Panelen Omgång 11: Kända Vatten del 2 – Emån

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Dags att presentera det andra vattnet i vår panelen serie Kända Vatten vilket är Emån!

Upplägget är det samma som för den första delen som var Ursjön. Vi har ställt 11 frågor till fyra olika metare som har fiskat och lagt mycket tid vid Emån. Vårt fokus är såklart färnan då det årligen fångas många och stora färnor där. Vi har återigen satt upp ett scenario som panlendeltagarna kan förhålla sig till och utgå ifrån när de svarar på dessa frågor.

Information om Emån:

Emån är 229 kilometer lång och rinner bland annat genom Vetlanda, Hultsfred och Mönsterås. Den rinner ut i Östersjön i norra delen av Kalmar sund. Emån är hem till över 30 olika arter som t.ex. Färna, Sarv, Mal och Havsöring. För de flesta inom metet är ån känd för sina stora färnor.
Ska man lösa fiskekort så finns det flera fiskevårdsområden utmed ån, men kollar man Ifiske.se så hittar man flera av dem där och kan köpa fiskekort online. På den här hemsidan finns det mer information om Emån och olika fiskevårdsområden m.m.

Deltagarna för Emån är Henrik Stale, Fredrik Samuelsson, Niklas Graberg och Carl-Johan Månsson

Scenario för deltagarna att utgå ifrån när de svarar på frågorna:

Det är början av maj, du har precis klivit ur bilen och tagit det första stora andetaget och fått i den härliga luften från Emån och dofterna från ån strömmar in i näsan. Klockan har precis slagit 07:00 och du har två dagars fiske framför dig. Det har börjat dofta vår ute och det känns att värmen är på väg. Det blåser en svag västlig vind och det är lite mulet men solen börjar så sakta att bryta igenom och det har lovats uppehåll och stabilt väder de närmaste dagarna. Självklart är du på plats för att försöka hitta en av åns större färnor som huserar här. 

Deltagarnas svar:

Henrik Stale som har lagt många timmar utmed ån och har lyckats bra med sitt färnafiske, framförallt från ytan!
Hans topp tre från Emån är: 2810 gram, 2800 gram och 2600 gram.

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Jag tittar på strömmen, vattenståndet, vattnets färg, tar vettentempen och försöker skapa mig en bild av hur det kan se ut under ytan och var jag bör koncentrera mitt fiske. Även var jag ska kasta ut mitt bröd för att få en bra drift. Sen kommer den svåra frågan om jag ska mäska ut bröd för att försöka hitta en huggvillig fisk. Men med risk att den bara tar det första oagnade brödet. Är jag riktigt övertygad om att spoten är rätt skjuter jag gärna ut ett par tre brödbitar i rad där min krokförsedda är en av dem. Platsbyte när jag känner mig klar eller förstås om jag längre nedströms ser fin fisk gå upp frekvent.

2. Vart börjar du söka färnan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Dels utifrån tidigare erfarenheter då det visat sig att större färnor verkar relativt stationära över en viss sträcka. Sedan kan det vara från dag till dag där jag identifierar ett bra bakvatten i närhet till ström eller att jag ser en fin strömkant. Underskatta heller aldrig långa lungflytande sträckor med djup. Erfarenhetsmässigt brukar jag på en sträcka där jag garanterat vet att det står fisk lägga mer tid. Kanske uppåt en, två timmar där jag i omgångar skjuter ut bröd för att försöka aktivera fisk. Tillfälliga spots som uppstår brukar få mindre tid. Givetvis tar det mycket längre tid att drifta av en lång djup raka än ett litet bakvatten. Det jag ofta märkt är att en brödbit kan få ligga ganska länge och luckras upp i ett bakvatten innan den attackeras, därför är det viktigt att ge tid till brödet nästan är helt upplöst innan man byter plats.

Fiskar jag riktigt strömt vatten brukar jag bara göra en, två drifter för de fiskar som står i stark ström brukar inte tveka utan ta hårt direkt för att hinna med. Gäller att få en känsla under dagen hur fisken verkar stå. Ibland får man bara fisk i stark ström ibland varsomhelst och så vidare. Stiger ingen fisk och jag testat några platser kan jag byta metod. Min huvudmetod och det jag startar med en majdag är nästan uteslutande ytfiske. Får jag stark känsla att de är svåra på ytan eller jag har en fisk som bara tar en bit på ytan och sen vägrar kan jag byta och testa bottenmete.

3. Färnan är en stark fisk som kan göra ordentliga rusningar, gärna in bland växtlighet. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag gillar flätlina som flyter som huvudlina.
Den ger mig överlägsen driftkontroll och härlig drillningskänsla. Inte för hård broms vid mothugg för att dämpa tungt knyckande. Kör 1.25-1.5 lbs spön. Jag kör samma setup men lite kortare tafs vid bottenmete.

4. Som sagt, färnan är stark och kan vara glupsk. Men den kan även vara nyckfull och svår att få på kroken så ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Längst ut ca 2 meter 0.20-0.25 mm fluorocarbon-tafs vid ytmete. 2 meter ger bra osynlighet från flätlinan och bra skydd mot sten som en tunn flätlina lätt kan skadas mot. Samma vid bottenmete men kortare tafs.

5. Färnan är en fantastisk fisk att meta efter och den bjuder verkligen på rejäla fighter. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

MP Specialist spö 1,5 lbs eller drennan 1,25 lbs.
En haspel med bra linuppläggning är viktigt och med en frambroms med stort jämnt register. Till bottenmetet drennan 1,25 lbs med quivertopp efter ström. Jag överväger att försöka hitta ett 13-15 fots spö istället för de 12or jag har. Det kan vara avgörande skillnad för att komma åt och drilla ut fisk från svåra platser. Något jag och Christian upplevde i våras där han kunde ta en fisk säkert, mycket tack vare sitt längre spö. Vilket även gjorde att han kunde hålla ut fisken från en svår buskpassage bättre.

6. I Emån är det ofta rätt hårt fisketryck och färnan kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Jag vill ha en stark och tålig krok. Kör nästan uteslutande med B980 och helst x-strong krokarna från Kamasan. Storlek 2. Kan även köra widegpe vid vissa presentationer mycket beroende på brödets kvalitet men även hur botten ser ut. En widegape fastnar ytterst sällan i vass är min erfarenhet.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Bröd, gärna grekiskt lantbröd eller liknande. En hel vetenskap att hitta rätt brödbit som sitter tillräckligt bra men ändå lockar till hugg. Räka, köttbulle eller korv på botten. Jag har ibland märkt att färnorna bara verkar ta vissa brödbitar till exempel utan kant vilket kan göra livet knepigt.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till färnan och Emån finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Mitt första val är att kasta ut tre brödbitar med en halvmeter – meters mellanrum där min krok sitter i nr 2 eller nr 3. Gärna i rad. Lurade min hittills största just så när den valde nr 3. Verkar fisken väldigt på gång, strömmen är perfekt och solen värmer bra kan jag skjuta ut rätt mycket bröd. Likaså för att leta fisk på stora lugnsträckor eller där jag tror det kan stå flera fiskar som kan hetsa varandra. Helst ingen mäskning alls i ett litet bakvatten eller stark ström utan bara min krokbit.
Ströbrödsbaserat mäsk vid bottenmete bara för att locka utan att ge någon mättnad.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Se mitt svar i frågan ovan.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till färnan och/eller Emån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

Emån är magisk på det vis att det finns sträckor som förutom att vara undersköna rent naturmässigt också ger dig möjlighet att drifta en brödbit ett par hundra meter! Suverän miljö med omfattande djurliv. Jag har stött på älg, rådjur, grävling, räv och massa andra djur. Jag har dessutom sett misstänkt spillning av varg längs ån!
Huggen och vaken vid ytmete är beroendeframkallande och ger puls.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Det är lätt att stirra sig blind på sträckor där man vet att det fångats stora frekvent, men det finns stora överallt.
Ge dig ut och hitta ditt eget smultronställe och avstå aldrig den konstigaste plats. Gärna en riktigt otillgänglig. Där kan drömfärnan ha bott ostört länge och växt sig onaturligt stor.

Fredrik Samuelsson har radat upp stora färnor från Emån och har ett fantastiskt facit, men det ligger många timmar bakom spöna i ån
Hans topp tre från Emån är: 3180 gram,3140 gram och 3120 gram.

Fredrik Samuelsson med en fin färna på 3060 gram från Emån

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Jag har inget direkt som jag brukar göra varje gång. Jag brukar inte börja fiska innan vårfloden har lagt sig. Då har det lugnat ner sig med strömmen och gamla växter som flyter med och lägger sig på linan och betet.

2. Vart börjar du söka färnan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Jag gillar lungflytande sträckor, gärna raka partier med djup på 1,5-3 meter. Kör alltid med två spön, brukar ha ett spö mitt i ån och ett intill kanten på motsatt sida. Sen sitter jag en timma innan jag flyttar, missar jag ett napp på slutet av timman så brukar jag sitta en stund till. oftast kommer färnan tillbaka.

3. Färnan är en stark fisk som kan göra ordentliga rusningar, gärna in bland växtlighet. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag kör med Berkley trilene xl 0,22. Den har hållit i alla lägen hittills. Jag har prövat med tunnare lina men har haft några linbrott. Grövre lina tycker jag strömmen tar tag i för mycket. Till frilina har jag flätlina 0,12 utan tafs.

4. Som sagt, färnan är stark och kan vara glupsk. Men den kan även vara nyckfull och svår att få på kroken så ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Jag har ingen speciell tafs, paternoster tackel med 0.22 rakt igenom. 15-20 cm till sänket, 60-70 cm till kroken.

5. Färnan är en fantastisk fisk att meta efter och den bjuder verkligen på rejäla fighter. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Jag fiskar med Free Spirit Barbel Seeker 12 fot 1,75 lb till bottenmete. Det är spön som går att sätta bra press med.
Till frilina har jag ett 12 fot Prologic 1,75 lb med mjuk action.
Rulle kör jag Shimano Stradic 4000, jag gillar att ha lite större rulle och med hög utväxling.

6. I Emån är det ofta rätt hårt fisketryck och färnan kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Med tanke på storleken på munnen hos färnorna så har jag alltid kört med stor krok för att kunna kroka bättre även med ett större bete.
Till bottenmete har jag Owner 50355 storlek 2/0 och till frilina Kamasan b900c crab hook storlek 1 på grund av sin låga vikt.

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Favoriten är helt klart korv av olika sorter! Oftast helt vanlig grillkorv. Billigt, smidigt, bra och hållbarhet. Sen sitter den bra på kroken.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till färnan och Emån finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Jag mäskar inte när jag fiskar färna, mest för att jag vill kunna vara mer mobil och inte släpa på mer grejer än nödvändigt.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Mäskar inte så inget svar här.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till färnan och/eller Emån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

Försök att inte bara fiska där man ser annat folk, det brukar vara hetare om det inte varit så högt fisketryck. Sen om man får en bättre fisk så är det värt att hålla koncentrationen uppe för det är inte helt ovanligt att det kan komma en till bättre på samma plats.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Man hör ofta att man ska söka färnorna i hålor och krökar, bakom stenar, nerfallna träd och buskar. Allt det funkar men personligen tycker jag att sterila ”tråkiga” sträckor är minst lika bra.

Niklas Graberg har spenderat många timmar i jakten på färnorna i Emån och han har lyckat riktigt bra!
Hans topp tre från Emån är: 2700 gram, 2680 gram och 2650 gram.

Niklas Graberg med en fin färna från fina Emån.

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Nu kör ju jag aldrig några 2-dagarspass i Emån så jag kanske tänker lite annorlunda här.
Jag har ju fiskat i Emån sedan 1988 men eftersom jag bara har 4 mil till ån så blir det bara dagspass eller kvällspass (för nära för att köra långpass…). Jag väljer ofta en sträcka och sen vandrar jag den och fiskar av den med bottenbeten. Samtidigt matar jag hela tiden ut bröd på ytan och skulle fisk stiga har jag ett extra spö för ytfiske.

2. Vart börjar du söka färnan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Eftersom det är i Maj söker jag alltid färnorna i angränsning till strömmar. Det är ju inte långt till lek vid denna tidpunkt och då samlas fisken i närheten av strömmarna och då är det helt naturligt att söka dom där.

3. Färnan är en stark fisk som kan göra ordentliga rusningar, gärna in bland växtlighet. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Alltid nylon 0,23 till bottenmetet . Jag tycker flätlina blir alldeles för stumt vid färnafiske och eftersom färnan nästa alltid hugger ganska brutalt så tycker jag inte det finns någon anledning till att använda flätlina. Jag har testat men gillade det inte alls.
Däremot har jag tunn flätlina vid ytfisket. Detta ger en betydligt bättre linkontroll och möjligheten till bra krokning vid långa drifter.

4. Som sagt, färnan är stark och kan vara glupsk. Men den kan även vara nyckfull och svår att få på kroken så ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Jag använder aldrig tafs då jag helt enkelt inte tycker att det finns någon anledning till att göra det vid färnafiske.

5. Färnan är en fantastisk fisk att meta efter och den bjuder verkligen på rejäla fighter. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Till bottenmetet använder jag 11 fots Harrison Torrix Quiver 1,25lb och Shimano Stradic rullar. Bra egenskaper rätt igenom.
Till ytfisket har jag samma rulle laddad med flätlina och en Harrison Torrix 1,5lb. Funkar perfekt.

6. I Emån är det ofta rätt hårt fisketryck och färnan kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Kör nästan utelutande Kamasan Widegape storlek 4 vid bottenmetet eftersom betet oftast är stort. Till ytmetet använder jag Korda Krank i storlek 4 då jag rätat Kamasanen nån gång på grund av flätlinan och det vill man ju inte vara med om…

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Lökkorv som bottenbete! Fast jag har nästan alltid med mig bacon, räka och ost i väskan. Givetvis bröd vid ytfisket.
Men jag kör nästan aldrig bottenmete med bröd längre i Emån.
Det funkade bra på 90-talet men nu har jag inget förtroende för bottenmete bröd i Emån.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till färnan och Emån finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

I maj mäskar jag aldrig då fisken är aktiv och lätt hittar betet. Tycker mäskning bara drar in småfisk och brax och dom vill jag ju inte ha.
Tidigare på säsongen kan jag köra med feeder då småfisken inte är något problem.

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Mäskar inte så inget svar här.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till färnan och/eller Emån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

De stora fiskarna är oftast väldigt stationära så har man väl fått en stor fisk så kan det löna sig att återvända dit senare eller året efter.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Jag kan inte direkt komma på någon myt, men färnafiske är ganska enkelt fiske, så krångla inte till det! 

Carl-Johan Månsson har en enorm erfarenhet från Emån och har bland annat haft det Svenska rekordet på färna från just Emån. Han är även författaren till boken ”Färnan – min favoritfisk”.
Hans topp tre från Emån är: 3548 gram, 2950 gram och 2750 gram.

Carl-Johan Månsson med en vacker färna från Emån.

1. Vad är det första du gör när du kommer till vattnet och varför?

Har jag rest en bit så kan en macka sitta fint direkt när man är på plats för att få lite energi. Stannar upp och tar in naturen. Är ett bra sätt att få inspiration och det skapar ett välmående. Läser av vattnet. Vilket flöde och vilken vattennivå är det. Flödet avgör till stor del var jag väljer att fiska, färnan står ofta strategiskt så att den både sparar energi och kan göra snabba utfall efter föda. Spanar efter strukturer i vattnet. Var finns sjunkna träd, trädöverhäng, bakvatten, stenar, eroderade strandbrinkar, beteshagar, täta kantzoner med mera. Vid dessa områden står ofta färnorna.

Metod för dagen blir bottenmete men skulle fisk visa sig på ytan så provar jag ytmete också. Man får vara lite flexibel. Jag har tagit flera stora färnor på ytmete med bröd när jag kört med bottenmete och fisk har visat sig på ytan efter lossnade brödbitar. Kapa av sänkestafsen och vips så är ett ytmete klart för drabbning.

2. Vart börjar du söka färnan och varför? Vad är det som gör att du börjar som du gör och om/när du byter plats, varför gör du det?

Jag fiskar alltid av en sträcka i nedströms riktning och oftast inte längre än 30 minuter på varje plats. Färnan kan stå på olika platser men ett bra utgångsläge är att hitta djupa svängar med strukturer i vattnet. Brukar prova där stora stenar sticker upp över ytan, i yttersvängar med sandbrinkar och vid trädöverhäng/buskage. På platser där kreatur går ner i vattnet brukar nästan alltid ge fisk.

