med är att ”Sov inte bort er tid vid Hossmoån” och glöm inte bort att det går grov sutare där också! Så vi avslutar med några fina bilder på dessa också.

Här kan du läsa våra äldre panelen-artiklar.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *