Panelen omgång 7: Platsval & Fiskemetod
Panelen omgång 7 består av följande personer:
Mikael ”Mio” Emmertz, Palle Sköldblom, Manfred Isberg, Niklas Graberg, Tommi Meriläinen, Alexander Holmer, Henrik Stale, Christian Ottosson samt Max Lösche.
PLATSVAL:
Fråga 1:
Det är i slutet av november och det har blivit väderomslag, din plan för dagen är att meta färna. Temperaturen har ökat från nollgradigt till 7-8 plusgrader de senaste tre dagarna och det blåser svagt, syd/sydväst. Vattennivån och flödet är normalt för årstiden men vattnet är grumligare än normalt.
Hur väljer du din plats utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jag väljer alltid att bottenmeta i november. Jag kommer söka fisken i lugna partier av ån som tex lugnflytande raksträckor, bakvatten, sel mellan strömmande partier.
Helst vill jag att dessa partier inte ska vara allt för djupa, alltså typ max 3 meter. I riktigt djupa hålor har jag aldrig haft någon lycka med färnor.
Temperaturhöjningen ändrar inte mitt platsval eftersom jag inte tror att vattentemperaturen påverkats nämnvärt. Korta dagar och långa kalla nätter håller nog ändå ner vattentempen till i stort sett detsamma. Däremot ökar mina
förhoppningar om fler napp. Någon enstaka grad mer värme i vattnet tycker jag räcker för att får igång fisken att äta.
TOMMI:
Jag är ingen större anhängare av teorin att väderomslag under hösten påverkar varken vattnet eller fisken nämnvärt. En eller ett par varma dagar i kallt strömmande vatten gör varken från eller till. Så jag kör bottenmete som vanligt. Gärna med räka som luktar starkt. De vanliga höstplasterna gäller. Typ under träd och bakom stenar. Skyddade platser.
HENRIK:
Min utgångspunkt vid allt färnamete är alltid ytfiske eftersom det ligger mig närmast om hjärtat. Jag skulle i första hand försöka drifta strömkanter och in i bakvatten med bröd. Om det inte skulle ge något hugg eller indikation hade planen helt klart blivit bottenmete i ett bakvatten med räka eller något annat väldoftande agn utifrån vattenfärgen. Öka oddsen för upptäckt av betet. Försökt hitta/ tänka ut var vattnet är mest stabilt i temp.
MIKAEL ”MIO”:
Jag har inte fiskat Färna så mycket på hösten men hade nog hållit mig ifrån de värsta strömpartierna. Färnan är enligt mig väldigt stationär och lever i sina bakvatten eller bakom nedfallna träd hela året förutom vid leken. Tror inte på bröd vid ytan vid denna tid på året. Givetvis finns det undantag. Det har ju tagits jättefärnor på ytan i full snöstorm. Jag hade nog nött lite längre på varje ställe med något bete som doftar väldigt mycket.
NIKLAS:
Eftersom den ökade temperaturen med all säkerhet gör färnorna mer aktiva i sitt födosök hade jag valt att vara mer aktiv i mitt fiskepass än om temperaturen varit mer konstant åt det kalla hållet. Jag hade dock valt samma typ av sträcka oavsett – mer lugnflytande och djupare sträckor då det är min övertygelse att dom rör sig mer på denna typ av sträckor under den kalla årstiden. Bottenmete med stinkarbeten (korv, ostpasta etc.) hade blivit metodvalet.
MANFRED:
Har bara fiskat färna en höst, inget jag lyckades vidare bra med.
Började med att fiska enligt river continuum concept och i enlighet med modellen hittade jag tillslut fisken längre ner i systemet där det breddade av och blev lite djupare. Jag tror inte att denna forskning på något vis riktar sig mot färnan specifikt, men den rimmar ändå någonstans mot sunt förnuft.
Resultatet av relativt frekvent fiske under oktober/november blev 11 fiskar totalt, tyvärr inga toppar att prata om. Här hade jag riktat in mig på en viss sträcka som jag ville ge en chans och körde enbart där. Fisken kom såklart i ett djupare och lugnare parti med närhet till grundare strömpartier. Fiskarna kom vid statiskt fiske.
Under ovan nämnda förutsättningar hade jag nog testat att fiska lite aktivare, fast fortfarande i anslutning till de djupa partierna. Kanske försökt väckt deras intresse med maggots eller dylikt.
CHRISTIAN:
Mitt val hade blivit lugnflytande platser eller lite djupare partier i närheten av mer strömmande vatten. Jag tror färnorna hade blivit lite mer aktiva på grund av den höjda tempen, men jag hade ändå valt att meta i hålorna med en brödbit eller ostpasta som krokbete. Det har gett mig bra resultat tidigare med flera färnor ur samma djuphåla.
ALEXANDER:
I slutet av november är de kallt i vattnet har kört ett fåtal pass vid denna tiden och de som har gett mig bäst resultat är att leta efter bakvatten. Där brukar fisken tycka om att stå och sura! Brukar även prova olika typer av beten om jag hittar ett bakvatten jag tror på. Trägen vinner!!
MAX:
Det låter som riktigt bra förhållanden för årstiden, men jag hade nog inte valt att ytmeta, då det redan är för kallt i vattnet. Dock kan jag tänka mig en bottenmetad brödbit med en längre tafs. Jag hade definitivt letat upp forsande partier och fiskat i lite djupare vatten i anslutning till dessa, då färnorna säkert skulle röra på sig lite mera och leta upp föda, trots den låga vattentemperaturen.
Fråga 2:
Vad letar du efter för botten, strukturer och vattenförhållanden när du ska meta sarv i en å? Är även djupet något som spelar in när du väljer dina platser eller är det mindre viktigt?
Vad söker du helt enkelt efter när du letar bra sarvplatser och varför?
PALLE:
Helt ärligt är jag totalt fel person att ge några expertråd kring platsval för sarv i en å så jag står över den frågan helt.
Jag har gjort 5-6 resor till Svartån. Alltid vid svåra förhållanden i November-Mars och alltid i snöstormar och andra oväder. Drömmer fortfarande om att fånga min första svartåsarv. Jag får försöka suga åt mig av tipsen dom andra bjussar på tills vidare.
Platsvalen jag gjort under mina resor har helt baserat sig på info om heta bakvatten, krökar och raksträckor jag fått av vänner.
TOMMI:
När det kommer till sarv så söker jag först och främst efter fiskarna. Oftast syns dom under varma dagar. De kan befinna sig vid broar, i vikar eller utmed vasskanterna. Något specifikt djup letar jag inte efter då fisket ofta sker från ytan eller strax under. Ska jag bottenmeta efter sarv så väljer jag ett ställe jag vet dom finns. Oftast nära näckrosor och vass.
HENRIK:
Växtlighet är A och O. Gärna näckrosor. Strömkanter som gränsar till små och stora bakvatten. Bottenbeskaffenheten är av underordnad betydelse och jag anpassar metoden till hur det är. Får jag välja gör det inget om det är lite mjukt och känns som ett ställe som kan alstra lite värme genom multnande växtlighet.
MIKAEL ”MIO”:
Sarven älskar vegetation . Bottnen tror jag inte spelar så stor roll. Personligen så metar jag aldrig Sarv när det är dåligt väder. Sarven är en soldyrkare men är aktiv hela året även under vintern. De erfarenheter jag har är att på tidig vår så fiskar jag gärna på kanten mot djupare vatten men in till växtligheten. Så fort vattentemperaturen stiger så fiskar jag grundare. Vill inte fiska Sarv i strömmen utan söker mig till bakvatten eller lugnare partier.
NIKLAS:
Här faller mitt val på bakvatten och lugnare partier av ån då min erfarenhet säger att det är just dessa sträckor sarven söker sig till. Det är dock en fördel att mer strömsatta partier finns i närheten då detta ger en bättre tillgång till den föda som förs med av strömmen. Fisket sker i kanten mellan bakvatten och ström där sarven gärna söker sin föda. Vid mörkerfiske kan man med stor framgång fiska väldigt nära kanterna då sarven gärna i skydd av mörkret söker föda där. Det gäller dock att hålla sig så stilla som möjligt då man annars lätt skrämmer fisken i sitt födosök.
MANFRED:
Beror lite på vart jag fiskar, men oftast söker jag sarven intill en viss typ av vegetation. Sarven verkar i synnerhet gilla ganska tät vass, gärna i anslutning till stubb.
Personligen tycker jag att det verkar som att sarven favoriserar en viss typ av ”grönsak” i ett vatten och det kan variera. Ser man att det vakar flera sarvar inom ett och samma område kan det vara bra att greja en båt och åka ut och kika vad det är för typ av botten eller strukturer sarven hänger vid i ditt vatten.
CHRISTIAN:
Lugna partier i närhet alternativt i växtligheten om det finns luckor i t.ex. näckrosor. Större bakvatten brukar också vara bra. Djupet är inte så viktigt enligt mig för oftast sker ju fisket vid eller strax under ytan.
ALEXANDER:
Fiskar inte sarv (ännu)
MAX:
Först och främst letar jag efter vegetation när det gäller sarv, gärna i anslutning till strömmande partier. Jag har haft riktigt bra fiske med bottenmetade brödbitar nära, eller till och med i näckrosbälten. Vasskanter är också heta platser, och jag försöker alltid komma så nära vassen som möjligt, då jag ofta ser sarvar som gömmer sig i vassen och bökar omkring i den.
Fråga 3:
Du besöker ett nytt vatten för första gången, en å och du ska meta ål.
Vad anser du är de bästa yttre förhållandena för att meta ål? Och vad söker du efter för botten och strukturer när du ska välja ut din tänkta fiskeplats?
PALLE:
Jag känner störst förhoppningar i busväder när jag metar ål. Det får gärna dugga lite grann och vara ordentligt mulet men jag har fått bra med ål i finväder också, så det måste inte vara skitväder. Om man bara skulle fiska när förhållandena var perfekta skulle det inte bli många fiskepass per år och inte heller många stora fiskar. Ett blankpass är ett pass det också som Lundell skulle sagt.
När det gäller platsval letar jag efter höljor och hålor och raksträckor nedanför forsar och strömmar. Jag vill att det ska finnas djup och gömslen i form av sjunkna träd, överhäng med grenar, stenar och växtlighet är bra strukturer på botten med. Dammar är ett annat självklart val av fiskeplats och jag fiskar gärna i anslutning till gömslena även här.
TOMMI:
Hård ström gör livet enklare. Tror inte alls på att nöta i någon vassvik på måfå. Ström för dofterna och ålen hittar betet snabbare där det strömmar. Nu kanske man inte får några drömålar på 3 kilo i våra vatten. Men har sett en del tvåplussare fångats av mindre nogranna fiskare ur våra åar. Själv undviker jag gärna att fånga ål under t.ex. färna eller mörtmete, men ibland är det svårt när man fångar en i varje kast när dom vandrat upp för att äta.
Jag tror att ålen omges av en mystik som vi skapat. Den är enkel att fånga när den finns i närheten och beter sig som vilken fisk som helst. Jag förstår inte riktigt vad som skulle skilja den från någon annan fisk förutom att den ser ut som en orm? Som med sarven, vet man var den finns så brukar det inte vara speciellt svårt. Ta en stenig å där det strömmar och är max två meter djupt. Typ färnaplatser.
HENRIK:
Stabilt varmt långt in på kvällen, tröjvärme, inte fel om dagen varit kvav. Djuphålor och platser t.ex. näckrosbälten där det finns gott om gömslen och mattillgång.
MIKAEL ”MIO”:
Jag var helt galen i att meta Ål innan den blev rödlistad. Slutade tvärt när jag förstod hur illa ställt det var med Ålen men om jag idag skulle metat i en å så hade jag nog först o främst letat efter djuphålor men det beror lite på när på året det är. Har alltid upplevt det som när vattentemperaturen är på väg upp ordentligt i mitten/slutet av maj så är Ålen väldigt aktiv.
Kan mycket väl fiska i anslutning till någon Sarv eller Braxenlek där det finns rom att käka. Vill helst ha lite hårdare botten så man inte riskerar att beten hamnar ner i dyn. Mitt absoluta favoritväder är om det är åska på gång o väldigt kvavt ute.
NIKLAS:
En ljummen mulen natt är garanterat mitt förstaval. Söker gärna ålen i större bakvatten med vegetation och gärna även lite djup. Finns det även exempelvis ett kullfallet träd som ligger ut i ån kan det inte bli mer optimalt. Dock gäller det i dessa fall att ta huggen snabbt och stenhårt annars är det garanterat kört efter bara några sekunder…
MANFRED:
Vid ålfiske skulle jag säga att förarbetet är väldigt viktigt. Ta reda på om det fångats ål i området, vart/när och i synnerhet att det är tillåtet att fiske ål på det utvalda stället. I första hand skulle jag leta långt upp i systemet och försöka hitta en plats med tillgång till djupare partier, in/utlopp eller buskage/rotsystem som sträcker sig ner i vattnet. Det får gärna vara lite ruskväder eller tryckande de nätter jag väljer att fiska. Jag fiskar även gärna när det är ett väderomslag på väg in, antingen mot kallare eller varmare temperaturer.
CHRISTIAN:
Varma kvällar, T-shirt kvällar, gärna lite mulet. Jag brukar leta efter stenar, vegetation eller andra gömslen. Gärna med lite djupare partier i närheten. Jag vill gärna ha lite hårdare botten om jag använder mig av död betesfisk så inte den hamnar i dyn. Men annars så letar jag inte aktivt efter en speciell botten. Features känns viktigare att leta upp och fiska vid.
ALEXANDER:
Hade letat efter stenbotten eller i kanten av näckrosor! Dom fåtal ålar jag fått detta året har jag fått på dessa två olika platser. Vissa åar hittar man helt enkelt inte stenbotten, det är just stenbotten jag föredrar.
En varm kväll med moln vill jag ha, det är det bästa vädret i min värld!
MAX:
Duggregn och riktigt tjocka moln är mina absoluta favoriter när det gäller ål. Det får gärna vara åska i luften med… om man vågar sig ut då. I en ny å hade jag letat efter tjock vegetation i anslutning till grundare strömkanter eller också gärna mitt i grunda strömpartier med vegetation. Testar jag ett nytt vatten kör jag alltid med en räka, en löja och en daggmask och ser vad som funkar bäst.
Fråga 4:
Det är vinter ute, isen har precis lagt sig på sjöarna. Din plan för dagen är att meta mört i en å. Vattnet är klart och i de lugnare partierna har det börjat lägga sig is i kanterna. Det är molnigt ute och temperaturen ligger på nollan, vinden är svag från väst. Hur väljer du din plats utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jag vet precis var dom största mörtarna hade gått i detta läge och där hade jag fiskat och lyckats extremt bra.
Nä… jag säger pass även på denna frågan. eftersom jag inte praktiserat några liknande förhållanden för mört vill jag inte utge mig för att vara expert på vinterfiske efter mört i strömmande vatten.
Jag kan bara spekulera och det finns så många andra som också är bra på det.
TOMMI:
En sträcka där man vet att det finns grov mört är utgångspunkten. Gärna en dag när strömmen är som hårdast. Då letar man efter djupare hålor nära strand där mörten trycks i jakt efter lite lä. Efter att ha fångat mycket mört under pimpelfiske så slog det mig att de är väldigt aktiva året om. Men svåra att hitta när strömmen är svag. Så när det känns som svårast så är det oftast enklast och fiskarna är ihoptryckta i mindre hålor. Det är mitt grundtips.
HENRIK:
I svag ström, nära botten med flöte eller botten utifrån strömmen, gärna ett av varje. Kan mäska ganska rejält med ströbröd om förutsättningarna känns rätt. Gärna majs/maggot som komboagn.
MIKAEL ”MIO”:
I detta fall hade jag valt att bottenmeta med vanligt paternostertackel i de lugnare partierna. Först och främst i bakvatten med lite djup. Det spelar inte så stor roll om det är hård eller mjuk botten. Väldigt försiktig mäskning.
Kanske loosefeedar lite och små bete typ 1-3 maggots. Märker jag att fisken är igång så åker nog feedern på eller rent av tacklar upp flötmetet.
NIKLAS:
Eftersom mörten i detta fall är hyfsat inaktiv och köldstel hade jag nog valt att skita i det om det inte gick att fiska i bakvatten då det med största sannolikhet är där mörten står samlad. Hade jag trots detta valt att prova hade jag nog försökt att bräcka den tunna isen på något väl valt bakvatten och med en försiktig mäskning gjort ett försök där.
MANFRED:
Jag hade nog inte valt att lägga min tid på mört en dag som denna utan hade nog gett mig ut för att fiska gädda. Mörten hade jag tagit när det var lite grumligare vatten och solen tittade fram ett par timmar. Men om jag mot förmodan hade fiskat mört hade jag nog letat efter ett ställe där strömmande grundare vatten mynnade ut i ett djupare parti med lite lugnare flöde, gärna med lite buskar eller någon typ av vegetation som klarar sig under den årstiden.
Alternativ 2 hade varit i anslutning till någon typ av fundament som skapar fina strömfåror och markanta bakvatten. Under årets kyligare perioder tycker jag det kan känns hett att hitta någonting som alstrar den lilla värme som kan erbjudas vissa dagar. Som t.ex. ett fundament, ett sjunket träd eller någon typ av vegetation.
CHRISTIAN:
Djupa partier med någon form av skydd, en sten eller annat som de kan stå och skydda sig vid. Gärna där det är lugnare, då mörten lär stå tryckt ifrån strömmen. Sen kan jag inte påstå att jag har metat allt för mycket mört i dessa förhållanden så jag kan vara helt fel ute 🙂
ALEXANDER:
Ännu ett tråkigt svar men kan inte förmå mig att ge mig ut att meta mört på vintern. Då planerar jag inför våren!
MAX:
Om jag bottenmetar hade jag letat upp djupa hålor, då vitfiskarna brukar samlas där under vintertid. Om jag skickar ut ett flöte, så hade jag letat upp djupare strömpartier och trottat av längs med kanterna, så nära lant som möjligt, om djupet finns där, för att utnyttja biomassans värme.
Fråga 5:
Du har tillgång till ett vatten med få men grova sutare. Sjön är stenig och det är mest hård grusig/stenig botten, men det finns fläckar av mjukare botten. Djupet är rejält växlande, det går från 0,5 meter ned till 12 meter med ett medeldjup på 5 meter. På de flesta ställena faller det snabbt ned till 3-4 meter bara någon meter från kanten. Fast det finns ett fåtal platser som är lite mer långgrunda med grusig botten. Det finns platser med vass utmed sjön och också näckrosbälten en bit ut i sjön. Hur väljer du din plats utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jag hade satsat på att fiska i närhet till växtlighet eller nära land där det är grunt. Jag hade framförallt riktat in mig på att fiska där det är betydligt grundare än medeldjupet. 3 meter är det djupaste jag hade fiskat på så om branten inte är för skarp hade det varit det naturliga valet att fiska längs land.
Jag hade försökt fiska vid de mjukare bottenpartierna för det är där jag anser att födan för fisken oftast finns. Finns det sniglar och musslor kan även hårdbotten vara områden dom söker föda på och i så fall hade jag även fiskat där.
Även dom där näckrosbältena ute i sjön hade varit intressanta, för där kan det ju inte vara direkt bråddjupt. Eftersom näckrosorna fått fäste där finns det säkert sediment och mjukbotten med mycket mat i närheten.
TOMMI:
Oj. Jag skulle satsa på att mäska ett tag där jag vill att sutarna ska befinna sig. Gärna över de hårdare grusiga partierna med lagom djup på ca 1-2 meter. Stenbotten känns alltid hetast för nästan alla arter. Dessutom så är den enklare att mäska och få sina beten att synas och ligga rätt.
HENRIK:
Näckrosor alstrar alltid fisk. Nära näckrosbälten och övrig vegetation är alltid utgångspunkten vid sutarmete för mig. Där maten finns är fisken.
MIKAEL ”MIO”:
I detta fall hade jag nog valt att fiska i den grundare delen med grus då Sutare ofta simmar på väldigt grunt vatten. Givetvis med lite spaning innan för att se om jag kan lokalisera dom. Hade nog försökt att flötmeta i den grunda delen och lagt något boltspö ut mot näckrosorna om dom är inom räckvidd.
NIKLAS:
Det ideala om man bara har tiden för sig är att först lägga rejält med tid att observera vattnet och genom dessa observationer få sutarna att själva avslöja sig var dom rör sig i sitt födosök. Sutaren är ju en av de fiskar som gärna rullar och visar sig när dom äter och med dessa observationer är det extremt mycket lättare att göra sitt platsval.
Alla sjöar är ju olika men vegetation är ju oftast något som drar sutaren till sig. Det kan även vara hårda fläckar på botten med mycket snäckor som lockar fisken till sig så observationerna med rullande fisk blir för mig helt avgörande var jag väljer min plats.
MANFRED:
Jag hade lagt lite tid på att se hur sutarna rörde sig i vattnet genom att åka runt och spana bubbelstråk eller siluetter under soliga dagar. Om jag kammade noll på scoutingen hade jag mäskat ett par ställen kvällen innan och sen försökt ge mig ut med vattenkikare för att se vilka mäskplatser som haft besök under natten. Kan jag fortfarande inte hitta några ledtrådar hade jag fiskat tre spön med tre olika förutsättningar. T.ex. ett på grus, ett intill mjukbotten och ett på djupare vatten.
CHRISTIAN:
Jag hade valt att prova när land vid vass eller näckrosor då djupet faller snabbt, sutarna lär gå in och leta mat i närheten av kanterna. Samtidigt hade jag kunnat observerat vattnet och letat efter rullande fiskar och/eller bubblor för att se om de avslöjar sig och då valt att fiska där. Men jag har en förkärlek till att meta i närheten av näckrosor när det kommer till sutare…
ALEXANDER:
Jag väljer att fiska vid näckrosorna. Vet inte varför jag fastnat så för just det men förr när det va lagligt att fiska sutare i herkules fiskade vi alltid vid näckrosbältet lika så i Helge å, det har gett mig fler sutare. Sen om det är slumpen det vet jag inte men jag kommer köra på de!
MAX:
Om det finns, så hade jag valt den grusiga, långgrunda platsen, som leder till ett näckrosbälte och fiskat i närheten av detta. Grusbotten gillar sutaren, då den kan böka runt i det och leta upp föda (snäckor, maskar… etc.) och jag slipper stenarna och därmed bottennapp. Finns det en brant i närheten av näckrosbältet, så är det ännu hetare!
Fråga 6:
Du har hittat ett ofiskat ruda vatten!
Sjön är en skogssjö med mjuk botten men det finns några hårdare partier av botten runt sjön. Sjön har ett medeldjup på ca 1 meter men det blir omgående 60-80 centimeter djupt vid sjökanten. Det finns en del växtlighet i sjön med större näckrosbälten och sjögräs utmed kanterna. Hur länge och hur mycket mäskar du innan första passet? Och vad letar du efter när du väljer ut dina platser du ska mäska på? Väljer du ut flera platser eller fokuserar du på på 1-2 platser?
Hur väljer du din taktik för att lyckas och varför?
PALLE:
Jag hade fiskat direkt under spötoppen nära land över mjuk botten. Jag hade förmäskat 3-5 platser försiktigt fördelat på en burk majs, lite hackade räkor och några hekto pellets varje dag. Hade jag haft möjlighet hade jag gjort det varje kväll i en vecka innan fisket. Jag hade valt att lägga mäskplatserna i eller i närhet till sjögräset och näckrosbältena.
Min fisketaktik hade sen varit att gå mellan mäskplatserna och leta efter tecken på fisk och fiska på de platser där fisken bubblat, rullat eller på annat sätt visat sig.
Räkbitar, maggot och små lövmask hade varit betesvalet på extremt små wagglers och typ 8ans krok.
TOMMI:
Förmodligen så hade jag satsat på att mäska ett gäng platser och sedan haft ett som utgångsläge. Gärna ett med grusig botten. Sedan så spanar man lite och försöker att dra i rätt trådar så man till nästa gång är lite smartare. Det är inte ofta man träffar rätt på en gång, så då vill jag nog ha ett pass för att spana in läget kring sjön och testa lite platser.
Därefter så är det enklare att dra igång satsningen. Har fått för mig att rudan gillar skydd i form av överhängande trän och dylikt. Ett sånt ställe är alltid värd att testa. Speciellt om sjön inte har många såna platser.
HENRIK:
Jag hade provmäskat flera platser först och sett om jag kunde få indikation på ätande fisk. Sen koncentrerat mig på 1-2 platser och fortsatt mäska där. Gärna stort inslag av majs. I första hand nära växtlighet men jag har flera ggr också upplevt att man kan locka rudor till ”sterila” platser med mäskning. Gärna mjuk botten där det kan gömma sig massa gott och de kan gå och snoka runt.
MIKAEL ”MIO”:
Jag börjar nog här med att spana efter aktivitet och sen loda på ett flertal ställen. Tror inte det spelar så stor roll om det är mjuk eller hård botten men fiskar nog helst på lite hårdare botten. Djupet spelar inte så stor roll om allt annat stämmer. Hittar jag ett ställe med mycket växtlighet nära land lägger jag krutet där. Nöjer mig nog med 1 ställe till att börja med. Är inte rädd för att räfsa botten i heller. Mycket gott som man drar upp då.
Går det så fiskar jag bara en spölängd ut då jag vet att Rudorna kommer in nära land. Är det hanterbart så kan jag nog tänka mig att mäska varje dag under en vecka och då med lite hampa, micropellets, och majs.
När det är dags så flötmetar jag gärna med väldigt tunn lina o små krokar. Kör oftast med napphagel. Lyftnapp är riktigt coolt.
NIKLAS:
Även här hade jag valt att lägga en del tid på att observera och leta efter ätande fisk som oftast avslöjar sig med bubblor. När dessa väl avslöjat fisken hade jag valt att mäska upp 2 olika platser att skifta mellan . Dels skrämmer man lätt fisken i grunda vatten och man kan då vila platsen och söka sig till plats nummer 2. Skiftet mellan 2 platser kan många gånger vara väldigt mycket mer effektivt än att bara sitta och nöta på en och samma plats. Mjukbotten är att föredra då fisken oftast avslöjar sig lättare på dessa platser med sitt bubblande.
MANFRED:
Om jag visste att det fanns ruda och att ingen hade fiskat vattnet innan mig hade jag precis som i föregående svar försökt hitta ledtrådar innan jag började fiska. Men hade jag ont med tid skulle jag direkt sätta mig i anslutning till näckrosorna och kört lyftmetoden med majs över en sparsam bädd av mäsk och samtidigt spanat efter rullande fisk inför nästa pass.
CHRISTIAN:
Jag hade valt att förmäska ett par veckor innan mitt första fiskepass. Jag hade valt ut 3-4 platser och mäskat dessa varannan dag sparsamt med lite majs, hampa/hönsfoder och kanske något fint groundbait. När jag ändå är vid sjön och mäskar hade jag spanat efter fisk och bubblor. När jag sedan hade fiskat hade jag metat nästan under spötoppen vid växtligheten då jag tror de gärna går nära land vid växtligheten.
Om det hade gått hade jag valt att mäska två platser med mjuk botten och två med hårdare botten för att se om det gör någon skillnad. Det jag gärna vill ha är växtlighet som näckrosor, gräs/vass vid mina platser då jag tror rudorna gärna bökar runt efter mat runt dessa.
ALEXANDER:
Tyvärr inget svar.
MAX:
Jag hade nog mäskat och börjat fiska med en gång, då rudan avslöjar sig direkt när den kommer fram och äter på en mäskplats. Sjön som beskrivs är av samma typ som den jag brukar fiska ruda i, så jag skulle leta upp några vikar eller platser med färre näckrosor och mäska 1-3 meter ifrån land. Jag brukar mäska upp 4-5 platser när jag kommer på morgonen eller på kvällen innan jag ska börja fiska, och dessa underhåller jag sedan med lite, lite mäsk under hela passet.
FISKEMETOD:
Fråga 1:
Det är december och du ska meta mört i strömmande vatten, yttertemperaturen ligger på ett par plusgrader och det har varit stabilt väder de senaste dagarna. Det blåser måttligt och det är växlande molnighet. Du ska meta från 08:00 och 6-8 timmar framåt. Alltså dagtid. Vad väljer du för fiskemetod utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jag hade bottenmetat med feeder och fyllt med mäsk, maggots och sparsamt med majs. Om det hade varit möjligt hade jag swingtipmetat med förböjda swingtipgummin eftersom det är en känslig indikator som ger mig några sekunder extra tid att kroka innan fisken känner motstånd. Hade strömförhållandena varit för tuffa hade jag trots allt valt en feedertopp, så tunn det bara går.
December är trögt och jag hade inte bjussat på mycket maggot eller majs alls i feedern.
Jag hade valt en liten men tung feederkorg och använt mig av något gult mäsk som skapat visuella små fläckar här och där på botten när mäsket släppet ur korgen. Jag hade använt mig av en 10ans krok och 3-5 maggots på kroken. Ett paternostertackel med ca 15 cm sänkestafs och 50 cm kroktafs, ca 0,18mm nylon.
TOMMI:
Blåst och utetemperatur spelar ingen roll för själva fisket enligt mig. Vattentemperaturen styr allt i detta läge. Så bottenmete 100% av fallen.
HENRIK:
Går det hade jag kört ett bottenmete och ett trotting med flöte samtidigt för att se vad som fungerar bäst och sen fokusera på det. Majs/maggot är en favorit.
MIKAEL ”MIO”:
Lite knivigt för det beror lite på. Är vattnet klart så provar jag nog trotting med stickflöte. Sprider ut haglen över hela linan och kör nog ordentligt överdjup så att betet stiger lite när man bromsar upp. Maggots är betet o loosefeedar gärna. Är däremot vattnet grumligt eller väldigt kallt så blir det nog bottenmete med feederspöt o sparsam mäskning. Eventuellt ingen mäskning alls.
NIKLAS:
Hade valt ett djupare bakvatten med en bra strömkant och fiskemetoden hade blivit feederfiske med tunn lina och liten krok (0,10 / krok 14). Hade fiskat med en del maggot i mäsket för att få igång fisken med ett mäsk/bete i rörelse. En singel maggot som krokbete och sedan sakta förflytta ”hem” betet med små rörelser med jämna mellanrum.
MANFRED:
Hade det varit ett par stabila dagar med plusgrader och kanske till och med lite sol och jag även denna dag lyckats slita mig från gäddfisket… då hade jag gått på stenhårt med en fin brödmix och sedan trottat med små brödbitar. Funkade inte det hade jag testat loose feeding och trottning med maggots. Jag hade nog alltid valt flötmete i dessa förhållanden eftersom jag tycker det är roligast och det känns som att man lättare kan söka av olika vattenlager i jakt på silvret.
CHRISTIAN:
Jag hade valt bottenmete med quiverspö, en liten feeder fylld med ett mäsk som innehåller väldigt lite partiklar, ett matfattigt mäsk med någon enstaka maggot i och använt maggots som krokbete.
ALEXANDER:
Hade bottenmetat med maggots/mask och mäskat lite grann med partiklar. Flötmete vid denna årstiden har gett mig absolut 0.
MAX:
Både flötemete med maggots eller mask, eller bottenmete med maggots, mask eller bröd hade nog fungerat. Då det är dagtid, så kan man kanske föredra flötmete i strömmande partier, då mörten kanske rör sig lite mera under dagtid.
Fråga 2:
Du ska meta sutare i en mindre skogssjö med mjuk botten, medeldjupet är strax över 1 meter och sjön är riktigt mörkt humusfärgad. Ett av problemen är att det finns bara två platser att fiska ifrån runt sjön och du har ingen tillgång till båt. Det andra problemet är att växtligheten vid ena platsen är ca 15 meter ut från land och vid den andra platsen är det en ö i sjön ca 30 meter från land, mellan ön och land finns det i stort sett ingen växtlighet. Vad väljer du för fiskemetod utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Den platsen där växtligheten ligger 15 meter ut från land låter riktigt lovande. Jag hade mäskat ut mot det bältet av växtlighet och fiskat i kanten av det.
Metoden jag hade valt är flötmete eftersom det är på närdistans, Jag hade fiskat lyftmetoden med ca 20 cm överdjup med ett större wagglerflöte eller ett mindre missileflöte.
Jag gillar dessa två flötestyper i stilla vatten eftersom dom bara fästs i botten av flötet. Då kan man sänka linan under vattenytan och flötet håller sig stilla vid vind och ytström och börjar inte dragga. Jag hade loosefeedat med majs men även lobbat ut några mäskbollar i växtkanten. Betesvalet hade blivit majs eller majs/mask.
TOMMI:
Hmm? Jag skulle nog rensa mig en plats. Tycker jag att sjön ser bra ut men platserna suger så gör jag mig en plats eller tar med mig min gummibåt. Det finns ingen anledning att fiska på platser man inte är nöjd med. Är jag tvungen så tar jag den 15 meter ut och metar med flöte som vanligt antar jag?
HENRIK:
Jag hade i en sådan situation satsat på bottenmete nära växtligheten. Framförallt utifrån avståndet. Fiskar hellre där jag tror fisken är än att försöka locka fram den. Första valet den närmsta växtligheten för att optimera fisket. Mask/majs i ett ofiskat vatten annars boilies eller liknande.
MIKAEL ”MIO”:
Beror lite på hur växtligheten ser ut. Kan jag kasta ut och få ner linan under ytan så hade jag nog fiskat mot växtligheten som ligger 15 meter från mig. Väljer detta för att jag tycker flötmetet är så mycket roligare än bottenmete. Väldigt noggrann lodning så betet hamnar precis på botten. Kan jag kratta botten så gör jag nog det och mäskar med lite majs o hampa under en veckas tid om det finns möjlighet.
Hade också kunnat tänka mig att mäska med nedklippt mask som kan vara sjukt effektivt för just Sutare. 1 – 2 majskorn, ett knippe röda maggots, eller en liten mask hade nog fått agera krokbete.
NIKLAS:
Jag hade valt platsen med växtlighet 15 meter ut från land och mäskat upp väldigt nära denna växtlighet. Sutaren rör ju sig gärna nära växtlighet och metoden hade blivit flötmete med maggot för att komma ifrån problemet med den mjuka botten. Ett lätt mäsk som inte sjunker ner i dyn och sedan loosefeeding med maggot och hampa.
MANFRED:
Jag hade i detta läget valt att fiska platsen som var kuperad med växtlighet och lagt en kväll på att kratta upp en fin gata i bråten. Jag hade då inte bara haft fritt att både kasta ut och drilla fisk, utan även rivit upp massa godsaker från botten. Sen hade jag mäskat med hampa, majs och pellets. Pelletsen hade lösts upp efter ett tag och skapat en härlig doftmatta i området, hampan hade sjunkit ner lite i sedimentet och majsen finns där för doft och framförallt färg. Efter det hade jag satt mig ner tagit en kopp kaffe och flötmetat med betet på botten.
CHRISTIAN:
Jag hade valt att fokusera på den platsen som låg 15 meter ut och mäskat upp kring växtligheten, hade jag kunnat hade jag även valt att kratta upp platsen lite. Valet hade blivit flötmete, jag hade börjat med lyftmetoden men hade jag märkt att mitt krokbete försvann snabbt i den mjuka botten hade jag lodat upp riktigt noggrant och sedan haft betet precis vid botten.
ALEXANDER:
–
MAX:
Om jag har fattat frågan rätt, så kan man alltså egentligen bara fiska öplatsen. Och för att det inte verkar finnas växtlighet eller andra features, så hade jag nog försökt fiska utanför ön, då ön är den enda featuren i närheten. Förmodligen är sutarna inte så vana vid denna plats, p.g.a brist på föda, så jag hade nog laddat boltspöna med boilies och mäskat på rejält med boilies, pellets och i första hand något stinkande sutarmäsk (krill kanske), för att attrahera fisken till den nya platsen. Partiklarna hade sedan kanske gjort att de stannar under en längre tid.
Fråga 3:
Du har möjlighet att meta gädda i en liten regnbågssjö. Men du har inte tillgång till båt utan det är enbart mete från land som gäller. Sjön har ett djup från 1 meter ned till 18 meter. Sjön är utformad lite som en skål så djupast ungefär i mitten med ett fallande djup ju närmare mitten man kommer. Tiden är i mitten av november så yttertemperaturen ligger på några plusgrader och tempen i vattnet håller omkring 5 grader. Det blåser en svag sydvästlig vind och det är molnigt. Vad väljer du för fiskemetod, utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jag hade satsat på att flötmeta med levande små regnbågar i branterna ner mot de djupare partierna av sjön. Jag hade fiskat mitt bete på ett par meters djup och förväntat mig att gäddan jagar underifrån och stiger mot mitt bete.
Jag hade fiskat någon timme på varje plats och flyttat mig runt sjön.
TOMMI:
Jadu? Ingen aning? Mete med betesfisk på lite olika platser. Jag tycker inte att vinden är en sådan faktor som styr mitt metande. Gäddan lär inte simma runt sjön efter vinden, så då gör inte jag det heller.
HENRIK:
Extremt svår vattentyp att angripa från land.
Första val troligen med segelflöte för att försöka täcka av. Dock svårt utifrån djupet men hade satsat på att sätta betet på 1-6 meter utifrån hur långt jag kan kasta. Segelflöte bygger givetvis på förmånlig vind med. Skulle eventuellt utifrån avstånd försöka fiska med pva runt linan för att kunna uppnå rätt djup efter en stunds drift. Levande är oftast första val men helst slöa levande i ett regnbågsvatten, zombiemörtar typ. Dött hade jag inte heller dragit mig för. Sen ett sjuhelvetes tålamod.
MIKAEL ”MIO”:
Första försöket hade nog blivit flötmete med levande bete. Gärna en liten regnbåge om jag har möjlighet att få tag i detta annars så får det bli Mört. Har jag vinden i ryggen så kan det vara all idé att prova med segelflöte för att komma ut en bit. Inbillar mig att i en regnbågssjö så är Gäddorna ganska pelagiska så jag sätter flötet på ungefär 2 meter. Flötmete från land i en liten sjö kan vara ganska jobbigt om betesfisken inte vill som jag vill men tror ändå att jag föredrar detta första gången.
NIKLAS:
Jag hade valt att först testa den sidan av sjön med pålandsvind och testat med ett bottenmete med larm i branten + ett par aktivt fiskade flötmeten på olika djup för att täcka av det mesta. Vid eventuella hugg hade jag anpassat resterande spön efter det första hugget men om inte fler hugg kommer gå tillbaka till ursprungsstadiet.
MANFRED:
Hade det blåst en kraftigare frånlandsvind hade jag absolut testat att fiska med segelflöte och regnbåge som bete. Hade betet då valt att simma rätt håll skulle jag på ett ganska smidigt och väldigt roligt sätt sökt av ganska mycket vatten. Men nu blåste det ju en försiktig vind och dessutom var vädret förhållandevis milt… Jag får förutsätta att gäddan födosöker ganska aktivt och hade nog bankat ut tre float paternosters med levande regnbågar så nära djupkanten jag bara kunde.
CHRISTIAN:
Valet hade blivit sunken float paternoster tackel med levande betesfisk. Jag hade försökt att få ut tre spön på tre olika djup. Sen hade jag sett till att ha med mig en bekväm stol och mycket kaffe för man hade nog fått nöta…
ALEXANDER:
Hade kört Bottenmete med levande. När det är kallt i vattnet brukar gäddan ofta stå stilla och med flötmete tror jag det blir negativt. Bottenmete med levande så står betesfisken på någorlunda samma ställe hela tiden, sen är det bara till att hoppa groda. Försöka hitta vart gäddorna står är inte alltid det lättaste!
MAX:
Om det går att nå hyfsat nära mitten, så hade jag placerat ut 2-3 karpspön med omvänt paternoster och något bete gäddan inte är van vid, kanske levande mört, om det bara finns regnbåge i sjön. Jag hade nog testat olika djup mellan 6 och 15 meter. Är sjön för stor hade jag skickat ut 2 större mörtar med 2 flötmeten, så de kunde leta av större områden i djupare delen av sjön.
Fråga 4:
Det är mitten av juni och du ska meta färna i en mindre å med mycket växtlighet kring ån, buskar, träd och allmänt snårigt och svårframkomligt. Det finns inga längre sträckor att gå utmed kanten (25-50 meter som mest) utan att avvika från den på grund av träd och buskar. Du kan behöva gå 100 meter innan du ser ån igen.
Det är bra yttre förhållanden men det har regnat en hel del dagarna innan så vattnet är ganska grumligt och högre än normalt.
Vad väljer du för fiskemetod utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Här hade jag satsat på att ytmeta med bröd med tanke på regnet som kommit. Det borde komma mycket mat och drifta med strömmen och också med tanke på årstiden och grumligheten borde färnorna söka sin mat på ytan.
Jag hade packat en ryggsäck med allt i och bara haft spö och håv i handen. Sen hade jag gjort mig omaket att mosa mig igenom buskar från plats till plats och fiskat av ån.
Jag hade gått uppströms hela tiden för att inte råka mätta färnorna jag ska fiska på med drivande brödbitar.
TOMMI:
Jag brukar oftast ha med mig feederspöt till bottenmete, och ett spö för ytmete. Brukar börja med att slänga ut ett par brödbitar för att se om det finns färnor i ytan. Sedan går jag över till bottenmete med feederkorg och slänger ut nån brödbit då och då.
HENRIK:
Alltid ytmete först om det går. Fiskar gärna med controller för att klara långa drifter och exaktare presentation. Om indikation uteblir så bottenmete nära överhägn av t.ex vide eller al. Ja allt som kan ge gömsle och där mat kan ramla ned naturligt.
MIKAEL ”MIO”:
Tidpunkten på året gör nog att jag väljer bröd på ytan trots att vattnet är lite grumligt. Är det så mycket buskar o träd så känns det lättare att släppa ut ett ytbete än att försöka kasta ut ett bottenmete.
NIKLAS:
Eftersom den enda metod jag fiskar färna på under sommaren hade jag ändå bemödat mig att leta efter öppna sträckor och aktivt leta efter stigande fisk på ytan. Det mobila fisket är i mitt tycke helt överlägset på sommaren och jag hade garanterat valt vandra mig svettig och leta efter fisk som lockas av brödet på ytan.
MANFRED:
Hade det varit högt och grumligt vatten kanske jag hade väntat ett par dagar tills det lugnat sig lite. Men, om jag befann mig på platsen och suget var starkare än förnuftet, vilket det oftast är, hade jag aktivt bottenmetat varenda lucka jag kunde hitta (med räka). Sökt buskage, sjunkna träd eller bakvatten och kört 20-30 min på varje ställe. Medan jag satt och bottenmetade hade jag kastat ut enskilda brödbitar för att se om något gick upp och plockade på ytan. Om fisken visade intresse hade jag valt att försätta på ytan eftersom jag tycker att det är så barnsligt roligt.
CHRISTIAN:
Jag hade i första hand sökt av med bröd på ytan då det är juni månad, jag hade nog använt mig av ett controller flöte för att kunna göra längre drifter om det är möjligt att se ån från de platser det går att fiska ifrån. Hade inte brödet på ytan fungerat hade jag nog valt att prova med flötmete och metat strax under ytan och låtit det driva fram utmed träd och buskar.
Bottenmete hade varit mitt sista val i juni månad på grund av all växtlighet som fått liv i ån och brukar ställa till det för mig i de vatten jag har metat färna.
ALEXANDER:
I detta fall hade jag riktat in mig på Bottenmete och försökt få färnan till mäskplatsen! Ska man t.ex. köra med flytbröd vill man ha yta att röra sig på.
MAX:
Baserat på mina erfarenheter, så är det bra med en hel del regn, det trycker ner insekterna på vattenytan och gör att färnorna är hungriga och höga på färskt och syrerikt regnvatten. Grumligheten är nog ett mindre problem, då det finns så mycket dagsljus. Jag hade nog visat upp min fina, nakna kropp för omgivningen och vadat ut, för att kunna nå dem heta platserna utanför träden och buskarna… Om det inte är för djupt så klart. I annat fall hade jag försökt flötmeta mig fram till hot sposten.
Fråga 5:
Du ska meta sarv i maj i strömmande vatten. Det har varit varmt ett tag innan du ska fiska, men dagen innan det planerade fisket så blir det kallare ute. Temperaturen faller från 15 grader och soligt till 8 grader och mulet. Vindarna kommer från nordväst och byarna uppnår 12 m/s.
Du börjar meta vid 18:00 och tänker meta i 7-8 timmar innan du ska bryta upp. Vindarna kommer avta sakta under kvällen och vid 22 är byarna runt 6 m/s.
Vad väljer du för fiskemetod utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jaha, hård vind så jag väljer att bottenmeta, driftande flöten och linbågar är inte kul alls.
Jag hade valt en plats i närhet till växtlighet eftersom jag vet att sarven gillar detta och metat med breadflake. Jag hade mäskat på med ett tiotal bollar till att börja med och fyllt på efterhand som det nappat. Mäsket hade bestått av rivet innankråm av franskbröd, någon mäskblandning och majs.
Riggen hade varit ett enkelt vanligt paternostertackel.
TOMMI:
Beroende var fisken befinner sig. Är dom ytligt så e det flötmete eller ytmete som gäller. Syns inga fiskar till så kör jag bottenmete med antingen sjunkande beten eller en brödbit. Som sagt, jag ser inte vädret som ett hinder utan försöker leta efter fisken. Är fisken på ytan så är jag där, ligger dom o trycker på botten så finns jag där…
HENRIK:
Hade nästan ställt in med det är ju sällan en option. Man fiskar när man kan helt enkelt. Hade i detta läge helt klart kört bottenmete utifrån vind och tempdropp. gärna på närdistans för bästa kontroll. Majs som första val i alla fall på ett spö. Kanske bättre med bröd men stor risk man fiskar tom krok efter bara ett litet tag.
MIKAEL ”MIO”:
Först o främst så hade jag nog undvikit Sarvmete under dom förhållandena. Men eftersom jag måste så hade jag kört med 2 bottenmete i kanten på något större bakvatten med mycket växtlighet. Ett med bröd och ett med majs till att börja med. Men som sagt så hade jag inte satsat på Sarvmete under dom förhållandena .
NIKLAS:
Eftersom den hårda vinden och sjunkande temp gör det aktiva fisket mindre attraktivt hade valet fallit på quiverfisket i ett djupare bakvatten. I dessa förhållanden är det bättre att försöka hitta en plats man tror håller fisk och sedan satsa på att sitta och nöta upp dom. Bottenmete med mindre boostade brödbitar hade nog blivit mitt förstaval men även räka hade nog funnits med i arsenalen av beten.
MANFRED:
Om vädret växlade så pass kraftigt och det blåste 12 m/s så hade jag nog försökt omprioritera mitt fiske. Troligtvis skulle jag bli irriterad för att båten inte låg bra och fisken nappade dåligt. Jag hade satt mig ner, tänkt och sedan ritat om kartan. Att vara ute och traggla i dåliga väder kan ibland löna sig, men ofta gör det inte det.
CHRISTIAN:
Hopplöst väder 🙂 Men ja dum som man är så metar man även i dessa förhållanden och då hade valet blivit bottenmete med bröd alternativt majs som krokbete. Jag hade även provat ett flytande fakemajs med någon söt boost på en mindre krok för att få upp det lite från botten, något som fungerat många gånger för mig.
ALEXANDER:
–
MAX:
Då hade jag nog stannat hemma i stället…Men galen som man är, så hade man kanske gett sig ut ändå och då hade jag nog kört med ett bottenmete och hoppats på det bästa. Är det stökigt eller blåsigt, så söker sig fiskarna nära botten och det är där man kan hitta dem under sådana förhållanden. Men det är helt klart dåliga odds man har framför sig, nordvind ogillar ogillar jag extremt mycket.
Fråga 6:
Det är i början av oktober och du befinner dig vid en mindre insjö. I sjön finns det grov mört, men även sutare, ruda, abborre och gädda. Du är självklart ute efter de grova mörtarna! Sjön har mycket mjuk botten men med ganska mycket dött gräs ovanpå. Det finns gott om växtlighet i sjön med mycket vass runt om sjön. Temperaturen ute ligger på omkring 10-12 grader och vattnet håller en temperatur på strax under 10. Det blåser 8-12 m/s från väst, vilket gör att du har vinden från sidan, vänster till höger.
Sjön blir nästan omgående 1 meter djup från kanten du ska fiska ifrån, området du befinner dig i har ett maxdjup på knappt två meter. 4-6 meter från platsen rakt fram finns det ett område med näckrosor och direkt till höger ligger det ett stort nedfallet träd. Till vänster är det relativt öppet men du har vassen ca 10 meter ifrån dig.Vad väljer du för fiskemetod utifrån dessa förhållanden och varför?
PALLE:
Jag hade swingtipmetat med förböjda gummin. Ett omvänt paternostertackel med 20 cm tafs och en längre sänkestafs på kanske omkring 60 cm och 10ans krok. Jag hade inte knutit på tafsen direkt på linan utan kört den på ett litet lekande med stora flötesstopp på båda sidor. Som bete hade jag kört ett par maggots på kroken och ett flytande plastmajskorn knutet på ett hair i böjen på kroken. Det hade blivit lite som en chodrig som rest sig strax över det döda gräset.
Swingtipen hade funkat som en chock-rigg om fisken drar från mig. Drar fisken mot mig hade dom boltat sig lätt mot feedern/sänket.
Jag hade loosefeedat med majs och maggot över fiskeplatsen. Mört tycker jag inte är speciellt bundna till växtlighet så jag hade nog valt att lägga mäskplatsen på maxdjupet 2 meter på en öppen yta.
Anledningen till att jag väljer bottenmete är vindstyrkan. Jag gillar inte att flötmeta alls när det blåser så extremt mycket.
TOMMI:
Jag skulle rensa en plats där jag vill meta och sen kör jag bottenmete om vinden är så pass kraftig. Mörten brukar simma runt en del, så även fast de skräms lite så räknar jag med att de snart är tillbaka till det dukade bordet.
HENRIK:
Svår fråga. Har nog aldrig ställts inför en exakt liknande situation. Mest kört mört i strömvatten. Hade troligen provat ett bottenmete feeder nära växtlighet och ett nära trädet som kan erbjuda skydd eller nära vassen beroende på hur tät den är. Majs/maggot som agn. Bara maggot eller mask om fisket känns segt. Liten krok kör jag nästan alltid till mört. Gärna mycket brödmäsk för att locka.
MIKAEL ”MIO”:
Jag har aldrig upplevt att Stor Mört dras till områden med växtlighet eller fallna träd så jag hade nog satsat på feedermete 20 -30 meter ut till vänster trots vinden. Flötmete är nog inte att tänka på i de förhållandena. Mäskar med groundbait som luktar fänkål eller anis. Lite hampa, maggots, och majs i mäsket. Krokbetet blir till att börja med röda maggots. Lite besvärliga förhållanden så parasollet åker upp och jag får ha spöna så bra det går i den vinden.
NIKLAS:
Med tanke på den hårda viden får det blir larmfiske/boltfiske med topparna sänkta under vattenytan. 3 spön med methodfeeders strategiskt placerade med spridning . 1 vid näckrosorna, 1 vid det kullfallna trädet och det sista vid vassen. Sen är det bara att luta sig tillbaka, öppna termosen och vänta på pipet . Ett napp kan räcka 🙂
MANFRED:
Jag hade börjat passet med att kasta runt ett sänke för att känna efter finare botten. Om jag hade hittat en lite hårdare fläck i anslutning till sjunket gräs eller mjukbotten hade jag börjat mäska med maggots och kanske lite småoljig hampa på exakt den punkten.
Om fläcken var tillräckligt stor för två spön hade jag lagt båda på samma ställe, annars hade jag letat efter ännu en fin fläck. Sen hade jag satt mig och fiskat med block end feeder, korta tafsar och små krokar på larm. Hade jag sett aktivitet i sjön hade jag kanske haft en annan approach, men att fiska maggotfeeder på larm kan var barnsligt kul och effektivt när det är lite kyligare i vattnet.
CHRISTIAN:
Jag hade fiskat med två bottenmetespön och placerat ett av dem rakt fram i närheten av växtligheten och det andra hade jag placerat till vänster mellan mitt andra spö och vassen. Mörten är inte alltid låst till växtlighet eller annat utan de går ofta att hitta mer på öppna platser. Jag hade använt mig av maggots som krokbete och något finare mäsk i feederkorgarna. Eftersom det blåser så hade jag nog valt att köra boltriggar med larm.
ALEXANDER:
–
MAX:
På grund av vinden hade jag nog kört 2 bottenspön, ett nära vassen och ett nära näckrosorna, men inte för nära trädet, det blir bara tårar om man får en stor mört på och den går fast direkt. Det verkar finnas gott om mat i området, så jag hade nog loosefeedat mindre mängder med pellets eller majs och sedan fiskat med majs på kroken. Skulle man få en sutare eller ruda på, så är det ju inte hela världen heller, bara man får in mycket fisk. Detta brukar nämligen få upp stormörtarnas uppmärksamhet med!
SAMMANFATTNING:
Till att börja med så var det här helt klart den svåraste omgången att få med folk. Vi hade flera som inte hade tiden vilket man måste acceptera men det var även flera som hade svårt att svara på frågorna vilket var synd.
Men de som hade möjlighet att svara gjorde det bra!
Platsval och fiskemetoder är funderingar som ofta uppehåller mina tankar och det verkar även vara flera av deltagarna som funderat en del på detta.
När det kom till färnan var det många som valde att prova lyckan i de lugnare lite djupare partierna när det är kallare ute. Men de flesta kunde inte riktigt låta bli att prova om någon färna gick upp och åt vid ytan, för det är ju faktiskt barnsligt kul 🙂 Men var det svårt att ta sig fram utmed en å var det flera som såg styrkan i bottenmetet framför ytmete då de gärna ville ha längre sträckor att följa brödet.
Sarven väljer vi att leta efter i vegetationsrika områden i de lite lugnare partierna eller större bakvatten. Både flötmete och bottenmete används, men blåser det ute så väljer de flesta av oss att bottenmeta med majs eller bröd.
När det kom till ålen var det lite mer skilda val av de yttre förhållandena, vissa ville ha busväder, andra föredrog de ljumma sommarkvällarna eller när det var förändring på gång. Men vi var ganska överens om var vi letar efter ålen, i närheten av växtlighet, stenar eller andra features i ån. gärna lite djupare.
Att meta mört i december är till att börja med inte allas favoritsyssla, hehe.
Men många av oss letade efter dem i djupare partier av ån med lugnare vatten. Metoderna var trotting eller bottenmete, men de flesta ville gärna använda maggots som krokbete och sparsamt med mäskning.
Sutaren valde de flesta att meta efter kring växtligheten men bottenvalet var lite mer varierat, vissa ville ha mjuk, andra grusig botten. Men som sagt, gärna lite växtlighet. Flötmetet är en favorit även om det inte är precis under spötoppen.
Rudan mäskar vi gärna sparsamt efter, mindre partiklar som hampa, pellets och majs är vanligt och vi väljer allt som oftast att mäska upp flera platser. Dessa ska vara i närhet av växtligheten och nära land. Vi letar aktivt efter fisken, vi söker rullningar och bubblor på våra platser.
Att meta mört i en insjö var en intressant fråga, där valde vi bottenmete på grund av vinden, men var vi metade skilde sig lite åt. Vissa ville gärna hålla sig kring de features som beskrevs medan andra valde att fiska mer på öppna platser.
I det stora hela så var det som sagt svårt, men samtidigt så hoppas jag att det var utmanade för deltagarna och att det hjälpte er som läst det med lite svar kring era egna frågor eller funderingar. Om inte annat så är det alltid kul att läsa alla svaren och att vi faktiskt har rätt skilda åsikter och syner på hur vi metar. Det finns inga riktigt klara regler eller måsten, det är bara att experimentera och leta nya och spännande lösningar!
Nu vill jag önska er ett gott nytt år och till nästa gång har Tomba klurat ut ett gäng riktigt svåra frågor till vår panel, vilka som ingår i den får ni se 🙂
/Christian
Vill man läsa fler delar ur Panelen så följer man bara länken.