I ett första läge fiskar jag av samma kant som jag befinner mig, färnan står ofta direkt nedanför kanten, speciellt om ån grävt in i kanten. Håller en låg profil för att inte skrämma fisk. Lägger därefter ut betet i mitten av ån och så mot andra sidan. Mitt platsval skiljer sig egentligen inte åt beroende på metoden jag använder utan jag fiskar efter sättet att läsa av vattnet och bedöma var fisken kan finnas.

3. Färnan är en stark fisk som kan göra ordentliga rusningar, gärna in bland växtlighet. Så vad använder du för lina och lindimension som huvudlina och varför?

Jag kör med minst 0,25 millimeters lina, helst 0,27-0,28 mm. Där jag fiskar ligger mycket sjunkna träd och det växer buskar i kanterna. Märket spelar mindre roll. Kör alltid med nylonlina oavsett metod då jag tycker att jag har bättre kontroll på en sådan lina. En nylonlina har lite mer ”spel” än en flätad lina.

4. Som sagt, färnan är stark och kan vara glupsk. Men den kan även vara nyckfull och svår att få på kroken så ibland kan det behövas göra extra åtgärder som att använda ett mjukt material som tafsmaterial eller liknande. Så frågan här är vad du använder för tafsmaterial, vilken dimension och varför? Eller varför du inte väljer att fiska med tafsmaterial?

Jag använder i princip alltid nylon som tafsmaterial och runt 0,25 millimeter. Vill hålla mitt tackel så enkelt som möjligt och jag tror inte en färna kan genomskåda en nylonlina nere i vattnet. Vid ytmete skulle möjligen tafsen ha en viss betydelse men jag kör samma nylonlina även här och det har funkat än så länge.

5. Färnan är en fantastisk fisk att meta efter och den bjuder verkligen på rejäla fighter. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för spö och rulle och varför?

Jag är av filosofin att det är bättre att fiska in sig på en och samma utrustning under lång tid än att byta ständigt. Kör med Drennans Legermaster 11,4 fots spö som är relativt mjukt men samtidigt en bra ryggrad. Kör med en standard Shimanorulle (4000). Spöet är viktigare än rullen och man bör välja spö med lite omsorg.
Ett tips är att hitta kända spön som säljs begagnade. Det är viktigt att fiska in sig på sina spön så man vet hur mycket man kan pressa ett spö (vilket ofta är mycket mer än man först tror). Detta spö använder jag till både bottenmete (med en quivertip fastskruvad) samt till ytmete.

6. I Emån är det ofta rätt hårt fisketryck och färnan kan vara lite svårare att få på kroken. Framförallt de stora fiskarna. Så nu vill vi gärna veta vad du använder för krok och krokstorlek och varför? Likaså när eller om du väljer att byta krok och i så fall varför?

Kör sedan 20 år tillbaka med uteslutande en krok för färna: Kamasan Widegape, storlek 4.
Första åren körde jag med en annan Kamasankrok men tappade flera lunsar så kroken är viktig. Widegapekroken har allt jag vill ha, den håller betet på ett mycket bra sätt, den är vass och släpper nästan aldrig sitt fäste när väl spetsen gått in i färnan. Har fått flera färnor där i princip bara spetsens yttersta millimeter suttit i munnen. 

7. Krokbeten och beten man tror på brukar skilja sig åt mellan fiskare men vad är ditt förstahandsval av krokbete och varför? Sen vill vi gärna veta om eller när du väljer att byta krokbete och i så fall varför?

Jag har provat och fått bra med fisk på flera olika beten. Tvingas jag välja ett enda bete så skulle det nog bli ost trots allt. Känns som om osten ger lite större fisk än andra beten. Om färnan är aktiv nära ytan så väljer jag ofta bröd och fiskar med frilina. Kör ofta med lite olika beten under olika pass. Tycker att ost, bröd, räka, korv är de bästa att växla mellan. Tycker mig se en skillnad i fångster beroende på vad andra fiskare kör med.

På en del sträckor skyggar färnan för bröd eftersom de flesta kört med detta. Det är troligen därför som gör att jag skulle välja ost då min känsla är att detta bete är det som används minst total sett.

8. Förra frågan handlade om krokbete, men nu kommer den knepiga frågan gällande mäskning. När det kommer till färnan och Emån finns det garanterat hundra olika teorier kring hur eller om man ska mäska. Så nu vill vi såklart höra hur du tänker kring mäsk och mäskning. Hur och med vad mäskar du med och varför? Eller om du inte mäskar alls och i så fall varför?

Har provat att mäska men inte lyckats speciellt bra. Kanske är det för att jag egentligen inte tror på att mäska för färna. Mäsk samlar mycket annan fisk som kan störa/splittra färnorna och vid rörligt mete känns det onödigt eftersom man söker fisken aktivt. En stor färna vill ta det lite sävligare. Det finns ett tillfälle som jag skulle välja att mäska och det är vid stationärt nattmete med boilies som krokbete.
Skulle använda hönsfoder, brödbitar, lite majs och en matig tillsats som jag inte avslöjar riktigt ännu, utan i min kommande metebok…

9. Om du mäskar förklara då hur mycket du mäskar och varför? Förändras mängden under tiden du fiskar?

Mäskar inte i vanliga fall så inget svar här.

10. Här ställer vi ingen konkret fråga utan vi önskar mer att du delar med dig av något tips eller trix när det kommer till färnan och/eller Emån. Det kan även vara en händelse som betytt mycket för dig när det kommer till detta vatten som kan inspirera andra metare.

Att kartlägga en sträcka genom besök, utan spö, kan vara till stor hjälp. Man får koll på strukturer, lär sig att läsa ett vatten och kan samtidigt ta del av spännande natur. På detta sätt har jag varit på många sträckor längs Emån, bland annat på sträckan där jag tog min största. Vattenföringen är en viktig faktor vid färnamete och detta gäller även i Emån som har gott om dammar och kraftverk.

Försök att pricka vårens första riktiga värme när högflödet sjunkit undan. Ett annat tips är att prova precis efter ett regnoväder under högsommaren. Man måste inte meta färna i början månadsskiftet april/maj om vill ha ett roligt fiske.

11. Kända vatten har oftast många så kallade måsten eller myter, här får du möjligheten att dementera eller krossa en eller flera av dem.

Färnametet i Emån kan vara hårt stundtals men som med allt fiske så lär man sig saker varje pass man är ute på. Pusselbitar läggs ihop och till slut så går färnan över tre kilo i håven. Vikten är inte helt avgörande. För mig är en färna på 1,6 kilo fortfarande en kul sportfisk. Håll det enkelt, var rädd om fiskarna och njut av den skyddsvärda naturen. Idag kan ett färnapass för mig lika väl utvecklas till en dag där jag letar växter, fotar fjärilar eller skriver.

Är du helt grön och vill prova att meta färna? Meta vid någon bro. Fångar du någon så kommer du garanterat fiska vidare. Färnan är en duktig simmare så bara för att du inte fått någon färna på en fin plats ett år så kan det finnas fisk där nästa år.
Läs gärna på lite om vattnet. Glöm inte fiskekortet.

Sammanfattning:

Vi börjar med att tacka Henrik, Fredrik, Niklas och Carl-Johan för svaren och att ni tog er tid att svara och dela med er av era erfarenheter från vackra Emån! Som innan så är det inte sammanfattningen som är av stor vikt här utan svaren från dessa duktiga metare!

Det vi kan se är att krångla inte det till dig gäller här, håll det enkelt!
Ett vanligt paternostertackel och en bit korv på kroken så har man chansen på en luns på bottenmetet!

Stora beten och stora krokar är också en gemensam nämnare.

Mäskning vid färnafisket var det ingen som hade någon riktigt bra erfarenhet av. Möjligtvis när det är kallare temperaturer. Däremot lät det spännande det Carl-Johan skrev, men vi får helt enkelt invänta boken. Den ser vi fram emot!

Det skilde lite hur de fiskade, någon satte lite längre på varje plats och även vart i ån de valde att fiska. Detta är spännande, det betyder att man har mycket mer att utforska!

Allt som allt så tycker i alla fall vi att det var riktigt intressant att läsa om hur dessa duktiga Emå-metare gör vid ån. Avslutar med att säga som Carl-Johan sa, ”Läs gärna på lite om vattnet. Glöm inte fiskekortet.”

Här kan du läsa våra äldre panelen-artiklar.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *