TOMBAS JULKALENDER 21 DECEMBER 2025
Tombas julkalender 21 december 2025 och nu börjar vi närma oss slutet av den här julsagan! Men än har inte farfar Pollo sagt sitt… LÄS!
Har du inte läst gårdagens lucka kan du göra det här
Det är vinden som bestämmer vad havet med sig för. Det är vinden som bestämmer fart och riktning. Det är ödet som bestämmer vem som lever och dör. Men det är livet man levt som ger utfall vid själens slutbesiktning. (Tomba 2025)
KAPITEL 19. EN SISTA STRID
Männen såg på Farfar Pollo i kajutans dunkla ljus. Hans figur var varken skrämmande eller ens respektingivande, men det var någonting i dennes persona som fick dem att skaka av vördnad. En av ödets allra största ironier var att vattnet som gett dem makt världen varken förr eller senare skådat var nu densamme som tagit bort allt från dem. Just nu var vatten allt de hade, men inte en droppe av det var drickbart. Farfar Pollo satte sig ner mittemot männen vid bordet som polackerna byggt och tände två ljus som han placerade framför sig. Sedan blundade han och började tala.
-Jag har följt dig hela ditt liv Jesus, ända från födelsen tills idag och just nu. -Tyvärr så möts vi öga mot öga i min rätta skepnad. -Fast det kunde ha varit i trivsammare former-Låt mig berätta om mig själv. -Jag är som sagt Farfar Pollo och jag är odödlig. -Att vara odödlig är inte så kul som det låter, faktum är att det är ett straff från gud. -Jag har levt i otukt och blev därför straffad med ett evigt liv. -Att leva men aldrig dö är faktiskt exakt samma sak som att vara död men aldrig ha levt. -Det straffet kommer du bli bekant med herr Yo A Kim. -Du kommer att hamna i helvetet och där får du snickra på ett staket som aldrig tar slut, för all evighet. -Du kommer att önska att du aldrig levt när lågorna slickar din rygg. -De bränner ditt skinn och får dig att vrida i eviga smärtor mellan allt snickrande. -Ingen sömn, ingen vila, för all evighet som sagt. Sedan så öppnade Farfar Pollo sina ögon lutade sig framåt och blåste ut det ena ljuset. I samma ögonblick så ramlade Yo A Kim av sin stol. Stendöd redan innan han träffade golvet. Han såg nu på Jesus som satt där som förstenad av skräck. Den gamle mannen fortsatte.
-Jag föddes för mycket länge sedan. -Tusentals år sedan, eller var det ån det hette, ja skitsamma. -Livet jag levde var högst ofruktigt om man ser på det från en religiös synvinkel. -Det bedrevs hor, det söps och slogs och det metades. -Något arbete som kunde förbättra livet för andra pysslade jag aldrig med. -Jag tog av allt och alla men gav mycket lite tillbaks. -Gud vände jag ryggen till, och ska jag vara helt ärlig så trodde jag inte ens att han existerade. -Men sedan en dag så slutade hjärtat mitt att slå mitt under ett oheligt idmete. -Ansiktet blev blått och luften tog slut och jag föll ner på marken i själslitande plågor. -Helt plötsligt så uppenbarade sig självaste gud framför mig, räckte fram sin hand och bad mig att ta den om jag trodde på en död efter liv. -I mitt tillstånd så kunde jag inte förstå budskapet som var så sataniskt formulerat. -Så jag tog tag i herrens hand och med ens så slutade plågorna och ansiktet fick åter sin färg. -Andningen kom tillbaks och jag mådde bättre än jag någonsin mått förr. -Jag satte mig upp och gud började prata med mig…
-Nu orkar jag inte dra hela historien ordagrant, men i grova drag så här sa han.
-Eftersom jag levt som jag levt så skulle jag straffas efter livet, det är någon form av praxis dessa religiösa fanatiker har och det verkar dom inte kunna släppa. -Hursomhelst, han hade ju formulerat det hela så här. -Om jag trodde på en död efter liv, ja normalt så säger man tvärsom, liv efter döden. -Men börjar man fundera så finns det väl inget ”efter döden”. -Antingen så lever man och då är man som bekant inte död. -Och är man död så är man död. -På så vis så finns det ingen död om man fortsätter att leva efter döden. -För att kunna leva efter döden så måste man väl vara död ett stycke tid? -Annars så skulle det heta att man tror på ett liv efter livet? -Och det är här det hela fallerar för de troende, dom är inte begåvade nog att lista ut att det hela är en bluff. -Dom lovar bort sina själar till gud i tron på ett liv efter döden, det är bara det att dom aldrig dör och hamnar därefter i himmelen som slavar åt gud i väntan på en död som aldrig inträffar. -Döden är den ultimata nivån av frid som vi alla vill komma åt, men istället så fortsätter vi leva som slavar åt herren då vi inte läst det finstilta. -I mitt fall så var det annorlunda, jag hade läst det finstilta och ville att döden skulle befria mig från de jordiska plågorna ålderdomen för med sig, men gud den jäveln lurade mig genom att vända på orden. -Jag skulle aldrig komma varken i himmelen eller helvetet eftersom jag var smart nog att inte lova bort min själ, men jag kunde nu helt plötsligt heller inte dö. -Jag hamnade mellan stolarna så att säga. -Så jag och gud gjorde en deal.
-Jag skulle bättra på mitt beteende under ett par tusen år, skaffa mig visdom och rutin, sedan så skulle den upplyste att födas. -Det vill säga du, sa Farfar Pollo och pekade mot Jesus. -När du föddes så fick jag kraften att kunna byta skepnad och vandra osynlig bland de levande. -Jag kunde också påverka dina tankar för att du skulle bli den som räddade mänskligheten från ödets ruiner. -Men det gick sådär. -Gud gav mig en gåva, och den dagen du skulle acceptera gåvan så var jag fri att dö och där skulle du ta över. -Du skulle lära folket den rätta vägen, bli den allsmäktige av godhet som återigen skulle visa mänskligheten vägen till ljuset. -Gåvan gud gav mig som jag sedan skulle ge dig var myrra. -Jag såg till att den placerades redan i den kajonsonska pimpelskryllan där du låg, men den slängdes bort av din mor, -Sedan så försökte jag gång på gång skicka myrran till dig på alla de tänkbara sätt jag kunde komma på, men du vägrade. -Ja senast ett par dagar sedan så såg jag till att den flöt till arken, men vad gjorde ni? -Ni slängde den tillbaks i havet. -Till slut så kom gud till mig och sa att nu är det bevisat, grabben är en mongoloid. -Det fick räcka för mig. -Mitt tvåtusenåriga arbete var över och jag får nu njuta av döden. -Men du, du kommer att få att vandra denna jord i över tvåtusen år och göra bot och bättring inom specimenfisket innan du får lov att dö och slippa denna helvetiska plats. -Berätta denna historia när läget är rätt, och döden kommer att komma som en befrielse.
En sista sak. -Du kan inte gå runt och heta Jesus Den smorde. -Jag döper dig härmed till…
Jesus hörde sitt nya namn, såg på Farfar Pollo som lutade sig över bordet som för att säga något till honom. Sedan så blåste han ut det andra ljuset och föll ner på golvet. Död, men med ett stort leende på läpparna…
Tomba.
