Panelen omgång 2: Mäsk & Beten

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Panelen omgång 2 består av följande personer:

John B Eriksson, Palle Sköldblom, Manfred Isberg, Niklas Graberg, Tommi Meriläinen, Saku Kokkonen, Kim Kullenberg, Alexander Holmer, Henrik Stale, Christian Ottosson, Nicka Hellenberg, Svante Otter, Jimmie Svensson samt Juha Ojaharju.

 MÄSK:

Panelen Omgång 2

Fråga 1:
Vad är viktigare, kvalité eller bra pris?

 PALLE:

Om det gäller mäskblandningar så är kvalité är såklart viktigast. Fräscha produkter som inte luktar gammalt eller unket vill man såklart inte ha. Handla från en återförsäljare du vet har ruljans på lagret. Jag vill inte ha mäsk som är från förra året eller äldre. Fisken är min bästa vän och jag bjuder inte min bästa vän på gammal mat. Sen är det en definitionsfråga vad som är kvalité.

En hönsfoderblandning från ett kallt lager kan vara jävla mycket bättre kvalité än en dyr mäskblandning som legat framme i butik för länge.
Jag brukar känna på påsen för att bedöma hur gammalt mäsket är. I gamla mäskblandningar brukar sockret stöta igenom plastpåsen och den känns klibbig.

 TOMMI:

Kvalité! Ett fint mäsk som bryts ner och faller fint när det behövs är halva jobbet. Blandningar som klumpar sig och är allmänt dåliga på olika sätt är inget man önskar sig. Snackar vi pris så betalar jag gärna en slant extra för att få önskad mäsk. Dynamite Baits mäsk tycker jag har alla de egenskaper jag är ute efter. Dessutom så blandas de olika DB mäsken fint med varandra vilket underlättar enormt.

 JIMMIE:

Kvalité! Eller snarare en balans av bra kvalité till ett rimligt pris eftersom man även måste ha råd att leva också, inte bara mäska.

 JOHN:

Jag ser ingen given motsättning. Vanligt vitt ströbröd eller en färsk barkis kan vara av superb kvalité och fiskarna kan bli tokiga av det. Många gånger är bröd det allra bästa för att få snabba resultat. Att det är ett ”crap bait” med dåligt näringsvärde struntar jag i och fiskarna bryr sig heller inte. Fiskar vill ha bröd och då fiskar jag med det. Jag skulle kunna säga så här, ju duktigare du är, desto bättre kan du kompensera bristande kvalité med bra handhavande.

 MANFRED:

Jag köper gärna mycket åt gången och då är det härligt om man kan hitta en balans.

 JUHA:

Kvalité! Metar man ensam så behöver man nödvändigtvis inte ha världens vassaste mäsk. Oftast funkar det mesta. Men använder gubben brevid bättre mäsk än dig så kan det bli svårt.

 NIKLAS:

Utom allt tvivel kvalité – jag använder ju inte hundratals kilo mäsk/år så priset har inte så stor betydelse. Då är kvalitén på produkten betydligt viktigare.

 HENRIK:

Kombinationen fast bra kvalité är lite viktigare. Beror lite på art och fisket med. Svåra mörtar eller rudor får kosta medan lättare storätare typ braxen kan få lite mera vad som.

 SAKU:

Kvalitésmäsk rakt igenom.

 SVANTE:

Jag tycker att det är viktigare att köra ett kvalitetsmäsk med bra och naturliga ingredienser för man får bättre konsistens och ett mäsk som är bättre och näringsrikare för fisken. 

 NICKA:

Generellt: kvalitet. Men det finns givetvis en gräns för vad det är värt och får kosta. I vissa fall kan kvantitet vara det primära, så då får man tumma lite på kvalitetsideologin, tycker jag.

 ALEXANDER:

kvalité tycker jag. Oftast får man vad man betalar för.

 CHRISTIAN:

Kvalité kommer i första hand, sen så väljer jag kanske inte de absolut dyraste sorterna som finns på marknaden. Mycket handlar nog också om att man hittar ett märke eller en blandning som man tror på. Jag vill att de sorter jag köper ska vara färska, jag vill inte betala för mäsk som legat på någon lagerhylla i flera år så därför väljer jag också lite mer kända märken.

 KIM:

Kvalité är viktigt men så även priset. För mig så är det nog viktigast med bra kvalité, jag mäskar inte så jättemycket så jag kan köpa lite dyrare mäsk.

Panelen Omgång 2

Fråga 2:
Du har ätande sutare över din mäskplats. Det är 1,5 meter djupt. Du behöver att toppa upp med mer mat/mäsk. Hur gör du? Motivera varför du gör som du gör.

PALLE:

Mäskar efter varje landad sutare, på så vis vet jag att jag inte övermäskar. Är det på avstånd där jag kan loosefeeda så föredrar jag det ihop med eventuellt  någon försiktigt kramad boll i pingisbollsstorlek som inte plaskar och stör för mycket. Om jag bottenmetar försöker jag se till så att mäsket också hänger med ut i kastet med hjälp av någon bra feeder.

