TOMBAS JULKALENDER 16 DECEMBER 2025
Tombas julkalender 16 december 2025 och nu händer det verkligen grejer i julsagan om Jesus! Bara att sätta sig bekvämt och läsa!
Har du inte hunnit läsa gårdagens lucka än kan du göra det här
Han öppnade dörren till Betlebaits heliga mäsklokaler och smög in. Det luktade mäsk och allehanda ämnen i en ofruktig symbios som endast Leasson kunde leva med. Hela mannen stank nu när han tänkte efter, han luktade precis som lokalen. Han gick till kontoret och började rota i skåpen. Lådorna revs på golvet, för nu fanns ingen återvändo. Han visste att det inte spelade någon roll om de visste eller inte. Ett skåp innehöll kanyler, kanske använde Leasson dem att boosta upp sina beten? Gud vet, men det kunde han inte bry sig mindre om i dagsläget. Efter att han gått bet bland skåpen så ställde han sig mitt på golvet och funderade. -Om jag var Leasson, var skulle jag ha gömt det? -Jorden, golvet, det måste ligga i jorden. Han slet bort mattan från jordgolvet och började gräva. Snart träffade hans händer det han sökte. Guldet, en hel säck med guld. Jesus tog guldet och la det i sin väska. Sedan så försvann han, för att aldrig återvända.
KAPITEL 14. ETT VERK AV KRAFT
Rasbiologen hade funderat hela natten. Vem kunde veta om hans lilla massgrav, och hur hade Höklind hamnat där? Att det var någon inifrån kunde han räkna ut med sina fingrar. Ramundssen misstänkte han minst av alla, han ville bara dra en holk och meta brax, en oförarglig typ utan demoniska drag. Peltor kunde vara farlig och lynnig, men varför skulle han göra något sånt, vad hade han att vinna på det? Palle var som en orm, honom hade han aldrig litat på. Mystiker och riggexpert, han kunde visserligen vara en kandidat. Men det hela landade ändå i Leassons händer. Han hade mördat förr när han löste fallet med Han Valen, men han hade inte direkt hymlat med det. Men varför skulle han mörda Höklind och gräva ner honom i hans privata massgrav? Det kunde väl ändå inte vara någon annan, eller? Och det han hade gjort kunde Rasbiologen inte tyda som annat än en ren provokation. Han hade bestämt sig, Leasson skulle nu dö. Han vägde sina alternativ. Kniv kändes som ett klassiskt val för såna här tillfällen, men på något sätt så kände han att en traditionell strypning skulle kännas mer personligt. Att se den veklingen i ögonen när livet lämnade hans pinsamma själ. Det fick bli strypning tänkte han och började med raska steg gå mot Betlebaits heliga mäsklokaler.
Väl framme så stod Leasson redan där och såg bekymrad ut. Lokalen låg i en fasansfull oreda med omkullvälta skåp och sönderslagna träkistor. Rasbiologen stannade upp i sin förvirring och undrade vad fan som stod på? -Guldet, sa Leasson, någon har stulit guldet. Nu visste inte Dani längre vad att tro på, kunde gubbstrutten Leasson ändå vara oskyldig? Samtidigt så rusade Palle och Peltor till platsen med andan i halsen. -Jesus, han är borta, stönade Palle fram. -Vadå borta? -Borta, han finns ingenstans att finna!
På kvällen nådde Jesus sitt mål. Långt bort på andra sidan staden så satt kinesen Yo A Kim-Bertil son och rökte holk och metade efter en kvällskarp. Han blev väldigt överraskad när ingen mindre än Jesus kom genom buskarna och bad om att få tala med honom. -Absolut, vilken ära, svarade Yo A Kim glatt. Den Smorde satte sig, tog fram sin väska och rullade fram en karta. -Här, sa han och pekade på dödsdalen, just här så flyter landets fyra stora floder ihop. -Pishon, Gihon, Eufrat och den mäktiga tigris. -Sedan flyter dom genom dödsdalen vars massiva bergssidor nästan nuddar solen. -Ok, svarade Yo A Kim utan att riktigt förstå vad Jesus var ute efter. -Där, just där ska vi bygga en damm, en flera hundra alnar hög damm, det löser vi med hjälp av din expertis och några slavar. -Varför ska vi bygga en damm, undrade Yo A Kim? Jesus tog nu fram en bunt med papper ur väskan och rullade fram dom över kartan. -Se här, det här är ritningarna över något som kallas för ett kraftverk. Yo A Kim bläddrade febrilt bland pappren och kunde inte tro sina ögon. -Detta är genialt, sa han och lyste upp. -Med hjälp av vattnet så kan får vi kraft, plus att vattnet inte längre kan fly till havet. Precis, svarade Jesus stolt, plus att det är skitbra för naturen. -Men det finns ett problem, fortsatte kinesen och kliade sig i skägget. -Vilket då? -Vi äger inte marken, och har knappast råd att köpa loss det? Jesus rotade åter i sin väska, tog tag i någonting och la det på pappren. -Räcker det här undrade han? Yo A Kim öppnade tygpåsen och såg guldet. -Hälften skulle räcka sa han. och för andra hälften får vi materialet och slavarna. De båda männen satt och planerade långt in i natten och ritade skisser över det heligaste av alla heliga byggen som jorden skulle någonsin komma att skåda.
Hos Jesuiterna så var det inte lika glatt. Männen hade talats vid och för en gångs skull varit ärliga mot varandra. Rasbiologen berättade om sin lilla massgrav och hur Höklind plötsligt hamnat där. Leasson däremot hade berättat om mötet mellan Jesus och Kinesen som Höklind råkat överhöra, och nu delade han grav med polacken och engelsmännen. Palle hade berättat att han ibland tänkte oheliga tankar om grannens fru, men det var ingen intresserad av. Läget var mycket svart, eller rättare sagt nattsvart. Dom saknade guldet, myrran och Jesus. Dom kunde klara sig utan guldet hade dom resonerat fram. Leassons tjack skulle på sikt inbringa en hel del kosing för att täcka de allra mest nödvändiga kostnaderna. Jesus behövde dom rent tekniskt inte heller, grabben verkade ändå vara en talanglös mongoloid. Men myrran, den var livsviktig om dom en dag skulle få total världsdominans med Leassons nya superdrog. Och skulle dom komma åt myrran så fick dom helt enkelt vinna Betlehemskan. Det enda dom kunde nu göra var att börja meta. Rasbiologen skulle ge sig i kast med den heliga björknan medans Ramundssen givetvis skulle fixa braxarna. Peltor kändes mest lämpad för mört, medans Palle skulle få meta färna. Leasson skulle ge sig i kast med vimmorna och sarvarna. Resten av arterna fick dom dela kristligt mellan sig. Men först så skulle dom behöva prata med Arne Broman och tala om att Jesus hoppat av laget. Ett namnbyte skulle kanske vara på sin plats med? -Vad fan ska vi heta då, undrade Palle? -Vad sägs om Livets Ord, föreslog Ramundssen. -Livets Ord, vad fan ska det vara för ord då, undrade Leasson? -Specimen såklart, det är verkligen livets viktigaste ord. -Allt i livet kretsar kring ordet specimen, det är målet och enda vägen fram. -Plus att det namnet kan ingen någonsin ta ifrån oss. -Nej, sa Rasbiologen, har mycket svårt att se att någon i framtiden skulle kunna hitta på en annan mening åt namnet Livets Ord. Beslutet klubbades och skickades in till Arne Broman. Om några dagar så skulle dom äntligen kunna börja meta med sin nystart. Det tråkiga var att Jesus poäng skulle försvinna med namnbytet, men det kunde man leva med. Förmodligen Judas poäng med? Inte ens i en specimentävling kunde man anmäla en död medlem för att få några pinnar postumt, men det hindrade inte Rasbiologen från att försöka.
Samtidigt i dödsdalen så meddelade Yo A Kim sitt avhopp till Nick A Helvetesberg. Han och Jesus skulle tävla som ett tvåmanslag under namnet Yo Jesus! Inte för att vinna, men för att det är kul att delta som det hette…
Ställning i Betlehemskan efter 9 dagar.
- New Testament 46p
- Österlandet SG 15p
- Livets Ord 0p
- Yo Jesus!
”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.”
Tomba.
