Utveckling öring – en art som påverkas av klimatförändringar

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Utveckling öring – en art som påverkas av klimatförändringar är ännu en fin artikel skriven av Carl-Johan Månsson. Det är en artikel som fokuserar mer på fisken och klimatförändringar än mete, men likväl mycket intressant läsning. Nu lämnar vi över ordet till Carl-Johan istället!

Utveckling öring – en art som påverkas av klimatförändringar

Nu har vi redan kommit till del 4 i C-J:s vatten- och fiskeserie. Den handlar om öring, utveckling öring. En vacker fisk som har stor betydelse för den biologiska mångfalden och en högaktuell art inom klimatförändringar och miljövård. Fiskemässigt är öringfiske ofta smygfiske och det finns klara likheter med färnafiske. Utvecklingen för öringen ser något dyster ut i en del vatten i och med den allt mer varmare tillvaron. Om vi (en del av oss) lider av sommarvärmen så har öringen det än tuffare… Samtidigt finns det kustbestånd som ökat i antal men det fiske längs kusten med fiskar på 7-8 kg, där ligger vi långt ifrån. Men helt klart är att fiskevård ger effekt!

Minns de tidiga ungdomsåren

Då allt var spännande och alla vatten låg därute med sin blanka yta som oöppnade kort. Sommardagar med mete efter mört eller kastande med ett atom-drag efter gädda i sjön. En abborre på halvannat kilo gav en fantastisk känsla, en känsla som är svår att hitta tillbaka till. Och så bäckmetet.

Med ett kort spö, en liten rulle och lina smög jag mig fram längs bäcken. Det brusade ett stycke nedströms. Ett par ringlande maskar fästes på kroken, någon hade visat mig att man skulle spotta på betet men det hoppade jag över. Släppte ner kroken i strömmen i den meterbreda bäcken och hukade mig lätt så att inte skuggan skulle falla över ytan. Släppte ut meter efter meter av linan.

Några meter nedströms låg en sten, i kanten av denna bildades på var sida en liten fors. Där ryckte det till. Med en snabb krokning, som redan då satt i ryggmärgen, i och med tävlingsmete, så sprattlade en liten fisk i strömmen. Wow, en öring! Jag tittade en lång stund på fisken när den väl låg i min hand. Fortsatte fisket nedströms och det stod flera huggvilliga öringar vid de korta forsarna. Masken tog slut, som den alltid brukar göra vid bra fiskepass. Cykelturen hem den eftermiddagen gick ganska lätt och redan planerades nästa tur. Fiskeintresset var på topp!

Efter den dagen var jag på plats vid den lilla bäcken flera gånger

Så här i efterhand var det nog inte så hållbart fiske då flera öringar fick sätta livet till, men så var det på den tiden. Idag vet jag mycket om bäcken, saker som jag inte hade en aning om som yngling. I bäcken finns flodpärlmussla och för deras fortlevnad är det viktigt med starka öringbestånd. Flodpärlmusslan är helt beroende av öringen då musslorna nyttjar öringen som mellanvärd. En smart lösning för att kunna sprida sig då musslornas larver åker snåltjuts till nya områden. Moder natur är synnerligen smart!

Om detta var min ingång till öringens ädla dörr så skulle jag senare lära mig ganska mycket om arten; var den finns, hur den lever och vilka krav den har. Vet att många metare inte är speciellt intresserade av öringen, och det gäller predatorfiskarna också men jag vill ge dig en utmaning. Läs denna artikel och fundera på öringen som fiskart. Det jag lärde mig vid öringbäcken har jag haft stor nytta av senare vid mitt fiske efter färna, bland annat. Allt fiske man bedriver under sin livstid kan läggas ihop och rätt som det är blir man ganska haj på att presentera betet, läsa vatten och tolka fiskens beteenden. I detta sammanhang kan det betyda lika mycket att plocka löjor, svinga en fluga eller meta gyltor. Så var inte för snabb med att döma andra personers fiskepass och vad som är ”riktigt fiske”.

Öringen (Salmo trutta) finns i många olika bestånd och skepnader

En del växer sig stora i havet och vandrar upp i en älv eller å. Många bestånd finns i bäckar och mindre vattendrag där de föds och lever hela sitt liv. Leken sker ofta runt oktober-november men det finns bestånd som också har anpassat sig till lek i december-januari. I vandrande bestånd lever den där den föddes runt en-tre somrar. Det verkar ha blivit mer och mer vanligt att öringen simmar ut till havet tidigare, kanske som en anpassning till att många vattendrag numera får varmt sommarvatten och lågt flöde. Öringen som inte vill ha över 20 grader i vattnet är en art som verkligen känner av klimatförändringen!

Öringen vill ha klart, rent och kallt vatten men den finns i mer näringsrika vattendrag längst i söder. Jag har själv hittat öring i vattendrag jag aldrig trodde de skulle kunna finnas i. För ett antal år sedan hittade jag öring i Silverån vid Hultsfreds samhälle, ett vattendrag som tills för 30-40 år sedan var mycket förorenat. Där vi suttit och metat hinkvis med mört fanns nu en och annan öring! Detta visar att det aldrig är för sent att förbättra vattendragen. Vatten och fiskbestånd återhämtar sig snabbt om man bryter problemfaktorerna.

Genom elfisken, en mycket bra undersökningsmetod i vattendrag, följs öringen upp på många platser.

Då öringen är känslig så visar artens förekomst att vattnet håller bra kvalitet. På hundra kvadratmeters vattendragsyta kan man säga att 20-30 öringar i olika storlek är ganska bra. Vandrande bestånd ger större tätheter än stationära bestånd. Elfiskena görs oftast på grunda, 0,1-0,5 m djupa, strömmande delar. På samma platser leker flera karpfiskar såsom färna, vimma, id och asp. Då och då har jag fått även dessa arters yngel. Värdefull data! Alla data från genomförda elfisken samlas i en nationell databas som är en guldgruva för oss som jobbar med vatten och alla andra vattenintresserade. Databasen omfattar idag drygt 21000 lokaler och 77000 elfisken! Figuren nedan visar databasens omfattning.

Den lite större öringen vill ha lite djupare delar, gärna svängar eller pooler. Om du vill fiska öring, med spinn, mete eller fluga är det här du ska fiska. Öringen vill stå med tak över huvudet och gärna intill någon sten eller större block. Placera ditt bete i kanten mellan strömt och lugnt vatten så smäller det ofta till i spöet. Beten är inte så knussligt. En streamer eller europa 12:a i flugval, en Mepps spinnare eller varför inte en mask om du får meta i vattnet (kolla fiskereglerna).

Öringen har en tuff framtid till mötes.

Med det varmare klimatet så minskar bestånden i många inlandsvatten. Med fiskevård går det att göra stora förbättringar och detta görs på många håll. I många vattendrag läggs lekgrus ut, som ofta saknas efter gamla rensningar. Om jag får titta lite framåt i kristallkulan så kommer det bli mer och mer åtgärder kring klimatet och här kommer även öringen att gynnas. Våtmarker är på tapeten och jag sitter själv och jobbar med ett projekt kring var i landskapet man skulle kunna anlägga våtmarker för att mildra torka och gynna biologisk mångfald.

Jag får ofta frågor om var man kan fiska öring. Ska ge er ett par pärlor, har besökt dem alla i olika sammanhang.

Silverån, i de högre belägna delarna – Mycket fin natur, vildmark i vissa delar.

Bulsjöån – Mycket mysig å.

Lyckebyån – Här kan alla hitta sin egna favoritplatser.

Voxnan – Mycket fina sträckor.

Ljusnans övre delar – Blandat fiske kan hittas.

Bolmån – Underskattad pärla.

I Sportfiskarnas Storfiskregister finns både havsöring och insjööring med

Under 10-årsperioden 90-99 fångades betydligt fler stora havsöringar. Insjöringen ligger på liknande nivå som jag tror betor på att vi har mer teknik i båtarna och även har hittat till sjöar med odlingar. Storleksmässigt visar statistiken att storöringen gått tillbaka, speciellt den havslevande öringen. Troligen hänger detta ihop med minskad födotillgång i konkurrens med skarv och säl, klimatfaktorer samt i vissa områden fiske.

Om man enligt statistiken vill ha en stor havsöring så bör tiden satsas på Strömmen i Stockholm, Mörrumsån eller Motala ström i Norrköping. Kända vatten med andra ord. För insjööring dominerar Vänern stort följt av Sommen, Klarälven och Hornavan. Men det finns potential att hitta nya eller nygamla vatten. Hittade ett par registrerade öringar från Norsälven, här har jag fiskat ett par gånger men ingen tur där heller. Men trevligt vatten var det. Att Norrköping visade sig är ingen slump. Här sätter man ut mycket fisk och fisken växer snabbt i det näringsrika vattnet. I detta vatten har jag fångat några fiskar, den största uppåt 4,5 kg. Det är ett verkligt cityfiske! Summa summarum så stämmer statistiken bra med den bild jag har av öringfisket idag.

Om vi på bred front fortsätter att förbättra vattenmiljöerna så kommer öringen utvecklas

Många projekt med lekgrus och andra restaureringar pågår, ska anordna sådana aktiviteter under 2022. Vi får mer och mer fokus på kvarhållande av vatten och våtmarker i skog vilket jag tror är viktigt. Vi kommer få säsonger med intensiv värme allt tätare, som året 2018, då många mindre vattendrag mer eller mindre torkade ut. Öringen är en indikatorart för friska vatten och då den hotade flodpärlmusslan är helt beroende av öring (och lax) så är det alltid läge för fiskevård för laxfisk.

Detta är några flugor man kommer långt med i olika situationer! Men få metoder och beten slår mete och mask! Foto C-J Natur

Har Du funderingar på öring, fiskevård för öring eller vill elfiska någon plats så är ni välkomna att höra av er.

Nästa del i serien!

Tänkte skriva om rudan nästa gång och där finns massor att ta upp. Dammruda/sjöruda, historik, hybrider, rudans anpassningar, att den finns i många vatten. Ja, det är nästan obegränsat vad man kan sätta tänderna i. Har du någon bild på ruda, oavsett storlek och gärna från något nytt vatten, så mejla gärna.
E-post: cjnatur@gmail.com

Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent och Biolog

E-post: cjnatur@gmail.com

Hemsida: www.cjnatur.com

Blogg: www.cjnatur.com/blog

Vi på Swedish Anglers tackar Carl-Johan för ännu en intressant artikel och självklart ser vi fram emot nästa del! Glöm inte att mejla bilder nu.

Dela gärna så fler får läsa artikeln