TOMMI:

Beror först och främst på hur långt ut mäskplatsen finns. Men är det inom kastdistans så loosefeedar jag eller slänger ut väldigt löskramat mäsk. Det är en bedömningssak. Hur många sutare man bedömer som finns på platsen kontra mäsket som redan är utlagt, samt hur aktiv fisken känns. Efter varje fångad fisk så är det en god idé att slänga ut det man vill, eftersom det redan varit ståhej på platsen.

JIMMIE:

Eftersom 90% av mitt sutarfiske sker utan groundbait så skulle jag helt enkelt bara loosefeedat över mäskplatsen. Om jag däremot befann mig i ett av de få tillfällen där jag använde groundbait så skulle jag gjort iordning ett flertal små bollar (som en golfboll eller clementin) och sedan i snabb följd lagt ut dessa över området. Små bollar för mindre störande plask och att lägga ut dom i snabb följd upplever jag som mindre skrämmande än en mer utdragen mäskning.

JOHN:

Troligen väntar jag med mäskning till jag krokat en sutare. Om det däremot visar sig att aktiviteten minskar och att nappet dröjer, så kan det vara läge att lägga i lite för att stimulera att äta mer. Men först skulle jag satsa på den eller de ätande sutarna tar mitt krokbete innan fler freebies.

MANFRED:

Fiskar jag t.ex. en grund skärgårdsvik bygger jag gärna en rejäl mäskplats redan från början. Jag slipper gärna underhålla mäskplatsen för mycket under passet. Men märker man att fisket sakta börjar avta kan man ju toppa upp med några mindre bollar. Även om de blir skraja så kommer de tillbaka, det är ju käk vi pratar om.

JUHA:

Jag monterar en mäskskopa på ett take-apartspö och droppar försiktigt i 3-4 bollar. Kastade bollar skrämmer fisken, men med skopan så tycks man inte skrämma fisken nämnvärt.

NIKLAS:

Loosefeeding med alternativen majs,maggot,hampa,micropellets eller casters. Att dunka ut mäskbollar över ätande fisk kan ha en bortskrämmande effekt, därför väljer jag hellre att använda mig av loosefeeding. Man skall dock alltid vara lite försiktig med hampan när det gäller sutare då dom lätt kan bli fixerade av hampan och då rata allt annat än just hampfröna. Detta skiljer lite från vatten till vatten men man bör ha detta i åtanke. Maggot,casters och micropellets är mina 3 första alternativ för att toppa upp.

HENRIK:

Lösare bollar och mera loosefeeding. Dels för att inte skrämma dels för att inte mätta för mycket. Gärna bara en halvnäve majs kring flötet.

SAKU:

Loosefeedar för att slippa skrämma fisken med stora plask.

SVANTE:

Jag brukar inte slänga i stora bollar mäsk medans fisken bubblar utan då kan man hellre loosefeeda lite med majs eller Pellets för att hålla kvar fisken på platsen. Men jag brukar även alltid slänga i någon boll med mäsk efter att jag fått en fisk för då har man läge att göra det eftersom man ändå drillat fisken och röjt runt lite på platsen. 

NICKA:

Ja, sutare kan ju ibland smocka i sig ganska stora mängder. Men de kan också vara knepiga och välja att äta mer försiktigt. Kan man lyckas lista ut vad som gäller för dagen får man anpassa sig efter det. Men, ofta tycker jag att sutare kan reagera på ”nytt mäsk” – alltså när man kastar i lite mer så kan de lockas av det, eller åtminstone bli nyfikna av att kolla vad som landade.

Jag tänker ofta att jag inte vill ge dem för mycket matigt att knapra på om jag inte är säker på att de ätit rent. Då kan små pellets, några boostade majskorn, eller lite fint, uppsprickande och väldoftande mäsk göra jobbet.

ALEXANDER:

CHRISTIAN:

Jag loosefeedar och då gärna med det som jag har som krokbete. Men jag brukar alltid ha ett par mindre bollar med mäsk färdiga som jag kastar ut på min plats då jag drillar en sutare då det oftast blir lite ”kaos” kring platsen. Men jag tycker sutarna ofta återvänder snabbt och då finns det lite nytt mäsk som förhoppningsvis gör att de börjar äta igen och så toppar jag upp platsen med lite loosefeed när jag placerar mitt krokbete i vattnet.

KIM:

Jag loosefeedar bara med majs/hampa/pellets över platsen. Finns ingen anledning att kasta i några bollar när fisken väl hittat platsen. Dom kommer alltid tillbaka.

Panelen Omgång 2

Fråga 3:
Du ska meta efter ruda i en sjö med få andra arter. Du kör ett kvällspass på 6 timmar, rudorna är större och inte så många. Hur mycket mäsk i torr form räknar du med att göra av med?

PALLE:

Ett par deciliter som mest. Oftast bjussar jag inte rudorna på speciellt mycket varken mäsk eller loosefeeding. Jag brukar krama fem mäskbollar i snusstorlek ungefär. Dessa lobbar jag försiktigt ut runt flötet bara för att ge lite attraktion. Under fisket sitter jag och fipsar ut enstaka majskorn på mäskplatsen med pekfingret. Jag vill inte att fisken ska stå stilla på mäskplatsen, då riskerar jag att få massa konstiga svårkrokade napp från linpåsimningar från ätande rudor eller rudor som står stilla och tar in och spottar ut betet.

Jag bjussar sen fisken på en åktur om dom behagar smaska på den lilla räkbiten jag presenterar på en 10ans krok.
Jag har varit med om att mäska för mycket till ruda några gånger och sen haft ett flöte som duttat och fnuttat 100 ggr på en kväll utan en landad fisk. Kanske känner någon mer igen scenariot?

TOMMI:

Två-tre stora bollar brukar det landa på. Vi pratar ca 4 dl torrt mäsk skulle jag tro. Men har alltid med mig mer. Dels ifall man byter plats, men även för att ”eftermäska” platsen när man drar.

JIMMIE:

Långt under ett kilo.

JOHN:

För att kunna svara på det behöver jag veta hur mycket individer av andra arter som är inne och äter, och det vet man ju inte på förhand. Troligen hade jag försökt att bygga upp en mäskplats där få andra fiskar vill in, som väldigt grunt vatten, och då blir det inte lika mycket spill till andra arter.

Rent generellt tror jag dock inte man ska vara för försiktig med att mäska på en del för ruda. Ibland visar det sig vara väldigt effektivt.

MANFRED:

Tar med mig ett kilo, tror knappast jag bränner allt. Bättre att fokusera på att hitta rätt blandning som rudorna går igång på och sen mäska lite i taget.

JUHA:

Detta har jag inga erfarenheter av. Så jag säger pass.

NIKLAS:

Maximalt ett kilo torr blandning. Jag vill aldrig riskerat att övermäska i ett vatten med få individer. Då är det alltid säkrare att vara sparsam med mäsket och vid behov ta till loosefeeding som ett komplement.

HENRIK:

Inte mer än 0,5 upp till allra mest 1,0 kg.

SAKU:


SVANTE:

En bra fråga , men skulle säga att 2-3 bollar mäsk skulle räcka så skulle säga ca 200-400g mäsk, har aldrig vägt mäsket på det viset. Jag blandar bara vad som känns rimligt och gärna blandar jag lite extra för att inte sitta där utan ifall fisket skulle bli stekhett, sen är det aldrig fel att sula i lite mäsk innan man går hem så får fisken lite extra mat 😉 

NICKA:

Det där är svårt. Det är också beroende på vilken sjö och vilka andra arter som finns där. Men rudafiske för mig betyder sparsamt med mäsk. Jag skulle nog inte göra av med mer än maximalt 0,5-1 kg torrt mäsk.

ALEXANDER:

Har fiskat så pass lite ruda, men skulle tippa på 1kg beroende om det är på våren eller hösten såklart. Mäskar alltid sparsammare när det är vår.

CHRISTIAN:

Ganska lite, kanske ett halvkilo.

KIM:

Under ett halvt kilo. Rudan äter oftast inga mängder med mat så det gäller att dom inte blir mätta på mäsket.

Panelen Omgång 2

BETEN:

Fråga 1:
Hur är det perfekta majskornet till krokbeten? Motivera!

PALLE:

Jag har två svar där. För fiske under spötoppen och flötmete typ rudamete, vill jag helst ha ett jättemjukt majskorn. Jag tycker att jag får betydligt bättre napp då och jag inbillar mig att rudan tar in ett mjukt bete utan att pilla så mycket som de gör med hårda majskorn. Kanske har ni sett hur det flyter upp skal till ytan på mäskplatsen när ni metet ruda?Å andra sidan tycker jag att majs är ett mediokert rudabete men jag använder det ändå i mäsket för att det ska finnas något lite större för dom att pilla och jobba med att skala isär.

Till bottenmete känns det viktigare att majskornet är hårt och sitter bra på kroken så jag inte fiskar utan bete på grund av att jag kastat av det eller att fisken pillat bort det från kroken. Här finns det märken som alltid levererar bra kvalité och hårda korn så det är bara att testa sig fram.

TOMMI:

Ett perfekt majskorn är hårt. Den skall tåla några pill utan att lossna. Metar jag med majs så mäskar jag med majs. Så själva konsistensen för fisken är sekundär. En sutare inspekterar inte konsistensen. När den nappat så är det redan för sent för sutaren. Vilket tex ett fejkmajs illustrerar väl. Ju sämre matmajs, desto bättre fiskemajs.

JIMMIE:

Beror helt på vad jag fiskar efter. Riggat på ett hår vid karpfiske ska det vara större och tåligare, vid flötmete efter mört är mindre och mjukare bäst.

JOHN:

Återigen finns inget givet svar, till ruda på kortdistans och vid flötmete använder jag till exempel de mjukaste och saftigaste och minsta (!) kornen. Men i andra situationer letar jag på hårdare och större korn. I åter andra situationer så är kanske ett fejkmajs det allra bästa. Ja, som vid bolt-rigs fiske på 50-60 meter.

MANFRED:

Oufh. Gult, lagom stort och krispigt. Känner att det ska vara visuellt tilltalande samtidigt som jag får för mig att krispet triggar fisken…

JUHA:

Stor och hel. Kornet du använder som bete bör skilja sig från de som du mäskat med.

NIKLAS:

Lagom är bäst. Lagom hårt och lagom stort. Billig majs är ofta ganska sladdrig i sin konsistens och duger bra till mäskning men vill man ha korn som sitter bra på kroken skall man gå upp i kvalité. Idag finns ju mängder av smaksatt majs för mete och här är kvalitén ofta god och man kan hitta fram till sin personliga favorit i färg och smak genom lite testande. Pescavivas Strawberry(röd) och Almond(orange) är mina 2 personliga favoriter.

HENRIK:

Inte för stort och inte för litet. Ganska hårt så det kan hair-riggas och väldoftande.

SAKU:

Hårda och krispiga som sätter sig fint på kroken.

SVANTE:

Majsen ska ha en fast konstisens för annars kommer kornet lossna från kroken hela tiden vilket är väldigt irriterande. 

NICKA:

Det är fast och fint, med härlig textur och doft. Jag brukar faktiskt undvika att köpa de billigaste sorterna majs annat än till loosefeeding och mäsk. Man vill att det ska sitta fint på kroken och locka både fisken och fiskaren att käka upp det – då är det bra.

Jag har varit med om tillfällen då dyra köpemajskorn (specialkorn som Pescaviva etc) dock inte ger alls lika mycket fisk som ett vanligt korn från en random Ica-burk. Om det beror på att fisken tycker mer om de senare, eller bara vant sig med dem under mäskingen är svårt att veta säkert …

ALEXANDER:

De ska va så segt som möjligt, gärna ganska hårt också så det sitter bra på kroken!
*slaffsmajs* som jag kallar de är när man öppnar en burk och majsen är delad/sprucken. Ett tips släng burken och ta en ny.

CHRISTIAN:

Jag måste ge två svar här då det skiljer sig lite för mig beroende på vilken metod.
Vid flötmete vill jag ha ett ganska mjukt majskorn men det ska vara helt!
Vid Bottenmete vill jag gärna ha lite hårdare majskorn så de sitter kvar lite bättre på kroken.

KIM:

Mjukt och vitt. Vit färg är väldigt visuellt i vatten och mjuka beten har dom en tendens att inte spotta lika ofta.

Panelen Omgång 2

Fråga 2:
Du ska meta efter färna med flytande bröd. Vilket bröd väljer du, vilka egenskaper ska bra brödbeten ha?

PALLE:

Det ska vara segt och sitta bra på kroken vilket innebär att det ska vara dagsfärskt. Vissa varianter av grekiskt lantbröd är ypperligt att använda. Även en seg långfranska i plastpåse. Jag köper alltid bara bröd som säljs i plastpåse så att fukten och segheten i skorpan är intakt sen är det bara att tuta och köra. På med brödbiten på kroken, en snabb dipp i vattenbrynet så det suger in lite vatten och jag får lite kastvikt och sen swish iväg med det så nära 3-kilosfisken det går.

TOMMI:

Segt budgetbröd. Typ billig långfranska med sega kanter för krokning av betet. Har aldrig fått till det med torra frallor. Bottenmete är däremot en helt annan sak. Färnan verkar inte vara kräsen på hur brödet ser ut och smakar, så det är nog bara krokningsegenskaperna av betet man är ute efter här.

JIMMIE:

Oskivat franskbröd med seg skalk runt hela brödet. Vid brödfiske på ytan efter färna så spelar doft och smak liten roll då fisken mest hugger baserat på det visuella. Mäskar man igång dom blir smaken viktigare, men franskbröd är gott nog. Jag vill ha en seg, tunn skalk som går att vika utan att den spricker och ett fluffigt vitt innanmäte.

Samtidigt som skalken ska vara seg nog att kastas minst en gång så ska den vara så pass mjuk att brödet efter en drift går att rycka loss med en skarp knyck. Är den för seg så kan det i värsta fall påverka krokningsegenskaperna negativt.

JOHN:

Vitt, färskt bröd med en bra skorpa. Då är också innankråmet bra. Det luktar bra, det flyter, det sitter bra på kroken.

MANFRED:

Lantbröd. Seg skorpa och fluffigt inkråm.

JUHA:

Franskbröd. Något seg sådan. Ett par dagar gammalt ljust bröd har de egenskaperna.

NIKLAS:

Dagsfärsk Bergis eller Barkis. Dagsfärskt för att jag vill ha segheten i brödet (specifikt skorpan) och den segheten försvinner snabbt när brödet torkar. Alternativ 2 är att frysa dagsfärska limpor och tina upp dom strax före fiskpasset, inte lika bra som dagsfärskt, men hyfsat bra. Allt bröd som blir över sparar jag dock i frysen för att använda som mäskbitar när man söker efter ätande fisk.

HENRIK:

Bröd oftast efter vad jag kan hitta för dagen. Rostis brukar fungera bra. Viktigt att det sitter kvar bra och är färskt. Torrt franskbröd är en pina. Sega kanter är bra. Många gillar inte att fiska med kanterna men det stör inte mig. Ljust och visuellt ska det vara.

SAKU:

Vanlig skivad formfranska har jag alltid kört med. Det brukar leverera!

SVANTE:

Jag kör med tex långfranska eller typ grekiskt lantbröd eller liknande sånt bröd men det viktiga är egentligen att det yttre skalet inte är torrt och sprött utan har en seg konsistens så man kan vilka ihop biten man tar loss å ska fiska med och kunna fästa kroken i biten på ett bra sätt.

Det bästa är att kolla om det finns nybakt bröd för det brukar oftast va bäst, och ett tips är att ta några extra plastpåsar och lägga brödet i och sen trycka ut luften och knyta igen å låta det ligga där tills fisket börjar för då brukar det oftast bli ännu segare i skalet. 

NICKA:

Jag gillar bröd av typen grekiskt lantbröd – alltså ett vitt bröd, med en tydlig skorpa som kroken fäster i. En sådan brödbit kan också få lite extra flytkraft av skorpan. Det blir som en liten flotte. Men, om man inte behöver lägga någon vikt vid ”utkastet” kan jag gärna tänka mig ett fluffigare, luftigare bröd.

ALEXANDER:

Vet inte har aldrig fiskat Färna…
Skämt och sido det är typ det enda jag gör. Så här kommer mitt tips. En dags gammalt bröd som legat i kylen över natten är det bästa enligt mig. Eller ett helt färskt som gjorts på dagen du ska fiska. Segaste brödet vinner!!!!

CHRISTIAN:

Jag har gjort lite tester med olika franskbröd men det som enligt mig är absolut bäst är grekiskt lantbröd. Det har en seghet som de andra bröden saknar men ändå ett fluffigt innanmäte. Det går inte heller sönder lika lätt när färnorna bara går upp och puffar på brödet och så håller det för lite längre drifter.

Jag köper gärna brödet dagen innan jag ska fiska och så tar jag ut det ur orginalpåsen och delar brödet på mitten. Sen placerar jag det i en tät påse som jag suger ut så mycket luft som möjligt ur och sedan knyter så det blir tätt. Jag tycker att skorpan på brödet blir ännu lite segare och sitter riktigt bra på kroken.

KIM:

Jag köper ett franskbröd med sega kanter. Sen bakar jag in en bit ost i brödet som ger extra doft.

Panelen omgång 9

Fråga 3:
Du ska meta efter sutare med daggmaskar som är ca 10 centimeter långa och tjocka. Vilken krokstorlek väljer du att använda? Varför?

PALLE:

Storlek två eller fyra till ett så stort bete. Skulle kroka fast den i bakdelen av daggaren lite sådär lagom om det var fiske på närdistans upp till 15 meter och flötmete. Vid längre avstånd och bottenmete finns risken att betet lossnar eller masken går av om man krokar på det på det viset. Då skulle jag nog hellre välja att trä igenom kroken 2 ggr på mitten.

TOMMI:

Krok efter bete. En storlek 2 eller 4 skulle vara lagom tror jag. Vill gärna ha minst halva av krokens gap utanför betet så man får en säkrare krokning av fisken.

JIMMIE:

Utgår från Drennan wide gape specialist storlek 6. Den harmoniserar bra med beten av den storleken, är stark nog för tuffa tag i vegetationen och har fina krokningsegenskaper. Skulle jag råka ut för att sutarna upprepade gånger spottar ut betet så går jag ner i krokstorlek något.

JOHN:

Jag skulle nog korta ner masken ;).
Ja, jag vet att du Tommi fick en bjässe till ruda på detta i Ursjön. Jag pratade så sent som igår med en kille om det. Det är häftigt. Men jag skulle använda en stor krok. Det är kroken och betet som ska harmonisera först.

MANFRED:

Om jag skulle meta sutare med daggmask skulle jag nog använda en WG-krok i storlek 8a för bra betespresentation och krokningsförmåga.

JUHA:

Storlek 14. Knipsar jag av masken i två tre bitar och monterar bitarna på ett hår så håller jag kroken fri, och då krokar man oftast sutaren.

NIKLAS:

Eftersom sutare i de flesta sjöar normalt sett inte är speciellt krokskygga skulle det säker funka med en 2:a, men jag har svårt att tänka mig att använda större krokar när jag metar denna typ av arter vilket egentligen mest nog är en mental spärr. Valet faller därför på en Widegape 6:a. Stort gap för att få plats med masken, men lagom storlek ock styrka för sutare.

HENRIK:

Klassikern krok efter bete och inte efter fisk. Tror jag skulle försöka tråckla på dem på en kamasan B980 strl 2 i första hand möjligen en WG strl 4.

SAKU:

Storlek 6-8 beroende av modell och fabrikat.

SVANTE:

Skulle säga att jag nog skulle välja att köra någon form av wide gape krok i storlek 4 om jag skulle använda en 10cm mask då jag kan få på den på ett bra sätt. Men kör väldigt sällan med så stora maskar, väljer nog hellre att köra två små maskar istället på en lite mindre krok.

NICKA:

Det är rejäla maskar. Jag brukar oftast fiska med aningen mindre maskar. Men, här skulle jag nog köra med en 2:ans krok i wide gap-modell. Möjligen 4:an. Större krokar än så vill jag inte ha vid sutarfisket. Jag föredrar i regel att meta med beten som passar fint på en krok i strl 6 eller 8-10, om det är lite mer finlir.
Samtidigt vill man ju ibland slippa en del småfisk och erbjuda ordentliga munsbitar. Då får inte betet dölja kroken.

ALEXANDER:

Är de sådana daggmaskar hade jag valt en stl 2 widegape. En 10 cm mask är ju enorm.
Och en sutare klipper enkelt en stl 2!

CHRISTIAN:

Det får bli en Drennan Wide gape Specialist i storlek 4. Sutarna har inga problem med storleken på kroken och en större krok minskar risken att spetsen ska döljas av det stora betet.

KIM:

För det första så skulle jag aldrig använda så stora maskar till sutare men om jag skulle göra det så hade jag använt strl 8 widegape. Dom funkar helt enkelt väldigt bra till större beten.

Panelen Omgång 2

Fråga 4:
Du vill boosta dina majskorn, hur gör du det?

PALLE:

Oftast droppar jag i lite dipp direkt i en liten plastask där jag förvarar mina krokbeten. En annan variant jag kör med på närdistans är att dippa i dippen, sen i pulverdipp, sen upprepa så att ett skal av dipp och pulverdipp byggs upp runt majskornet. Jäkla hett till ruda även på flera olika beten om man dippar i krillpulver.

TOMMI:

Oj, det är bara fantasin som sätter gränserna. Oftast gör jag en sats röda majs till mina meten. Då tar jag en slug eller slime med önskad smak och har i röd färgmedel, då är det problemet löst. Sedan så har jag olika sprayer med mig som jag sprutar på majsen när dom sitter på kroken. Vid mörtmete så varvar jag varje kast med nya dofter innan jag hittar dagens melodi. För det kan vara stora skillnader på olika dofter från dag till dag.

JIMMIE:

Lägger dom i en burk och kryddar med exempelvis curry, svartpeppar, nejlika eller vitlökspulver. Annan boostning av majs pysslar jag inte med då det finns så många fina varianter att köpa idag.

JOHN:

Jag varierar sättet. Om jag t.ex. metar ruda eller sutare så har jag en del boostrade hemifrån, andra boostrar jag på plats. Ju mer aktivt fiske jag bedriver, ju oftare kan jag växla mellan de olika varianterna. På så vis är flötmete överlägset. Jag är rätt övertygad att man utvecklas fortare om man flötmetar än bottenmetar med bolt-rigs.

MANFRED:

Beroende på hur jag vill boosta mina beten. Vill jag att alla korn ska dofta lika så blandar jag majsen med någon trevlig dippa och låter det stå ett tag. Annars sprayar jag betet innan utlägg.

JUHA:

Ett par duschar med spray-booster innan utkast. Tex Traper Atomix.

NIKLAS:

Vanlig burkmajs boostar jag sällan då jag vid de få tillfällen jag fiskar på vanlig burkmajs vill ha den naturliga söta majssmaken. Skulle jag trots allt vilja boosta faller valet ofta på Maple Cream i sprayform direkt innan utlägg. Vill jag ha annan smak på majs använder jag oftast färdigpreppad majs typ Pescaviva.

När det gäller plasmajs är det en annan femma. Här lägger jag ett antal korn i små glasburkar och häller därefter på lagom mängd booster och sedan får dessa korn ligga där och dra tills de skall användas. Om man är lat kan man köpa detta färdigt genom Enterprise Tackle som har dessa små glasburkar med ett antal korn liggande i exempelvis Rod Hutchinsons Moster Crab – Riktigt bra.

HENRIK:

Helst med spray. Smidigt och enkelt och de riskerar inte att bli för mjuka.

SAKU:

Lägger mina beten i en bunke med önskad färg och smak och låter dom dra sig i det över natten.

SVANTE:

Antingen kör jag en spray om jag bara vill boosta majsen som kanske bara kommer sitta kvar en stund kanske ibland bara ett utlägg tom. Vill man få en doft som sitter kvar en längre stund skulle jag välja att lägga ned den i boosten och låta den ligga å dra åt sig doft några dagar innan fisket, för då kan man få en doft som håller i sig i timmar om man ska boltfiska tex då man vill att betet ska behålla doften en längre period för att slippa veva upp å beta om hela tiden. 

NICKA:

Har jag tid och är förberedd brukar jag lägga majsen i någon kul bandning i en plastpåse i kylen ett dygn. Lite matolja gör att det lättare blandas och sprids till alla korn. Curry, vaniljessens, eller andra livsmedel kan funka, liksom olika sorters köpta essenser. Bloodworm, scopex och krill är sprayer och tillsatser jag ofta använder och tror på.

Jag sprayboostar mina beten ibland också, men börjar i regel med att testa utan boost – i synnerhet om loosefeeding- och mäskpartiklarna är utan tillsatser. Jag vill fiska med samma doft/smak som redan finns där ute. Ibland kan det vara en god idé att presentera ett bete som tillför något nytt, sticker ut och märks.

ALEXANDER:

Doppar kroken med betet i någon doft typ scoopX eller något annat het doft beroende på vad man fiskar efter.

CHRISTIAN:

Har jag inte förberett något så använder jag sprayer vid vattnet, gärna krill, scopex eller liknande. Men vill jag i förväg ha boostade majskorn lägger jag de i någon mix av färg och doft. Vill jag åt det visuella så färgar jag gärna kornen röda och med en mandel eller jordgubbsdoft som får ligga och dra sig 12-24 timmar innan fisket.

Precis innan jag ska fiska så slår jag gärna på lite pulver som tutti frutti eller krillmjöl för att få en liten yta på kornen och som jag tror ger en snabb dofteffekt i vattnet.

KIM:

Lägger dom i vaniljpulver några timmar. Blir kladdiga och fina då.

Panelen Omgång 2

Fråga 5:
Du ska meta karp på sommaren. Hur väljer du ut din boilie som du skall använda? Motivera allt, färg, storlek, lukt, typ, fabrikat…

PALLE:

På sommaren har jag haft väldigt dåligt fiske på skarpa färger. Oftast väljer jag en boilie direkt ur påsen utan dipp eller annat. Jag använder mig aldrig av större boilies än 15mm och oftast boilies med naturliga doftämnen, helst vill jag att det bara ska vara mjölerna i mixen som ger doft.

Artificiella flavours försöker jag alltså undvika sommartid och då är det alltså oftast hemmarullat eller eget recept som gäller. Jag skalar allt som oftast lite på boilien med en kniv för att få den att se lite oregelbunden ut i formen. Det händer också att jag tuffar till mitt bete med plastmajskorn, pom-pombollar och lite annat men det är ju en annan fråga.

TOMMI:

Jag utgår från att boilien skall vara runt 15mm. Sedan så kan man använda en eller flera. Gillar att mäska med olika färger och smaker för att sedan kunna variera lite till de olika spöna man har ute. Fabrikat är oviktigt då jag oftast färgar och smaksätter mina själv. För smaksättning och färgning använder jag mig mycket av GOO som funkat jävligt bra. Köper mycket vita boilies, för då får man fram alla färger man vill.

Konsistensen har jag aldrig riktigt fattat? Så länge de inte är snustorra så har de alltid levererat. Ingrediensernas kvalité vet jag ingenting om heller, hur kan man veta det? Så boostar jag själv så har jag endast mig själv att skylla. Har alltid kört med en röd boilie på minst ett av spöna, mest för att bevisa för mig själv att det egentligen inte spelar så stor roll vad man bjuder på. Och efter att ha lan

JIMMIE:

Jag föredrar beten som är ganska mjuka i texturen och som inte ser likadana ut efter ett dygn i sjön. De ska ha mjuknat rejält, kanske börjat falla sönder, småfisk ska kunna nafsa sönder den. Detta tyder på ett aktivt bete som sprider mycket doft. Färgen får gärna vara mörk för att minska problem med fåglar och till viss del andra fiskarter. Inte för skarp doft men den ska inte heller vara helt doftlös efter ett dygn i sjön.

De flesta typer av dofter/smaker levererar, personligen föredrar jag köttigt/fiskigt. Storleken avgörs av distanser jag kommer fiska (mindre boilies har inte samma räckvidd som större boilies med kaströr eller slangbella) samt hur stora karparna och annan fisk i sjön är (övre gräns om jag fiskar småkarp, undre gräns om ex. mycket småbrax). Vilken logotyp som sitter på påsen känns ganska irrelevant om alla kriterier är uppfyllda.

JOHN:

Jag försöker ofta sprider chanser och riskerna. Jag kör gärna med två olika typer, kanske en fishmeal och gärna något söt och färgglatt. I vatten där fishmeal-boilies dominerar ser jag det som spännande att då gå på något gult och sött som skiljer sig från det fiskarna är vana med. Karpar är nyfikna djur och ligger där en gul och söt boilie som känner de ofta efter, och då med munnen.

Vad gäller fabrikat så har det blivit naturligt för mig att under senare år att fiska med de beten som Metebolaget har, som Mistral, Mainline och Dynamite. Idag finns en uppsjö av bra beten på marknaden och istället för att fokusera hårt på att välja ”rätt” bland många bra alternativ, så tror jag att en fördel kan vara att lägga fokus på rätt platser och att skapa en mäskningsstrategi som är rätt.

Jag är övertygad att det är i sitt tillvägagångssätt som den viktigaste nyckeln till framgång ligger. Inte i vilken logotyp det sitter på förpackningen. Jag menar, om man blankar under en helg, beror det också på varumärket? Eller är det bara när man fångar fisk som det har betydelse?

MANFRED:

På sommaren tycker jag att det kan vara ganska trevligt att fiska med partiklar. Men ska jag fiska med boilies/popups så blir det ganska stora beten. En viss nyans eller stoleksskillnad från de beten jag mäskat, för att skilja det lite från mängden. Gärna kryddigt eller fiskigt.

JUHA:

Metar inte karp, så säger därför pass.

NIKLAS:

En väldigt komplex fråga som säker har olika svar hos dom flesta. Som vanligt gäller tycke,smak och förtroende som faktorer och mitt självklara val av fabrikat blir Mainline.Detta baseras på förtroende som byggts upp under många år.
Karpen är ju under sommarperioden aktiv i sitt födosök, så färgen på boilies du mäskar med kan under denna period vara neutrala. Däremot gillar jag att ha ett krokbete som sticker ut bland mängden och väljer därför ett krokbete av annan färg än betena jag mäskar med.

