Tolv Snabba Frågor till: Erik Granlund

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Erik Granlund är en duktig metare som gärna lägger sin fisketid vid fina Emån, han driver även sitt Instagramkonto The reel gold of river em. Erik har även varit utomlands och fiskat vilket vi såklart har frågat mer om. Men vilken favoritart har han… Och vad hände egentligen vid gäddfisket med sin brorson… Ja det och mycket mer får du reda på i Eriks 12 Snabba Svar!

1. Vilken art har du haft störst problem med att lyckas med? Och med lyckas med menar vi kanske inte att få den största, utan mer känna att man har grepp om arten.

Abborren är väl det jag känner rent spontant om man ser hur mycket tid man egentligen lagt ner på fisket efter abborre. Jag fiskar en hel del med mina brorsöner och dom har känslan för det där med abborren. Dom brukar säga att ”-Färna är du grym på, men nån abborrfiskare är du fan inte”. Och så var det, tills för ca 2 år sedan. Hade haft ett ganska långt uppehåll från spinnfisket med enstaka pass/år och tänkte att jag skulle återuppta det lite och kanske putsa till mitt pb.

Så åkte till den lokala fiskebutiken och det var som att komma in i en suspekt shop för BDSM fantaster. Välfyllda hyllor med gummigrejer i alla storlekar från golv till tak. Insåg att jag var tvungen att förnya mig och läsa på lite, så jag åkte därifrån utan att köpt nått. Valet föll sedan på att satsa på Texas och Carolina-rig fiske som tilltalade mig. På hösten senare så lyckades jag pilla upp nytt pb på 1030 gram. Kanske inte mycket att skryta med i dessa tider, men ett pb är alltid ett pb, eller hur.

Erik Granlund med en fin abborre.

2. Vem är/var din förebild inom det svenska metet/sportfisket?

Palle Sköldblom är ju en fantastiskt trevlig kille som alltid tar sig tid att svara på frågor och komma med tips och idéer. Även Mathias Nemback är värd att nämnas. Två drivna killar vars fångster var fascinerande när man som ung tonåring började följa småländskan.

3. Det Svenska metet är ju tyvärr en väldigt liten del av det Svenska sportfisket. Men är det något speciellt som skulle kunna lyfta metet lite och göra det mer synligt för gemene sportfiskare? Eller är det något som saknas som gör att metet kommer fortsätta vara en liten del av Sportfisket?

Det som saknas är feta, sponsrade Youtube-produktioner med massa drönarsekvenser, tight poängräkningsystem, dramatisk musik, Cyckeltröjor som matar oss med hur mycket mer fisk man får med årets nyheter samt Bengt Magnusson som speaker. Metet kommer förmodligen att ligga på ungefär samma nivå tills det står nån Cykeltröja i nämnda produktioner och drar 1,5 kilos abborrar på bottenmetade löjor som presenteras på årets nya heta, superspecialpaternosterdeluxrig.

Skämt å sido, det ni gör med Swedish Anglers är ju guld. Ni har gett oss plattformen nu är det upp till oss alla att bygga den. Sen så finns det ju faktiskt produktioner som har gjort att man ser mer ungdomar längs åarna med brödpåse och metspön i högsta hugg.

4. Emån betyder mycket för dig om vi har förstått det rätt. Du driver ett Instagramkonto dedikerat till ditt fiske vid just Emån. Hur kommer det sig att just ån har blivit så betydande för dig?

Jag är uppvuxen i Ädelfors så ån har ju alltid funnits i min närhet. När vi var små så hängde vi ofta vid ån. Vi badade, tävlade om vem som kunde hoppa på stenarna över ån snabbast. Det föll sig ganska naturligt eftersom att Ädelfors är ganska litet och det finns inte så mycket att göra och att vatten lockar dom flesta barn. Jag minns att en sommar hade vi ett litet minisamhälle under bron, där varje ”isbrytare” var ett hushåll, vi samlade saker och bedrev handel, som betalningsmedel använde vi oss av småfisk som vi ihärdigt hade håvat upp och torkat på stenarna i solen. Detta höll vi på med tills en partypooper hade snappat upp innebörden av skatt och således utsåg sig själv till våran egna lilla skattemas.

Även mycket fiske blev det. Jag har som ett långsiktigt mål att ta 5 olika arter över storfiskreg från Emån, ett tufft mål men jag tror absolut inte att det är nån omöjlighet. En art är avklarad så nu är det sarven och mörten som ligger närmst. Numera så har ån blivit en tillflyktsort, en plats för själavård. Att i sällskap med kungsfiskare, råbockar och vildsvin slå upp en rykande kopp kaffe vid ån tidigt en vårmorgon när naturen sömndrucket vaknar till liv, det är för mig livskvalitet.

5. Vi stannar kvar vid Emån och är det något ån är känd för inom metets kretsar så är det såklart färnan. Du har lyckats bra med ditt fiske efter färnan och fångat flera fina fiskar. Men nu vill vi höra ditt absolut bästa minne kopplat till färnan och Emån.

Det givna svaret på denna frågan är när jag tog min första färna över storfiskreg. Då får vi ta oss tillbaka till den 18 maj 2017, klockan är 19,45. Jag har tagit mig ut till ett av åns välkända färnahak. En sträcka som jag fiskat en hel del på sommaren men aldrig lagt nån tid till på våren. I bakvattnet där jag hade tänkt att börja skicka ut lite brödbitar sitter Mona Widen och Dan Dellerfjord och fiskar, jag stannar till i höjd på andra sidan av ån och frågar hur det har gått för dom.
-”En jäkla massa braxen har tagit sig in på mäskplatsen.” får jag till svar.

Jag går ytterligare en bit uppströms och lägger ut ett par brödbitar i ett litet bakvatten, efter några minuter så är det en fisk som går upp och sörplar i sig brödet. Uppfattar inte fisken som särskilt stor. Lägger ut min brödförsedda krok som långsamt driftar iväg. Plötsligt bryts vattenytan och fisken stöter på brödbiten men tar den inte. Detta fortsätter tills det inte finns nått bröd kvar på kroken. På med en ny brödbit, den här gången en mindre bit och ut igen. Direkt är den där och tar brödet, mothugg och den sitter.

Det är först när den ligger i håven jag inser att den är större än vad jag trodde.

När jag med darrande händer väger fisken så drar den vågen ner till 2625 gram. En helt sjuk känsla av välbehag sprider sig i kroppen och jag har mer eller mindre tårar i ögonen när jag hör Dan fråga
-Är den stor?
Han får ett kort -ja, till svar innan jag lyckas samla mig och berätta för han att detta är fisken som jag jagat i 16 år. Efter ett snabb foto så får hon gå tillbaka till sin trygga vrå. Jag fortsätter mitt fiske. Vid 22.00 tiden och kvällens sista drift, jag ser hur brödbiten försvinner i mörkret och nån sekund senare hör jag hur det plaskar till i ytan, chansar på ett mothugg och möts av tunga gungningar i spöet.

Hinner tänka att -fan den här känns ganska bra, det är iof ganska strömt här men inte så strömt. När jag får in fisken och ska håva den så får den spelet och går fast ibland några näckrosblad. Jag lyckas få loss fisken och håva den. När jag lägger ner håven och mäter fisken lite snabbt så inser jag att shit, den här är större.

Jag tar håven och springer uppströms och ropar på Dan som jag ser är på väg att hoppa in i bilen. Han kommer fram och assisterar med vägning och fotografering. Ytterligare en gång den här kvällen passerar vågen 2500 sen 2625 vidare till 2700, 2800 och för att tillslut stanna på 2875 gram, total eufori! Efter denna kvällen är det proppen ur och jag har kunnat fiskat lite mer avstressat och hakuna matata. Dock så har samma känsla som fanns innan den här kvällen, sakta börjat komma tillbaka, 3:an hägrar!

Erik med en riktigt fin färna!

6. Du har ju varit med och tävlat i bland annat Specimen-Svenskan men vem anser du är den bästa specimenhuntern genom tiderna när det kommer till specimentävlingarna? Vem har lämnat störst avtryck?

Oj! Det var en bra fråga. Det finns många, men Jörgen Forsén, Leif Krause, Lennart Brännström, Jörgen Larsson, Dejan Milosevic skulle jag nog säga. Det är drivna och säkra hunters som har varit med i gamet länge och som skulle fiska skjortan av dom flesta i sömnen. Det är bara att gå tillbaka och kolla resultatlistan och låta listan tala för sig själv.

Även Max Lösche och Johan Karlsson ska ha en stor jävla eloge som driver Svenskan och Småländskan år efter år!

7. Vilken fisk håller du som din bästa fångst? Berätta varför.

Det är min första färna över storfiskreg (2625gram). Jag hade jagat en fisk över regvikt i närmare 16 år och snubblat på gränsen ett par gånger. Jag har haft med mig folk ut till ån som inte ens hade sett en färna innan som lyckats och det har varit sjukt frustrerande och en aningen stressande måste jag säga.

8. Vad är det mest pinsamma som hänt dig under en fiskeresa?

Haha, jag har väl varit ganska förskonad av pinsamma situationer. Men en sak som dyker upp är en höstdag för 2 år sedan då jag och min brorson Oscar var ute och fiskade gädda i ån. Efter att fiskat av ett par platser var det dags för den obligatoriska giffelfikan. När vi satt där och tryckte i oss gifflar som feta ungar på en glassbuffe så började en gädda jaga fisk i ytan. Lite ignorant tar jag mitt spö och kastar lite snett bakåt med en hand. Varpå spöet vrider sig ur handen, hamnar i vattnet och försvinner ner i djupet. Som tur väl är så har jag en flytande vobbler på, så jag sliter åt mig Oscars spö och lyckas fånga upp min lina och få in vobblern till båten.

Spolen på min rulle var frikopplad så det var bara till att försiktigt börja tömma spolen och hoppas på att spolknuten håller. Allt detta ackompanjerat av Oscar som skrattar så att gifflelsmulor sprutar ur munnen på han likt en foderspridare. När jag väl fått upp spöet och för att Oscar ska förstå allvaret i rådande händelse så talar jag tydligt och långsamt om för honom att. ”-Säger du nått om det här så ska jag köra ner spöet i halsen på dig och sparka dig ur båten”. Det blev lite tryckt stämning i båten efter det, om det berodde på incidenten eller att gifflarna var slut är svårt att säga.

En annan anekdot från förr är när vi i 15 års åldern fiskade en del efter ål.

Vi hade lagt en hel del pass på ålen men aldrig lyckats fånga nån. Men vi visste att det fanns ål i sjön. Så en fredag efter skolan så packade vi grabbar våra väskor, utrustade med, mask, korv, 3-manna tält 5 liter hembränt och lika mycket päronsoda satte vi oss på mopparna och begav oss ut. Vi vaknade på morgonen i ett solgassigt tält med en sprängande huvudvärk av att det var något som prasslade. Kunde lokalisera prasslet till en platspåse som låg vid våra fötter. Vi tittar ner i påsen och Se på fan, däri ligger en ål runt kilot och vem som fick ålen är fortfarande dolt i päronsodans lömska dunkel.

9. De flesta av oss som metar har en favoritart, den där som får det att kittla lite extra mycket. Men vilken är din och varför är den din favorit? Berätta även ditt bästa minne kring den arten.

Hehe, mycket färna blir det, men det kanske faller sig ganska naturligt när man har Emån som hemmavatten. Men även sarven har börjat att intressera mig en hel del. En enligt mig en av våra absolut vackraste fiskar som även bjuder på aggressiva hugg och sköna fighter.

Erik Granlund med en fin sarv från Emån

10. Vilken är den största fisken du tappat vid någon av dina fiskeresor?

Jag var ute vid Emån en kväll förra året efter färnaleken och körde lite frilina, hade fisk uppe som stötte på brödet men dom tog inte riktigt. Så jag gick ner på mindre krokstorlek och efter 3 drifter så hade jag tagit 2 fina sarvar i halvkilosklassen. Efter det så dog det ut. Dagen därpå så var jag tillbaka på samma ställe men med flötmete istället. På första driften så dyker flötet ganska omgående och jag krokar, tänker att det här är en mindre färna. Men när jag ser fisken komma emot mig med bredsidan mot strömmen så konstaterar jag att det är ingen färna, det är en sarv. En jävligt stor sarv över kilot lätt utan tvekan. Några sekunder senare så rätar sig spöet och sarven simmar tillbaka. Det var ett par väl valda ord som ekade ut över emådalen den kvällen.

11. Vilket vatten i Sverige har du haft absolut svårast med att lyckas i? Vad är anledningen till att det har gått emot dig?

Jag har inte varit runt allt för mycket, utan håller mig oftast till att utforska mitt hemområde efter olika arter. Ett exempel från förra året, jag satt och tittade lite på provfiskeresultat på en göl i närheten och hittade lite intressant statistik. Gölen innehåller ganska grov abborre, men en sak fångade mitt intresse och det var ett par rudor som stack ut. Då det endast är byborna som får fiska där så tog jag kontakt med en av markägarna som jag känner och förklarade mitt intresse och frågade om det var lugnt att jag testfiskade lite.

Jag fick till svar att jag fick fiska där hur mycket jag ville och blev till och med erbjuden att låna båt. Är helt novis på rudamete men känns som en schysst utmaning så platser rekades och gjordes i ordning, botten krattades och mäskning inledes och jag såg fisk som retades i ytan. Jag gjorde totalt 4 pass där utan resultat, det enda jag fick var en gädda som tog ett majskorn på en strl 10 krok. Men jag kommer absolut göra nya försök i år.

12. Du har varit på några resor utomlands i jakten på stora fiskar, men den vi vill höra lite mer om här är såklart störfisket. Finns det någon speciell anledning till störfisket eller är det bara fisket efter stor fisk som lockade? Självklart vill vi höra om ditt bästa minne efter jakten på stor Stör.

På vårkanten 2007 var vi ett gäng ifrån Vetlanda som bokat in en resa till Lake Nasser på jakt efter nilabborre.

På väg hem därifrån så diskuterades det om en höstresa till Fraser River Chilliwack BC och fisket efter stör. Vi hade sett filmen därifrån med Jörgen Larsson och fascinerades alla av dessa mystiska giganter och deras akrobatiska hopp. Väl hemma så satte våran reseledare Gabriel Elfström ihop en paketresa till hösten. Vi var ett par grabbar från Vetlanda, en kille från Mönsterås och några danskar som åkte.

När vi landade i Vancouver så blev det lite strul för oss i passkontrollen. Då dom såg i våra pass att vi var några som hade varit i Egypten tidigare på våren, att jag dessutom hade en stor spötub som det stod Bazooka på gjorde inte saken mer suspekt.

Efter lite diskussioner och när vi förklarat vårat syfte med resan så släppte dom igenom oss. När vi hade checkat in på motellet så var det dag för lite bärs och lite uppsnack inför morgondagens kommande fiske. Vi var totalt 12 personer med på resan och vi skulle fiska 3 man per båt. Guiderna lottades ut på båtlagen och vi fick faktiskt turen att en dag fiska med Mr Sturgeon himself, Fred Helmer. Fisket bedrivs med odelade specialbyggda spön som är ganska korta. Som bete används oftast laxrom som nätas ihop till en boll och träs på kroken. En rejäl tyngd för att få det att ligga kvar på botten då det är riktigt strömt. Själva nappen är inte särskilt brutala utan mer som ”små” pill i spötoppen.

Det är först när man sätter in mothugget som man förstår vad man har att göra med, då även små fiskar runt metern gör bra ifrån sig.

Jag har för mig att den största fisken jag tog på den här resan var 178 centimeter lång och det var bara till att kroka och sen hålla i sig och låta den gå innan man kunde börja pumpa in den bit för bit. När man väl tyckte att man hade kontroll så gör den en ny rusning och ett par hopp sen är det bara till att börja om. Vi fick tipset om att börja gå till gymmet innan vi åkte till Kanada och såhär i efterhand så kanske det hade varit klokt. Våran båt lyckades inte få nån fisk över 2 meter, som anses vara en hyfsat stor fisk.

Dock så var det en kille i ett annat båtlag som lyckades 3 stycken över 2 meter och felkroka en, vilket var ganska knäckande för dom andra i samma båt haha. En av dagarna skulle vigas åt att fiska hundlax/chumsalomon och det var verkligen helt sjukt. Vi fick så mycket lax att vi tillslut tappade räkningen. Dom simmade mellan benen på oss och på vissa ställen kändes det som att det var mer fisk än vatten.

Jag skulle verkligen rekommendera alla att åka dit och testa, för det är verkligen storslaget. Hela inramningen runt omkring floden är helt fantastisk med underbar natur och fiske och guider i absoluta toppklass!

Erik Granlund med en fin Stör

Vi tackar Erik för svaren!

Här kan man läsa fler av våra 12 Snabba Frågor intervjuer.

På Fiskekompaniet.se hittar man mängder med prylar till sitt mete, så kika in deras hemsida.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *