TOMBAS JULKALENDER DEN 15 DECEMBER
Tombas julkalender den 15 december och idag hjälper Tomba sin frågande publik med svar inom specimen!
Jag läser i inkorgen och märker att det kommit in en hel del frågor. Tänker att vi svarar på så många vi hinner med här idag och tar sista varvet strax innan jul. Det känns givetvis roligt att så många av er tagit tiden för att försöka bli mer specimen och kontaktat mig, men är varken hedrad eller förvånad. Låt oss börja.
Första frågan kommer från en Kjell-Inge Grunter. -Hej Tomba, jag är trött på mitt namn. – Sedan grundskolan så har jag känt att jag skulle vilja byta det till något mer specimen, men kommer inte på något. -Snälla hjälp mig!
SVAR: Ett riktigt specimennamn är svårt att bara fixa genom ett byte. I de flesta fall så har man längs vägen förtjänat eller byggt sig ett namn. Oftast så har det blivit små varianter av ett redan existerande namn såsom Vicke, Palle, Roosen eller något i den stilen. Något sånt vill du inte heta. Man vill inte heller få ett så kallt förstärkt efternamn. Dvs att man byter förnamnet mot något löjligt. Dynamit-Karlsson, Falcon-Larsson, Slake-Hansson eller Hugget-Eriksson för att ta några vanligt förekommande exempel. De bästa namnen är korta starka kort så att man direkt fattar att det finns en viss pondus bakom namnet. Baronen, Pain, Sunket eller Blödaren där man direkt fattar att namnen tillkommit efter stordåd eller utifrån social status. Efter noggrann överläggning så har jag kommit fram till ett värdigt namn åt dig. Bladet Santos. Bladet givetvis efter ett knivblad som inger förtroende och respekt, och Santos för det lilla latinoexotik som dels verkar farligt men samtidigt tyder på en storslagen älskare. Det namnet ger creds både bakom spöna som på kontaktsidorna du förmodligen desperat surfar på. Är du blond så färga håret svart. Ton 9 är lagom. Är du endast ute efter ett artistnamn så skulle jag välja Stalin.
Nästa fråga kommer från Kimmo från Angered. -Tjena Tomba, du är min hjälte. -Kan du snälla berätta vilket jobb jag ska fixa? -Min stora dröm är att precis som du jobba inom bygg, men är hopplöst ohändig. -Det måste väl finnas något annat än bygg som är specimen?
Svar: Kära Kimmo. Så här ligger det till. Kan man inte jobba inom bygg så ska man försöka ta sig så långt ifrån det man bara kan. Det finns ingenting mindre specimen att vara näst bäst. Coola jobb är svåra att hitta nuförtiden. Men satsa på att bli något unikt. Rasbiolog, ornitolog, urolog eller nästan vad som helst som slutat med log.
Mats 11år från Ramshammar frågar. Hej Tomba, du som vet allt. Jag har fått frågan att börja tävlingsmeta med lokala fiskeklubben. Men vet inte om det är specimen?
Svar: Tjena Mats. Det finns ingenting som är mindre specimen än tävlingsmete. Du ska inte falla för deras lögner om att man lär sig mycket man kan ta med sig till riktiga metet genom att meta löja vid en kajkant. Det är en utdöende hobby och jävligt ocoolt. Tro inte på när farbröderna säger att tävlingsmete är skitstort utomlands. När såg du det på Eurosport senast? Ska du satsa på nåt annat än specimenmete så är det poker. Poker är specimen.
Nizze undrar. Jag älskar Black Sabbath och Ozzy. Snälla säg mig att det är specimen!
Svar. Den enda plattan som känns specimen med Sabbath är Tyr med Tony Martin på sång. Inte på grund att den är bra, utan för att man får mest pengar för den på discogs när man säljer eländet. Ozzys No rest for the wicked är den enda skivan som har spår av specimen i sig. Speciellt spåret bloodbath in paradise. Vill du vara specimen på riktigt så bör du införskaffa allt med Celtic Frost fram till Cold Lake och sedan klä dig som Tom G Warrior klädde sig 1989 när du sitter vid Antorpa.
Ronnie från Eskilstuna skriver. Skulle inte du kunna förklara för undersåtarna en gång för alla varför forellen är en av de finaste specimenfiskarna vi har.
Svar. Det kan jag verkligen göra. Rengbågsöringen, bull-laxen eller forellen som den i folkmun allra finast kallas är en specimenfisk utav yttersta världsklass. För det första så är forellen den bästa och den enda laxfisken en specimenmetare äter. Köttet är en uppvisning av fettsprängda smaksensationer i munhålan. Gravad, stekt, kokt eller rökt, spelar ingen roll. Fisken är uppfödd med hjälp av de finaste strömmingfileerna östersjön kan erbjuda och det märks. Men smaken är endast en liten del av fiskens stora specimenbetydelse. Känslan att meta efter den mytomspunna varelsen är bland de finaste upplevelserna en vuxen man kan uppleva. När man vaknat mitt i natten och kört 30 mil längs guppiga grusvägar och äntligen kommer fram till specimensjön som ligger inbäddad i dimma, ja då är det svårt att håll tårarna borta. Längs stränderna sitter det allvarstyngd finska män av yttersta världsklass och bottenmetar. Händerna kramar krampaktigt starkölsburken medans blickarna är fäst på spötoppens minsta rörelse likt en hök som zoomat in sig på ett bytesdjur. Någonstans i tjärnens mörka vatten simmar den, forellen. Silverblank, stark och slug som den finaste björknan. Har man inte räknat ut det innan så är det här polletten slutligen faller ner. Karpfiske är en lightversion av forellmete.
Helt plötsligt så rycks man ur sitt rus. Var det ett napp? Spöet böjer sig ända ner till korken, men för att vara på den säkra sidan så är det ändå bättre att ge fisken mer tid att svälja powerbaitsen. Du fattar tag i spöet och öppnar bygeln. Den smarta fisken vill nu simma till en säker lokation för att vända på bytet innan den sväljer. Linan löper ut, 40 meter, 50, 60 meter flätlina i tjocklek 0.29 har runnit innan fisken stannar. Nu darrar handen när man fäller ner bygeln och tar 5-6 snabba löpsteg bakåt och sätter samtidigt mothugget så 11 fotaren nästan spricker. Den sylvassa kroken får fäste i magsäcken och kampen kan börja. Det enda man kan i detta läget göra är att med full hals skrika HAAVI HAAVI. Vilket betyder håv på finska. Den har man i all hast råkat glömma på köksbordet. Men då finnar är världens lyckligaste människor så dröjer det inte allt för länge innan man hör löpsteg från skogen när en man vid namn Kalevi springer fram med en laxhåv med förlängd skaft. Ni vet en sån med knutet nät av grov blå nylontråd och silverskaft. En sån riktig håv där alla fiskar under 500gr går rätt genom maskorna.
Fiskens kraft är så brutal att den gör precis som hon vill. Du försöker att veva men det är fysiskt omöjligt för både dig som fisken att vinna en millimeter. Måtte kroken hålla. En kamasan b980 i storlek 2 håller endast för 55kg i lateral kraft. Till slut så börjar besten ge efter för den finska urkraften mellan granarna. Ni vet den som ryssen fick smaka på vintern 1939 när allt ställdes på sin spets.
Efter 445 spännande minuter så ser vi fisken för först gången när den vänder sin silvriga sida vid stranden. Den är stor, säkert en bit över 2 kilo. Nu gäller det att vara vaken och inte låta forellen simma in i strandvegetationen och rötterna som finns där. En så tunn lina skavs av lätt. Nu gör man det enda rätta och vevar in tills trevägslekandet rasslar i spötoppen samtidigt som man backar mot skogen. Kalevi som varit med om värre saker än så här håvar med fast hand och lyckas omsluta den vilt sprattlande fisken i håvens nät.
Nu så springer man med spö och håv 20 meter in i skogen för att vara absolut säker att forellen inte lyckas studs tillbaks i plurret. Precis som ålen så känner forellen alltid till i vilket väderstreck vattnet finns. Besten avlivas med hjälp av en hemmagjord priest samt rörtång innan den rensas så man kan återfå sin krok.
En lyckad dag kan man få uppåt 20 fiskar. Alla tas upp, det där med tre fiskar per kort är en rekommendation.
Forellfiske är absolut specimen när det sker på rätt sätt. Flugfiske ger käftsmäll.
Tomba.