Mina erfarenheter är att fruktiga smaker som High Leakage Pineapple och Banoffe funkar väldigt bra under sommaren medans smaker som Spicy Crab och Salty Squid funkar bättre när vattnet är något svalare. Mainlines Hybrid är en udda doft/smak som är helt suverän i mitt tycke, och verkar funka året om. Som krokbete gillar jag balancerade beten så här faller valet oftast på antingen en snow-man presentation eller en wafter. Storleksmässigt så använder jag oftast 16-18 mm boilies om inte det är alltför mycket braxen eller sutare i vattnet som ställer till problem.

HENRIK:

Har alltid mest gillat fiskmjöls liknade smaker. Gillar inte för söta saker. Färgen kvittar helt för mig. Storlek vill jag gärna ha en av samma storlek som de boilies jag mäsket ut. Mäskar och kör oftast med en 20 mm. Möjligen toppat med en halv boilie till, en mindre eller ett fejkmajs, gärna stinkande smaker. Fabrikat är underordnat om det andra stämmer.

SAKU:

Något jag vet att fungerar, eller tror på.

SVANTE:

Jag kör i princip alltid naturliga färger nu för tiden på mina beten och toppar alltid betet med någon typ av fejkmajs i olika färger som extra attraktor. Storleken jag använder är oftast i storleken 16-20mm. Kör nästan uteslutande med sbm:s beten då jag tycker de har levererat bra för mig och vet att dom är tillverkade med bra råvaror som är näringsrika och att dom är framtagna med god idé bakom och med stor erfarenhet.

Jag väljer i princip alltid att fiska med sbm:s SL eller SL2 så med andra ord inga fruktiga smaker. Kör nästan alltid 2 bottenbeten och en popup rig. 

NICKA:

Jag är en ganska usel karpmetare, så jag lämnar den frågan till experterna. Jag ser däremot fram att läsa alla goda tips och råd från de mer erfarna, så kanske jag bättrar mig också. 🙂

ALEXANDER:

F L Y T B R Ö D
Aldrig fiskat karp. Bara kört lite random flytbrödspass

CHRISTIAN:

Ska jag använda boilies väljer jag oftast att fiska med 14-16 mm, färgen får gärna vara lite diskret med fiskmjölsbas som bryts ned relativt snabbt. Sen brukar jag välja att fiska med antingen en mer synlig pop up eller toppa krokbetet med ett färgat plastmajs. När det kommer till fabrikat tror jag det är personligt, du fiskar bättre om du tror på det. Själv använder jag oftast Mistrals beten.

KIM:

Jag skulle köra med mainline toffee i strl 18 mm. Det är en vit boilie som har funkat väldigt bra för mig. Pop-up på ett spö och botten på två. Mäskar med vilka andra boilies som helst som är lite mörkare.

SAMMANFATTNING:

Återigen bra, intressant och spännande svar från vår panel, det vi kunde se på den första frågan om mäsk är att kvalité är något som är viktigt för alla. Sen är det såklart en fråga om vad folk anser är kvalité för dem. Det man däremot ser är att folk förknippar pris med kvalité, vilket inte alls är någon given kombination. Vad som menas egentligen med ”kvalité” framkommer inte supertydligt. Det får vi fördjupa oss i en annan gång.

När det kommer till att toppa upp sin mäskplats väljer de flesta att köra loosefeeding för att i första hand inte skrämma fiskarna. Sen hur det här görs skiljer sig lite vilket är både roligt och intressant, så förhoppningsvis ger det lite nya tankar.

När det kommer till mängden mäsk i torr form till rudan var det ungefär samma svar rakt igenom, en mindre mängd mäsk används vid den här formen av mete.

När vi går över till beten och hur majskorn ska vara så är det många som vill ha ett majskorn som är lite krispigt men det var ändå lite olika svar här och det är såklart inte så konstigt då det är väldigt personligt. Men svaren var ändå intressanta.

Bröd och färna var franskbröd en gemensam nämnare sen var det även här lite personliga val och många gånger handlar det nog om vad man tror på och vilket bröd man har haft bra resultat på.

Att meta med stora maskar var och är det nog inte så många som gör med, i alla fall inte efter sutare 🙂

Svaren skilde sig en hel del vilken storlek man skulle välja men de flesta skulle ändå välja en wide gape modell. Juhas svar stack ändå ut mest och är ett väldigt intressant svar!

När det kom till att boosta sina majskorn såg vi återigen hur personligt det är många gånger. Här skilde sig svaren en del åt, vissa valde att lägga majskorn i en bunke med färg och/eller smak medan andra spraya sina majskorn på plats. Men det var även flera som gjorde lite olika beroende på art och förberedelser, men helt klart intressanta och givande svar!

Den sista frågan är nog den absolut mest personliga, här har alla sin åsikt och de fiskas efter det man tror på, du fiskar ju alltid bättre med större självförtroende. Här är det garanterat flera års mete som har skapat förtroendet och det har nog experimenterats en hel del innan flera av svaren har kommit fram.

Det är otroligt roligt att läsa alla svaren och vi hoppas att även ni som har läst det här tycker det samma.

Vill man läsa fler delar ur Panelen så följer man bara länken.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *