Svartån

Dela gärna så fler får läsa artikeln

För ett tag sedan publicerade vi en artikel om grabbarna från Instagramkontot Heliga Vatten där de presenterade sig själva. Vi nämnde även att det skulle bli ännu en text från dessa metare om deras lilla paradis, nämligen Svartån.
Så här ger de oss lite information kring metets mecka.

Svartån

Inledning

Svartån har under många år varit ett populärt vatten i metekretsar och vissa påstår att det är Sveriges bästa metevatten. Huruvida det stämmer eller inte låter vi vara osagt, men många är vi som har lagt mycket tid på att lura åns storvuxna exemplar av färna och sarv. Men det är inte alltid dessa satsningar faller ut som planerat så vi snubblar hemåt i månskenet med grubblerier och hjärnspöken. Ibland, om allt stämmer med väder, vind, temperatur, val av fiskeplats, rätt bete, rätt metod och en gnutta tur så lyckas man lura fina fiskar och det är särskilt då man förstår åns storhet. I skrivande stund (maj 2017) innehar Svartån de svenska officiella rekorden för både sarv (1 730 gram) och färna (3 580 gram).

Svartån

Utbredning

Svartån har sina källor i de norra småländska skogarna i Nässjötrakten och på sin väg mot Östergötland hinner den passera ett flertal sjöar och orter för att sedan rinna genom sjön Sommen. Därefter fortsätter ån norrut och många gånger forsar den fram över stenar och nedfallna träd och vattenkvaliteten samt bottenstruktur lämpar sig för t.ex. öring och musslor. Efter att ha passerat Boxholm och Mjölby rinner ån graciöst ut på östgötaslättens uppodlade och öppna landskap. Ån smeker kommungränsen mot Motala för att slutligen mynna ut i sjön Roxen. Många av sträckorna på östgötaslätten svämmas regelbundet över och bildar så kallade mader som är viktiga lokaler för fåglar och vattnet är generellt mer näringsrikt och färna, sarv och mört är vanligt förekommande för att nämna några arter.
Svartåns längd är 165 km, fallhöjd 112 m och avrinningsområdet 3410 km².

Svartån

Livet i vattnet

I Svartån finns ett 20-tal fiskarter och några musselarter. Svartån är i specimenkretsar mest känt för sina stora exemplar av färna och sarv. Utöver dessa hittar man även fina exemplar av t.ex. braxen, sutare och mört. Abborre och gädda finns också i hela ån. Det händer även att man ser asp som jagar i ytvattnet och ibland nappar ål och öring. Pärlmusslan har tidigare funnits i rikliga mängder på flera ställen i ån men idag finns den bara på ett fåtal platser. Flera andra musslor har hittats vid inventeringar. Signalkräftan hittar man lite här och där.

Färna

Livet på land och i luften

Det blir allt vanligare med utter längs Svartåns stränder och man ser ofta räven smyga fram. Man får även stifta bekantskap med kossor i hagarna i jakten på de bästa fiskeplatserna. Häckande fåglar är b.la kornknarr, forsärla, kungsfiskare, strömstare och fiskgjuse. I Svartån finns också många änder, gäss och svanar. Flyttfåglar som gäss, sångsvanar finns i sort antal vår och höst. Ibland hör man även näktergalens karakteristiska sång. De fridlysta fladdermössen brukar komma fram i det sista ljuset och flyger som svarta skuggor över vattenytan i sin jakt på insekter.

Svartån

Historia

Svartån var som så många andra vattendrag viktig som transportled innan vägnätet byggdes ut. Timmerflottningen upphörde 1958 då man gick över till transport med motorfordon. Svartåns vatten har fram till ca år 1900 gett kraft till brukets hammare, till sågverk och kvarnhjul. Idag driver Svartåns vatten istället turbiner i de 8 vattenkraftverk som finns i ån. Fiske har såklart varit en viktig verksamhet längs ån och kanske särskilt fisket efter öring och flodpärlmussla.
Den del av Svartån som är intressant för specimenmetare är delen mellan Sommen och Roxen och den delas in i följande fiskevårdsområden (FVO).
1 Boxholms skogar FVO (Fiskeförbud)
2 Boxholms – Öringe FVO
3 Öringe-Mjölby FVO
4 Sya-Knutsbro FVO (4 olika fiskekort)
5 Öjebro-Vågforsens FVO
6 Västerlösa-Älvestad FVO (www.alvestadvasterlosafiske.se)
7 Linkelösa-Odensfors FVO
8 Nedre Svartåns FVO (fiskeförbud)

Bottenmete

Fiskemetod och plats

Den vanligaste fiskemetoden vid mete efter arterna sarv och färna i Svartån är bottenmete med en paternosterrigg med sänkestafs på ca. 10-20 cm och kroktafs på minst dubbla längden av sänkestafsen. Lämplig vikt på bly är 20-30 gram och krokstorlek 4 eller 6. Det bästa är som vanligt att testa sig fram och det finns många olika faktorer som påverkar val av bly, krok och längd på rigg, men ovan nämnda är en bra start. Det finns en mängd olika beten att använda men ska man bara ha med ett enda bete till Svartån skulle vi säga bröd (färsk långfranska) som är otroligt mångsidigt och kan användas för många arter.
Färnan kan man hitta vid stenar som bildar bakvatten, vid grenar som hänger ner i vattnet, eller i strömkanter. Sarven kan man hitta vid långsamt rinnande vatten t.ex. vid vassar eller annan växtlighet som ger skydd.

Färna

Platstips

Vid den gamla stenvalvsbron i Öjebro (utefter väg 206 mellan Skänninge och Mantorp) kan man kasta i några brödbitar och se dem flyta nedströms. Om färnorna är aktiva brukar de gå upp i ytan och mumsa i sig brödet. Där kan man få en bra känsla för ungefär var färnorna står och hur de beter sig. Stenvalvsbron är en vacker plats och en av Sveriges längsta stenvalvsbroar. Det finns parkering för besökare till bron och det är en lättillgänglig plats vilket lockar både fiskare och folk som vill ta en picknick på bron. Fiskekort köps på www.ifiske.se.

Svartån

Viktigt att veta och tänka på

  • Respektera allemansrättens rättigheter och skyldigheter.
  • Vissa tillfartsvägar är enskilda vägar, där får fordonstrafik endast ske efter tillstånd från markägaren.
  • Ta med allt skräp hem från din fisketur.
  • Elda inte när brandrisk föreligger i naturen.
  • Tillämpa catch & release och hantera fiskarna varsamt.
  • Välkommen ut till ett spännande fiske, men glöm inte att lösa ett fiskekort, där finns alla regler och lokala bestämmelser. Man kan köpa fiskekort för de flesta FVO genom ifiske.se

Karta och länkar

Karta över FVO:

Svartån

Boende/fiskecamp:
www.Ostanbackfiske.com

Fiskekort:
ifiske.se (för de flesta FVO)

Vi tackar Micke och Robin från Heliga Vatten för text och bilder. 

Vill man läsa fler artiklar från Gästskribenter så når ni dem här.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *