12-Snabba Frågor till: Manfred Isberg
Manfred är en hängiven specimenfiskare som jagar många olika arter, både sött och salt. Men han har även gett oss några riktigt bra artiklar i Fiskefeber och numera nedlagda Metemagasinet. Men nu är det dags för er att få läsa hans trevliga svar och varför han bland annat har suttit fast vid staketet och få se riktigt snygga bilder på fina fiskar!
1. Du har ju skrivit många riktigt vassa artiklar i ett par tidningar genom åren. Men vad är det som gör att du väljer att skriva fiskeartiklar? Vad är det som lockar dig till att ta till pennan och ta fram kameran?
Jag var en riktigt fiskelektyrsslukare när jag var yngre och läste nog det mesta som fanns att tillgå. Månadspengen rök lika fort som den hamnade i näven, om man säger så. Jag minns att morfar gav mig en trave gamla böcker och tidningar i utbildningssyfte och målade upp dessa skribenter som ena riktiga hejare. Och visst var det så. Husgudarna var väl Jörgen Larsson, Jens Bursell och ett gäng andra galningar.
Att jag själv började skriva artiklar handlade nog i grund och botten om att följa upp pojkdrömmen och ta sig friheten och skildra det där äventyret efter egen regi. Nu för tiden gör jag det för mitt eget höga nöjes skull och till en viss del för att rättfärdiga mina fisketimmar hemmavid. 😉
Alla som lägger ner mycket tid i sitt fiske och tycker det är roligt att berätta historier, borde ge det en chans. Särskilt folk från metesvängen som jag personligen tror har en närmare relation till både fisket och naturen, än många andra fiskare. Det behövs mer bra artiklar som sticker ut från mängden helt enkelt.
2. Vem är/var din förebild inom det svenska metet/sportfisket?
Jag inspireras av alla som lägger ner tid och tankeverksamhet inom fisket. I synnerhet metet och havsfisket. Men det finns såklart en liten skara fiskare som imponerar lite extra. Ingen nämnd, ingen glömd.
Det finns ju så mycket att beundra och så många att hämta inspiration ifrån. Jag har under årens lopp lärt känna en drös duktiga fiskare och jag skulle säga att jag beundrar något hos de flesta. Det kan handla om en bra attityd, nedlagda timmar, ett jäkla pannben eller en ständig förmåga att tänka rätt och hitta på nya lösningar.
3. Drömmar har vi ju alla och oftast många, men vad är din dröm inom metet/fisket i Sverige? Motivera. Är det att fånga en specifik art över en viss vikt? Besöka ett visst vatten? Annat?
Mina drömmar är otroligt cykliska och kommer och går mellan en handfull favoritarter. Det hade såklart varit häftigt att sluta håvnätet kring en riktigt stor gädda eller varför inte brottas med en gigantisk ål i natten. Det som egentligen definierar fiskedrömmar för mig är att det alltid finns något större därute. Enligt den premissen kan man fortsätta jaga i all oändlighet och det är nog det som driver mig.
4. Förutom fiske, vad har du för hobbies?
Fisket tar en stor del av min tid och det gör även jobb och förhållande. Jag söker fortfarande framgångsreceptet, så om någon sitter inne på en lösning är det bara att höra av sig. Utöver det så försöker jag komma ut och jaga när det är säsong för det.
5. Om du kunde färdas bakåt i tiden, vilket vatten skulle du fiska i och vilket år?
Jag hade gett mitt högra lillfinger för att ha varit med 97 under ”lödde-tiden”.
Det verkar ha varit en magisk tid med mycket stor fisk i omlopp och lika många goa gubbar längs åns brinkar. Jag haft turen att lära känna en del av dessa gubbar och fått höra historierna från första parkett, vilket inte gör det lättare att smälta. Men även det ger inspiration och glädje att fortsätta med det man håller på med. Tillslut stöter man på ett nytt vatten eller en ny het period. Karpe dajm!
6. Vilken artikel i en fisketidning genom tiderna har gett dig mest gåshud?
Jag skulle nog säga att det är någon av Jörgen Larssons artiklar. Antingen Löddeartikeln i fiskejournalen eller den när han fiskade gigantiska långor i Nordnorge. Jag tycker mig stöta på intressanta bitar lite var och varannan dag. Nu är det visserligen mycket fiskefilmer som konsumeras och det finns en som ger mig rysningar varje gång jag ser den… Tolvan. Herregud vilken känsla det är i den rullen. Jag kan se den hundra gånger. Kudos till grymma Freewater-gänget.
7. Vilken är den största fisken du tappat vid någon av dina fiskeresor?
Jag har ett par dåliga minnen av den här sorten, men värst är nog den potentiella håkäringen som jag tappade i somras. Efter en missad fisk natten innan så hade jag på eftermiddagen tappat allt hopp om att komma i hamn med en landad kärring på samvetet. En timme innan hemfärd så sög det i ordentligt i mina grejer och jag kom i kontakt med en fisk som kändes vansinnigt stor. Jag kunde knappt rubba den från botten och efter ca 15 minuter hade jag fått den ett par ynka meter över botten.
Sen kom den klassiska linrullningen och ca 8-10 m (2mm) nylon rullades snabbt upp och min flätlina brast rakt av när den kom i kontakt med fisken.
Vi fick en del fina hajar den resan och denna tillsammans med en till fisk som också gick av, var av en helt annan kaliber.
8. Vad är det mest pinsamma som hänt dig under en fiskeresa?
Det händer ju alltid märkliga grejer när man är ute, men ser dem sällan som pinsamma. En grej jag visserligen kommer att tänka på är när jag körde fast i en kohage vid staketet i Svartån. Det måste varit 2010. Mitt sunda förnuft sa till mig att det kanske inte var superpopulärt att köra bilen över hagen, men trött som jag var dagen innan så körde jag ändå. Det var ju ändå sista natten och jag var tvungen att åka tidigt dagen efter.
Det jag inte hade räknat med var att det skulle bli en blöt natt och hagen förvandlades till lera. Ve och fasa, pitten i pottan, jag satt fast som i ett skruvstäd. Det slutade med att jag fick gå runt i området några kilometer och knacka dörr 06:00 på morgonen en söndag. Tillslut öppnade en bonde som utan att blinka plockade fram traktorn och bogserade mig ur hagen. Jag fick mig en välförtjänt gliring grundad på min fasansfulla bilkörning och den påtagliga Stockholmsdialekten. Efter det skakade vi hand och jag kunde styra kosan hemåt.
9. Vilken av dina “bästa” fiskar var svårast att fånga?
Jag skulle säga att den för mig klurigaste arten är gäddan. Jag har haft ett outgrundligt jäkla oflax med den och ändå är det nog den arten jag lagt mest tid på. Antagligen är det den fisk jag kommer fortsätta längst med också. Än så länge har jag haft turen att komma i kontakt med en par fina gäddor, dock aldrig ”den där” gäddan. Men skam den som ger sig.
Annars är det nog sarven som har varit klurigast.
Jag ville länge ha den från ett gammalt hemmavatten i Stockholms skärgård och kom bra jäkla nära flera gånger under åren jag körde där. Tillslut valde jag att styra skutan mot Motala och efter några turer så lossnade fisket och jag kunde räkna hem ett par fina guldklimpar. Det var en jäkligt häftig och förlösande känsla. Trots det så har jag har inte gett upp mitt gamla mål, utan ska ta tag i det så fort jag får lite tid över någon vår framöver.
10. Du fiskar efter väldigt många olika arter och har också fångat många olika arter. Men vad är det som gör att du drivs av artjakten? Vad är det som gör just jakten på att fånga så många olika arter så speciell?
Att hela tiden lära sig något nytt och att kunna sätta konkreta mål är otroligt härligt tycker jag. Det finns någonting lockande i att försöka förstå sig på alla dessa lynniga fiskar, lära sig deras cykler, triggers och beteenden i allmänhet. Det blir ju som att samla på fina minnen och bättra på sitt eget fiske för varje säsong som går. Under åren som gått har jag såklart fastnat för ett par arter som jag vill lägga mer tid på. Vilket jag nog kommer att göra kommande säsong om det vill sig väl.
Men visst har jag även ett par nya arter på önskelistan.
Jag vill även slå ett slag för de fantastiska fiskekamrater jag lärt känna, som finns där och stöttar, inspirerar och sällskapar i både med- och motvind.
11. Vilken fångst genom tiderna i Sverige skulle du velat ha bevittnat, och varför?
Jag skulle gärna varit först på plats och plåtat Dick Perssons otroliga Löddedubblé, det är en sak som är säkert. Fydjävulen va mäktigt det hade varit.
Sen kan jag slita mitt hår över att jag inte kunde medverka vid tonfiskmärkningarna p.g.a tidsbrist.
12. Tycker du att dessa så kallade supervatten som ofta innehåller långt större fiskar av specifik art än resten av landet är en tillgång, eller en förbannelse?
Jag ser det som en ynnest att ha ett par sådana vatten längst vårt avlånga land. I regel så är det öppna vatten som erbjuder vem som helst chansen att fånga en drömfisk! Jag menar, det finns ju supervatten av olika karaktär från norr till syd och det gör hela jakten ännu mer spännande. Hade man kunnat fånga 70 arter runt knuten hade det nog tappat charmen ganska snabbt.
Vi tackar Manfred för svaren!
Här kan man läsa fler av våra 12 Snabba Frågor intervjuer.
På Fiskekompaniet.se hittar man mängder med prylar till sitt mete, så kika in deras hemsida.
