TOMBAS JULKALENDER 20 DECEMBER 2025
Tombas julkalender 20 december 2025 fortsätter på den inslagna vägen, men är det Jesus väg? Det kan endast julsagan förtälja! LÄS!
Har du inte hunnit läsa gårdagens lucka kan du göra det här

Betlehem var en stad plågad av törst och torka. Det enda som verkade frodas var ormarna och råttorna som spred sig likt pesten. På gatorna låg lik uppstaplade då ingen orkade gräva gravar. Stanken de förmedlade var kväljande och påminde folket om dödens närvaro även om man valde att blunda. Under den brännande solen fanns det nu just inga glädjeämnen. Rasbiologen gick längs gatan och kände ett brinnande hat mot Jesus. Visserligen så var han imponerad av grabbens påhittighet, för han hade inte kunnat göra det bättre själv. Fast å andra sidan så kände han sig sviken och lurad. Allt han hade gjort för grabben, och sedan detta. Det fanns verkligen ingen rättvisa kvar i världen. Allt hade kunnat löst sig om idioterna Grisstian och Riksta Lee bara lyckats spränga dammhelvetet, men dom hade givetvis misslyckats. Varför i helvete hade han inte åkt och gjort det själv så det hade kunnat göras ordentligt? Han funderade så det knakade i kraniet, men kunde för allt i världen inte komma på en lösning. Han såg på dammen som tornade upp sig i horisonten. -Undrar vad fan det är som knakar förresten?
KAPITEL 18. FARFAR POLLO
Jesus fattade inte vad polacken skrek till honom från stranden, men det spelade inte så stor roll för i samma sekund så började dammen att skaka och låta. Ett öronbedövande oljud som verkade förlamande. Sedan blev allt tyst för ett ögonblick innan vattnet krossade dammen och en 120 meter hög syndavåg släpptes fri. Först så slukade den med sig barackerna och något hundratal polacker för att sedan fortsätta mot staden. Vattnet rev med sig stenblock stora som hus, trän och allt som hamnade i dess väg. Inom en minut så nådde den Betlehem som förintades och spolades ner i havet. Lika fort som allt börjat så blev det dödstyst. En ensam ark med två män flöt runt någonstans där det för endast sekunder sedan funnits en döende stad. Jesus och Kim såg sig runt men allt var spegelblankt och tyst som i en grav. Det är ödets ironi att makt är någonting att ha endast om det finns några att utöva den på. -Vilken jävla grej, sa Jesus. Diktatorn satt tyst och såg mycket besviken ut. -Jag sa ju att vi skulle släppt ut lite vatten fortsatte Den Smorde. -Dammen hade hållit om vi inte anlitat polacker att bygga den, väste Kim.
Två dagar senare så flöt dom fortfarande runt. Var dom var visste ingen av dem och hungern och törsten plågade dom. Förmodligen så var dom på havet då vattnet var salt.
På kvällen så flöt en låda mot den. -Kolla, sa diktatorn, en låda, kanske innehåller den torkat kött eller något annat ätbart? Efter något som kändes som en evighet så kunde Jesus håva in lådan och lyfta den på durken. Diktatorn öppnade den med skakande händer och såg innehållet. -Vad innehåller den, frågade Jesus otåligt? -Myrra. Besvikna kastade dom skiten tillbaks i havet och la sig för att sova. Hade man tur så skulle arken flyta någonstans mot land innan döden tog dem?
Ingen av dem visste hur länge det gått? En dag, tre dagar? Men helt plötsligt så stod en figur framför deras sängar. Diktatorn visste inte om han hallucinerade, men han valde ändå att räcka fram sin hand mot figuren. -Hjälp, bad han med sina sista krafter. -Jag ska hjälpa er, svarade figuren…
Några timmar senare så hade männen samlat på sig tillräckligt med krafter att sätta sig upp. Figuren som visade sig vara en gammal man hade gett dom vatten och mat och nu började krafterna att återkomma. -Jag kan inte tacka dig nog, sa Jesus. -Du behöver inte tacka svarade mannen. -Vem är du, undrade Kim? -Ni kan kalla mig för Farfar Pollo. -Jag är den enda levande människan i hela Betlehem. -Vi lever ju, svarade diktatorn. -Inte länge till, svarade Farfar Pollo och log…
”Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk, ty hela jorden är min.”
Tomba.


