Hossmotolvan

Dela gärna så fler får läsa artikeln

I våras fångade Mathias Nemback en riktigt välkonditionerad gädda från Hossmoån. Detta gjordes efter en riktad satsning med många pass innan gäddan tillslut låg i håven, och vilken gädda det var. Vi ställde lite frågor till Mathias kring gäddan – Hossmotolvan! Varför kanske du undrar? Jo för vi gillar sådana här satsningar där man går all-in för en fisk eller en plats, sjö osv. Det är väldigt inspirerande att läsa och höra om dessa fångster. För en 12-kilos gädda är inget monster i sig, men satsningen, metod osv. Det är kul att läsa om!

Kan du inte berätta lite kring bakgrunden, vad var anledningen till att du valde just Hossmoån som vatten? Och hur många pass la du ned på din jakt på gäddan innan den låg i håven?

Ganska enkelt! Förra året visade en kompis mig en filmsekvens på en väldigt stor gäddmamma som lugnt följde med en abborre in mot land som någon av åns besökare drillade in. Den var grym och den tände en låga att gör en seriös satsning den kommande våren. Målet var att ta en tio plus då min största hittills från Hossmo vägde strax över nio. Sen är de ju mitt hemmavatten knappt en kvart bort.

Satte igång relativt omgående i februari efter att fisket blev tillgängligt för året. Vet inte riktigt hur många pass de blev men en till två gånger i veckan fram till den 7 april klockan 10:20.
Jag hade trots arbetslöshet en relativt begränsad tid i veckan att fiska då barnen är på förskolan mellan 08:30 och 13:30 tisdag onsdag och torsdag. Så planering och förberedelse var ju väldigt viktigt. Ingen tid på massa onödigt vid vattnet utan effektiva spötimmar.

Om vi går in lite mer specifikt på plats, hade du bestämt dig för platsen sedan tidigare eller fiskade du på en aktiv metod och förflytta dig utmed ån? 

Jag bestämde just den platsen några dagar innan med utgångspunkt på att leken var väldigt nära samt att det fanns ett bra skafferi där och lekområde. Hade fiskat ganska hårt på två andra plaster tidigare under våren men märkte att de började bli lite glesare med lite bättre honor. Så denna dag var det uttalat att de var sista passet för att sen låta dom leka och va ifred.

Har under hela våren fiskat två spön – ett flötmete och ett sunken paternoster. Mina fyra fiskemöjliga timmar försvinner ganska fort så oftast blev de inte mer än en flytt. Alla platser jag fiskat är mer eller mindre bakvatten där det blir en naturlig viloplats för en gris.

Hossmotolvan

Nu när vi vet lite mer om bakgrunden kring fångsten vill vi veta vilken metod du använde dig av och varför?

Jag brukar som jag skrev alltid köra ett flötmete och sunken paternoster och det för att man kan ha koll på flötet när man kör från land utan att den andra mörten simmar och gömmer sig i vassen. Men sen tycker jag de kan vara giftigt att lägga det statiska betet på ett ställe som du haft stirr på men ej gett nån fisk för att verkligen nöta ut dom.

Nu vill vi såklart veta i detalj hur allt gick till från det att gäddan högg tills den låg i håven! Och hur gick känslorna när gäddan låg i håven och du hade fångat en riktigt fin fisk! Var det den du hade sökt efter, eufori, annat? 

Hade fått ett par rätt snabba napp och lite mindre gäddor på flötmete, men bra kvitto på att jag var på rätt ställe. Hade redan flyttat på PN betet ett par gånger men la ut det på första platsen då jag hade för mig att de låg ett träd på botten lite längre in mot land och det kändes hett som den.

Sen var de lugnt och jag han med en kopp kaffe innan det rasslade iväg fint och Delkimlarmet skrek på rejält då fisken gick iväg och tog lina omgående från baitrunnern. Ja, jag kör baitrunnern på! Men så fort de hugger öppna bygeln och tar linan mellan fingrarna för att känna hur fisken beter sig. Denna gick rätt ut i bakvattnet och jag kunde sätta in ett perfekt mothugg. Då fatta jag direkt att detta var en bättre fisk för det blev tvärstumt innan hon bestämde sig för att suga iväg i en stadig rusning rätt ut i ån.

Minns att jag fnissa och tjoa lite samtidigt som jag prata med mig själv att sköta de här jävligt snyggt.

Lite kortare stadiga rusningar och bråk under spötoppen sen gled hon upp och jag var svinnervös för att få henne i håven på första försöket för jag förstod att de var min målfisk som simmade där ute och titta surt på mig. Men de gick fint och högernäven knöts hårt när jag hade håvat och lagt ner mitt spö för att kika på priset. De var mycket gädda där nere i håven!

Satte en bakstick ovan spridarblocket och gjorde iordning matta och allt. Känslan när jag lyfte gäddan i håven var obeskrivlig och overklig. Mycket tyngre än jag väntat mig, men fisken såg ändå rätt kort ut men dock med en mäktig kagge. Upp på mattan och lite tandläkar bestyr. Den hade aldrig lossnat! Längd 107×59 – okej! Ner i vågsäck och 10, 11, 12, 12,4!!!

En riktigt fet gädda
Satfläsk som vi säger här nere. Vilken gädda, vilken kondis!

Nu var goda råd dyra, för en fotograf skulle hittas kvickt. Ringde runt och tillslut fick jag tag på Per Koch-Schmidt som kom ner fort men det kändes som en vecka. Stod och höll i håven hela tiden. Men allt gick bra och bilderna togs. Tusen tack Per återigen!

12,4 kilo gädda från Hossmo

Fisken släpptes tillbaka till sitt lilla bakvatten och armarna åkte upp och lite glädje skrik ekade.

Hossmotolvan - En glad Nemback

Efter att Per gått tillbaka till bilen tog jag en kaffe och en finfin kardemummabulle som frugan bakat. Vanka lite av och an vid ån, vaska mina sista mörtar, kände lycka men även en tomhet. Vad fan gör jag nu?

Som avslutning vill vi såklart höra vad du har för planer och mål framöver. Har du satt upp något mål för sommaren och i så fall vad?

Just nu är det business att usual. Vårstress där man försöker klämma in färna, brax osv.
Men någon ny målart eller satsning har jag faktiskt inte. Har pratat länge om att fånga en gammal karp, typ 50 plus och helst i Småland. Men det är alldeles för poröst än. Behöver lite mer jobb och så där innan jag kan kicka igång det. Sen är det ju rent praktiskt ganska tidskrävande att jaga specimenfiskar. För min gädda är ju väldigt stor för Hossmo, men herregud, nationellt är de ju ingenting. Men de bryr jag mig inte om för i det här fallet och i alla andra fall i storfiskjakt är de fan alltid vägen till målet som är gött. Glöm inte det!

Vi tackar Mathias för dessa orden och säger återigen stort grattis till en fantastisk fångst efter en riktigt bra satsning!

Nu hoppas vi att dessa ord ger dig inspirationen att själv ge dig ut på en egen jakt efter stora fiskar i dina hemmavatten! För vägen till målet är gött och minst lika viktigt som fisken!

Glöm inte bort att läsa Tombas artikelserie om Svenskt Fiske!

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *