En Metemässa – startskottet på en säsong
Som många av er säkert vet så är det snart dags för en ny metemässa och för många är det just startskottet på en ny säsong!
Vi vill självklart att så många metare som möjligt dyker upp på Svenska Meteträffen i Knislinge den 7-8 mars. Så för att bygga upp suget inför den stundande mässan tog vi kontakt med Palle Sköldblom för att få höra lite om hans tankar kring en mässa. Men även få lite tillbakablickar från tidigare metemässor. För det har anordnats fina mässor förr och en av dem var Svensk Metemässa. Där var bland annat Mick Brown och Matt Hayes och höll föredrag! Vi snackar mitten av 1990 talet. Då var det Rikard Bengtsson och Per-Ola Andersson som anordnade mässan.
Vill du läsa mer om den tiden och mässorna då ska du absolut förhandsboka Rikard Bengtssons kommande bok – En karpmetares bekännelser & reflektioner. Detta är andra upplagan av boken, den första upplagan var otroligt bra och välskriven. Andra upplagan kommer vara än mer välfylld än den första. Det tillkommer kapitel om t.ex. Stråken och flera gästskribenter. Så missa inte att förhandsboka ett ex redan nu!
Du kan komma i kontakt med Rikard via hans Facebookgrupp här och förhandsboka ditt ex.
Nu överlämnar vi ordet till Palle Sköldblom istället.
Jag minns med glädje och värme hur pirrig man var i kroppen inför resan. Vi samlade alltid ihop oss i en bil eller två och drog iväg innan det blivit ljust på morgonen.
Fulladdade kaffetermosar och några timmar i bilen innan vi var framme i sporthallen eller folkets hus.
Förväntningarna var på topp och plånboken var full av femhundralappar som inom några timmar för alltid skulle vara borta. Då skulle man istället gräva i fickorna efter mynt för att täcka kostnaden för en Calzone och Cola på nån liten lokal pizzeria. För pizza skulle man ha, annars var det ingen riktig mässa!
Detta var många år sedan och jag har verkligen saknat metemässor enormt mycket sedan dess.
Att få gå mellan montrarna och lukta på olika boilies och dipper och verkligen hitta sitt favoritkoncept för säsongen. Idag måste man köpa en burk beten från varenda tillverkare på nätet. Man får gissa sig fram till vad som kan kännas rätt och besvikelserna har varit många.
Foto och text: Rikard Bengtsson
Samma sak med spön och rullar. Jag kan inte förstå hur man kan köpa ett spö eller en rulle utan att känna på grejerna. Att titta på en liten bild på en rulle och läsa produktinfon under och sen trycka på köp måste vara bland det sämsta man kan göra, när det gäller att spendera sina surt förvärvade sparpengar på fiskegrejer.
Det föddes ideer på mässor, man lärde sig nya metoder och knöt kontakter. Mässan var verkligen startskottet på den nya säsongen. Även om man hunnit ismeta litegrann innan eller meta upp några feta lakar så hade man allt framför sig.
– En helt ny oskuldsfull metesäsong låg och särade på benen bakom hörnet.
Ofta hör man sportfiskehandlare prata om att dom säljer bra på sommaren.
Det har alltid varit en gåta för mig då jag alltid varit av åsikten att man handlar sina grejer på vintern.
De sista köpen gör man på metemässan, sen fiskar man resten av säsongen med dom grejer man köpt på sig. Möjligtvis handlas det in nått paket krok eller några sänken under vår, sommar och höst. Det jag vill säga är att jag tror fler tänker som jag. Här kan Sportfiskehandlare tjäna pengar tror jag. lika bra som på sommarsäsongen om dom bara gav sig ut på vägen och visade upp sina grejer runt om i landet.
Små sportfiskemässor är viktiga.
Jag har massa härliga minnen från mässorna förr. kommer ihåg när Sporting och Stephan den galne Dansken dök upp i Strömsnäsbruk för första gången. Jag hade aldrig träffat denna sköna glada man tidigare.
Kastnät för betesfisk var på tapeten och Stephan hade byggt upp en hel pyramid med kartonger innehållande kastnät mitt i montern. När jag var i närheten hörde jag en förbryllad kund fråga Stephan hur man kastade med dom.
– KASTAR! skrek Stephan så alla i hallen vände sig mot montern. Jag ska visa dig skrek han högt och grabbade tag i ett gäng kartonger som han började kasta vilt omkring sig i sporthallen.
– SÅ HÄR KASTAR MAN! vrålade han högt.
Jag minns också hur inspirerande det var att lyssna på alla föredragshållare som snackat på mässorna. Engelsmannen Graham Marsden var väl inte den roligaste att lyssna på men hans bilder på enorma braxnar och sutare gav ju så mycket fiskesug att man kunde svävat på molnen hem.
Bosse Teuchlers berättelser om stora svartåfärnor och svenskt specimenfiske är också något som etsat sig fast från metemässornas tid.
Det var fantastiskt kul att träffa alla profiler och vänner på dessa mässor och det känns väldigt roligt att det laddas friskt från olika håll för en Meteträff i Knislinge i år.
Jag hoppas hela metesverige sluter upp och dubblar upp invånarantalet i byn under helgen 7-8 mars.
Till Knislingeträffen i år har man laddat på med både nyblivne författaren Birger Holmqvist och legenden Jens Bursell. Det kommer bli suveräna föredrag är jag säker på.
Till alla nya metare som aldrig varit på en metemässa tidigare vill jag bara säga:
Passa på att komma dit och skapa minnen för livet. Alla ni som varit med förr på mässor vet vad det handlar om och jag räknar med att ni vill återuppleva det igen. Det vore väldigt kul om traditionen kunde återupptas och verkligen vinna mark. Svenskt mete behöver en årlig metemässa, det bara är så!
Foto och text: Rikard Bengtsson
Sportfiskemässan i Stockholm i all ära men det har aldrig varit något för oss metare. Gummi och fjädrar och annat skit, vem bryr sig om det?.
Svenssonfiskare, cykeltröjor, svindyra båtar, ekolod och annat teknikskit. Vi vill inte beblanda oss med detta utan bara vara de enkla sköna människor vi är.
När jag kommer till en mässa vill jag se en fylld parkering med skåpbilar. Människorna ska vara skäggiga som fan, klädda i militärgrönt och camouflage och dom flesta ska ha en öl i näven.
Det är stunder som dessa man bara kan få uppleva i en liten håla på landet. Hade samma människor dykt upp i Stockholm och varit sig själva hade det blivit ett bra pådrag kan jag lova.
Det ska garvas och dras i historier i små grupper och när kvällen närmar sig ska alla vara trötta och nöjda med säsongens inköp.
Plånboken skulle vara tom in på sista kronan och fylld av kvitton och post-it lappar med telefonnummer till människor man mött och snackat med. Det var så det var förr och jag längtar efter att få vara en del av det igen.
På vägen hem från metmässorna satt man bara och myste och drömde sig tillbaka igen.
Varenda sedel var sedan länge spenderad på viktiga attiraljer inför sommarens satsningar. Det kunde handla om ett nytt pod, ett par nya sköna feederspön, en 20-kilossäck krillmäsk eller 50 kg boilies som skulle lastas in i bakluckan.
Vi kivades om utrymmet och satt som packade sillar i en Volvo 240 på vägen hem efteråt på grund av allt som inhandlats. Livet var på topp och det hade varit julafton på riktigt för en specimenfiskare.
/Palle Sköldblom
Vi tackar Palle för texten och såklart tackar vi även Rikard för att vi fick publicera några äldre bilder från Svensk Metemässa. Nu hoppas vi att du ser fram emot Svenska Meteträffen ännu mer! Så vi ses där!
