TOMBAS JULKALENDER 5 DECEMBER 2025
Tombas julkalender 5 december 2025 och historien går framåt, vi har nått kapitel 5 om Jesus den smorde! Bara att läsa!
Den Smorde gick utefter Moabsån med rasbiologen Dani Eel Wrows i sin dagliga jakt efter bastarder. Dom skulle vittja fällan dom lagt där kvällen innan. Förhoppningarna var högt ställda då den på senare tid varit full av björknor av varierande puritet. Leassons specialtillverkade mäskbollar som placerats i fällan hade visat vara precis så potent som utlovat. Björknarcos som han kallat den innehöll en rad hemliga tillsatser som burit frukt. När dom kom fram till repet där fällan var fäst så höjdes pulsen. Danis seniga händer greppade repet och sedan så började han hala in fällan. -Fy tvenne, den känns lika tung som Gehennas stenpelare, mumlade han med sin tyska brytning som aldrig verkade bli bättre, snarare tvärtom. Till slut så fick även Jesus hjälpa till innan fällan låg på stranden. Vilken fångst, jublade dom. Breda silvriga sidor i massor formligen buktade ut fällans vävda garn. Sedan så började rutinerna. Tre korgar ställdes fram i gräset. En för renrasiga björknor, en för misstänkta hybrider samt den sista för solklara hybrider. Wrows mätte och studerade. Bastarderna avlivades direkt med gas medans de misstänkt orena gick till vidare granskning. Fenstrålar räknades, ögats position nagelfarades, fenors placering, färg och storlek togs i aktning innan domen föll. I snitt så klarade ca 30% denna fas och kunde återsättas i ån. Rasbiologen var nöjd över sitt arbete. På sju år hade han renat stammen av björkna till mycket fin nivå. Plötsligt så hörde dom en röst bakom sig och vände skrämt sina ansikten mot rösten. Där stod en prydligt klädd pojke med ett metspö i handen. -Hej, sa pojken och log ett påtvingat nervöst leende. -Hej, svarade Jesus och Dani nästan i kör. -Den sista björknan ni släppte tillbaks var en solklar hybrid, sa pojken. -Hybrid, sa Wrows irriterat. -Hur då hybrid? -Ni räknade mycket riktigt fjällen och fenstrålarna, kontrollerade fjäll och ögon, men ni missade en sak. -Vilken då, frågade Jesus med en mycket irriterad stämma. -Ni missade munnens utformning… Och vem är du, frågade Wrows efter några sekunders tystnad. -Jag heter Han Valen…
KAPITEL FEM. HAN VALEN, ANTAGONISTEN
Året hade börjat tragiskt, och det skulle snart bli ännu sämre. Tre unga män hade hittats i en hydda, alla döda i överdoser av Goo. Partydrogen som svepte likt en präriebrand bland stadens unga. Hur drogerna hittat in i Betlehem visste man inte, men man misstänkte att ett lokalt droglaboratorium låg bakom epidemin? Det började som alltid med lite röka som inkörsport. Sedan så hade de tunga sakerna vällt in. Det enda man kunde göra vid en överdos var att skjuta in Myrra rakt i hjärtat, men myrra var tyvärr omöjligt att hitta. Polisen och samhället i stort var lamslagna. Men än värre var att vissa specimenmetare från stadens centrum hade öppnat en egen skola där deras egna underbarn skulle skolas fram. Alla älskade inte Jesus och som så ofta så hade vissa splittringar uppenbarat sig i specimenvärlden. Den gamla skolan som Jesus tillhörde ansågs som något för grånande bakåtsträvare med Palle i spetsen. Ryktet sa att han inte ens ägde en slangbella då han ansåg att teknologin gjorde så att metet ruttnade inifrån. Den nya skolan hade pengar och flashiga lokaler. Ordet gick att man fått betala sex kameler endast för entrédörrens karm. Specimenklubben New Testament fanns där som en nagel i ögat för Jesus och hans lärare.
New Testaments underbarn hette Han Valen. En välklädd kukunge som trappade runt i marmorkorridorerna i sin tweedkostym. En riktigt uppkäftig jävel. En besserwisser som Wrows hade uttryckt saken på sitt hemspråk. Vad det betydde visste ingen, men förmodligen så var det ingen komplimang? Han Valens familj hade rötterna i Holland, ett obetydligt pissland i Europa som vuxit upp som en kaxig uppstickare inom världspolitiken med sina koloniländer lite här som där.
En dag så kom ett sändebud vid till örnnästet som Wrows döpt deras högkvarter till, bärande på ett telegram. Han öppnade rullen och läste. Sedan så svartnade det för hans ögon. Van Halen hade utmanat den Smorde till en specimenduell som sträckte sig över tre dagar. Feedermete i Moabsån med internationella regler. 1p för störst fisk i varje art.
Under kvällen så samlades lärarna. Palle, Ramundssen, Leasson och överlevnadskonstnären Peltor samt rasbiologen Wrows. -Hur löser vi det här undrade Palle? -Har grabben någon chans? 50/50 siade Ramundssen. -Vi har mäsket, rutinen och lokalkännedomen men dom har teknologin. Det ryktades att New Testament hade skaffat både haspelrulle samt håvskaft i lärk. -Själva får vi hållas med en centerpinrulle, stenåldersteknologi om du frågar mig muttrade Peltor. -Ja, det var förlegat redan innan Judarna muttrade Wrows. -Fan vad jag hatar dom. -Centerpinrulle undrade Leasson? -Nej, judarna. -Skit i judarna nu, sa Ramundssen bestämt. -Det är nog kört muttrade Palle. -Med judarna, undrade Wrows. -Nej, med fisketävlingen för Jesus suckade Palle. -Vi funderar över natten, sa Leasson och log en aning. -Vi samlas här när solen går upp sa han och gick till sin mäskbod.
”Ve dig som gör dig rik på andras ägodelar — för hur länge? — och hopar egendom som du tagit i pant!
Plötsligt skall de skuldsatta resa sig, de skall vakna och få dig att darra, och du blir själv deras byte.
Du som har plundrat så många folk skall bli plundrad av alla de andra till straff för det blod du utgjutit, för ditt våld mot länder och städer och mot alla som bor i dem.”
Han drömde som så många nätter förr. Ett barns oskuldsfulla sömn som är lika djup som Gehennasjön. Hur kunde han någonsin hört hur någon steg in i rummet genom det öppna fönstret? Han Valen kunde inte känna faran från nålen som glänste till innan den trycktes in i halspulsådern. Själva nålen kunde han däremot känna mycket väl, men då var det redan försent. Vindagoon reagerade med blodet i samma ögonblick. Två sekunder senare nådde det hjärtat som slutade slå. Han placerade nålen i hans hand och gick ut genom fönstret, samma väg som han kommit in. Ännu ett offer för partyknarket tänkte han och log medans han försvann i natten.
Nästa morgon när solen gick upp så samlades dom åter. -Död, vad menar du, undrade Palle? -Död, kaputt svarade Wrows. -Hur fan gick det till undrade Peltor? -Knarkare, svarade Ramundssen. -Hittades med spruta i handen och en flaska vindagoo i sängen. -Kunde väl inte hantera pressen sa Leasson och log en aning. Wrows som var en mycket noggrann man uppfattade leendet och log tillbaks lika diskret som en fåraknullare rör sig hagen. (gammalt uttryck från småland). -Jag verkar ha en vän på insidan tänkte han… -Ja, men då tar vi väl lunch grabbar, föreslog Leasson. -Jag bjuder! -Fan vad du verkar ha pengar sa Peltor.
I klubbhuset hos New Testament så samlades ledningen. -Vi kan inte bevisa det, men vi vet alla vad som hände, sa tävlingsledaren Dante Mink. -De ska få sona det här röt Mikael Carbonara. Om det är det är så det sista jag gör, men Jesus skall dö för detta, ska korsfästa den satans skitungen. -Du behöver väl inte överdriva, sa Emerson Fittipaldi. -Vadå överdriva, de dödade Han Valen. -Ja men klart vi ska döda ungjäveln, men korsfästa, när hände det senast liksom? -Det vet jag inte men det kommer att hända igen. -Jag svär det vid Hactor Villensjös grav. -Är Hactor död, undrade Dante Mink? -Det vet ingen, han försvann under ett färnapass vid Schwatzån för tre år sedan. -Det var som fan sa Emerson Fittipaldi. -Det var som fan…
Tomba.
