Malfiske i Ebro – del 1
Malfiske i Ebro – del 1 är en artikelserie uppdelad i 4 delar där du som läsare får följa med Joacim Bertilsson på hans fiske efter stora malar i Caspe, Ebro mellan 18 oktober till 1 november 2020.
Innan vi lämnar över ordet till Jocke tänkte vi ta lite mer bakgrund till varför vi publicerar detta. Det hela började nämligen i ett avsnitt med Niklas Graberg i vår podcast, Swedish Anglers RodPod. Har du inte lyssnat på Niklas Grabergs 3 delar hittar du dem på vår Podcast-Sida Swedish Anglers RodPod. I avsnittet pratar Niklas om hur fisket var just på denna resan och Jocke var också med och han skrev ned en väldigt utförlig dagbok från resan och det är den vi får ta del av. Vi har valt att dela upp denna artikeln i 4 delar. Planen är att släppa ett avsnitt i veckan under fyra veckor. Med det sagt lämnar vi över ordet till Joacim Bertilsson och hans text.
Caspe, Ebro 2020-10-18 till 2020-11-01
18 oktober, dag 1:
Så var det då dags, resan som var planerad sen över ett år tillbaka. Det som en gång blev Niklas 50-årspresent skulle nu också bli min, en resa till floden Ebro med dess stora malar.
Niklas och jag hade gjort några utlandsresor ihop tidigare där vi packat bilen till bristningsgränsen, men denna resa var annorlunda på många sätt. Inga fiskegrejer skulle behövas packas ner, bara lite kläder, med betoning på lite. För man använder ju samma tröja i flera dagar, det är sen gammalt! Förutom att vi skulle ta flyget istället för bilen så var också Benke med, vad kunde gå fel?
En pandemi överskuggade allt annat detta år och som också fick oss ur balans ett flertal gånger.
Skulle Covid-19 sätta stopp för vårt äventyr? Länder stängde sina gränser, folk blev permitterade och det rådde anmält kaos i stora delar av världen. Var det värt att riskera hälsan för att få komma iväg på vår resa? -självklart! Pontus Ingvarsson, vår guide på plats, stillade vår oro med att allt var lugnt och dessutom hade ju Spanien åter öppnat sina gränser så hur farligt kunde det vara.
Lite naiva var vi kanske, för jag tror inte bara det var jag som fick höra hur dumt det var att åka utomlands i dessa tider, och till Spanien dessutom! Pontus hade bott i Spanien i 10 år så om någon hade koll så var det väl han, dessutom hade ju Niklas med sig 150 st munskydd så vi var ju i stort sett immuna!
Väskan var packad, det var söndagen den 18 oktober och klockan var 10.00, om 30 min skulle jag plocka upp Niklas för att sen åka ut i skogen för att hämta upp Benke. Nu var vi på väg!
Resan till Köpenhamn och Kastrups flygplats gick smärtfritt och på vår promenad från parkeringen nån kilometer från incheckningen hade vi gott om tid att vänja oss vid munskydden! Eller, nej dom vande vi oss aldrig vid, speciellt inte Benke- han HATADE dom!!
Det var nästan kusligt tomt på Kastrups flygplats. Resenärer lyste med sin frånvaro och vi hade tur att hitta en restaurang som fortfarande serverade mat vid borden. Det fick bli en hamburgare och öl i väntan på Flyget som skulle lyfta 17.20 och vara framme i Barcelona 20,20.
Vi hade nog både medvind och färre resenärer på planet än vad som var planerat för vi landade i Barcelona en bra bit innan utsatt tid.
Härligt, nu skulle vi bara hämta våra väskor på bandet så var allt klart. Min väska kom nästan direkt och Niklas och Benkes kom… mycket senare, vi fick vänta en timme!
Mörkret hade så smått lagt sig över landet medan vi gick vidare för att få ut vår hyrbil som Benke hade bokat innan avresa. När vi till slut lyckats klämma in bagaget i vår Peugeot återstod bara några varv inne i P-huset innan vi var ute på allmän väg. Niklas satt bakom ratten och nu återstod det bara 2,5 h resa till Caspe, byn vi skulle bo i. Runt 23-tiden stod vi framför hotellet vi skulle tillbringa de närmsta två veckorna på. Vi blev mycket vänligt mottagna och nyckeln till rum 402 överlämnades, här kom vi att trivas.
Rum 402, här dracks det whisky medan vi varje kväll reflekterade över dagen som gått.
Jag tror vi alla sov lite oroligt första natten, trots tröttheten efter resan så låg fokuset redan på första fiskedagen och alla förväntningar på den.
Klockorna ringde kl. 7.30, 8.00 skulle det serveras en traditionell english breakfast, bacon, ägg, korv, vitabönor i tomatsås och vitt bröd- MUMS!
19 oktober, dag 2:
Första dagen mötte vi upp Pontus vid hotellets reception för att gemensamt åka till Chiprana, stället vid Ebros strand vi skulle utgå från. Men först lite proviantering på bensinmacken, baguetter, vatten, öl, ost och skinka.
Väl framme vid rampen var det bara att hoppa i båten för vidare transport över till andra sidan där Pontus bestämt att vi skulle fiska. För mig var det mäktigt att för första gången se Ebro ringla sig fram framför våra fötter. Benke och Niklas hade varit här två gånger tidigare, de kände dessutom igen just den plats Pontus valt för två veckors fiske…inte alls för imponerade kunde jag förstå då senaste turen hit inte alls motsvarat deras förväntningar. Pontus envisades med att det ”verkligen är en bra plats”, och vad hade vi egentligen för val?
Vår eminenta guide Pontus kör över oss till ”the hot spot”.
Båten packades ur och vi hjälptes åt med att få ordning på lägret… eller, Niklas, Benke och jag plockade upp stolarna och såg till att ölen kom i kylväskan, resten gjorde Pontus, haha!
Det gick förvånansvärt snabbt att få ut alla sex spöna.
”Banksticksen” slogs ner ordentligt i marken medan Pontus fixade riggarna som agnades med pellets innan han satte spöet i händerna på någon av oss andra. Själv satte han sig i båten för att i full fart dra iväg ut mot djupare vatten för att dumpa tacklet samt en hink med pellets som mäsk. Linorna spändes upp mot det 400 gr tunga sänket, bjällrorna till spöna sattes på plats och nu var det bara att vänta på första hugget. Stickdragningen hade bestämt att jag var först på spöna och något nervös inför första kontakten med en stor mal tog jag en öl, trots att klockan inte slagit 10!
Det är något visst med att höra en bjällra plinga, inte lika ljudligt som de mer kända larmen vi vanligtvis använder oss av till karpfisket. Men efter ett första ”pling” kan jag bara konstatera att det inte är mindre ljuvligt, hela kroppen reagerar. Det dröjde inte allt för länge innan jag fightades med min första Ebromal, självklart skulle den fotas och förevigas trots dess storlek, endast 25 kg.
release av min första Ebromal, ”väx på dig lillen”.
Nu var det Benkes tur att vara på spöna, även Benkes första mal denna tur vägde in på 25 kg.
Näst på tur var Niklas, skulle specimenkungen visa hur man gör för att ta dom stora malarna? Självklart börjar Niklas med att ta en karp på 11,6 kg, denna räknas inte som ”hugg” så han står fortfarande kvar på spöna. Reglerna för fisket var på förhand redan bestämda, karp räknas inte som ”hugg”, och tappad fisk räknas inte heller. Däremot kan man ”bränna ut sig” genom att ta tre karpar på raken eller tre missade fiskar, något av detta och turen går till nästa man. Full pott måste väl ändå vara att dra två karpar innan man får på en bastant mal, skulle Niklas gå för full pott redan första dagen? Bjällran plingar och Niklas flyger fram för att kroka, genast slår vi fast att det inte är ytterligare en karp. Fisken är tung, mycket tung, rullen knarrar och linan löper ut.
För att förstå hur hårt bromsen på rullarna är ställd så försökte vi dra ut linan för hand, detta var nästan omöjligt!
Trots detta så tar fisken lina lite som den vill, känslan att stå bredvid och bevittna detta är obeskrivlig, ljudet från rullen och malspöet som står i vid båge. Väl inne vid land tar Pontus över och visar hur man gör, med en kevlarbeklädd handske tar han vant fisken i underkäken och släpar upp den på mattan. Dagens största mal var landad, ett monster på 68,6kg! Senare fick jag ytterligare en liten mal på 10 kg och med det konstaterades att fyra malar och en karp på en dag ändå var ett bra resultat för årstiden.
Resans första spöböj för Niklas, Pontus säkrar fisken innan den skall vägas och naturligtvis fotas.
Tillbaka till hotellet och den självklara ”eftermalölen”, satt vi och reflekterade över dagen. Niklas och Benke var nöjda för så många malar på en dag fick dom inte förra gången och jag visste inte bättre utan trodde väl det skulle vara så och var också nöjd med det. På förhand kan jag avslöja att detta var bara början på något riktigt stort, fyra fiskar på en dag…HA!
Middagen intogs på hotellet, en trerätters med spansk husmanskost satt som en smäck innan vi gick upp till vårt rum för att förbereda oss för ytterligare en dag vid floden. Men först en whisky.
20 oktober, dag 3:
Klockorna var nu omställda till vintertid och vi ändrade lite i våra planer. Vi skulle börja fiska 30 min tidigare än föregående dag och köra så länge det var någorlunda ljust dvs ca 18.00. Morgonrutinerna flöt på, ägg, bacon, korv och lite bönor, vidare till macken för de dagliga inköpen. 12 min senare bordar vi återigen Pontus båt ut till platsen som nu inte verkade helt värdelös enligt varken Niklas eller Benke. Vi hade också kommit överens med Pontus om att ta egen bil till båtrampen. På detta vis behövde inte Pontus hämta oss vid hotellet utan kunde istället rigga spöna så allt var klart när vi kom. Vilken service!
Denna dag var det Benkes tur att börja vid spöna. Bjällran ljöd och dagens första mal vägdes in på 41,8 kg. Det visade sig bli dagens största av totalt 5 landade fiskar. Dag två och vi har redan fått 9 malar! Tisdagen bjöd på växlande väder så vi fick vid nått tillfälle söka skydd för regnet som sakta föll en stund på dagen.
Naturligt skydd för regnet som sakta föll andra dagen, enda dagen med nederbörd.
Vi var medvetna om att det kunde komma några sämre dagar för så här bra kunde det ju inte vara i två veckor. Dagen till ända, tillbaks på hotellet och ölen upphälld i iskalla glas som sig bör, satt vi och reflekterade över dagarna som gått. Trots det goda resultatet vi haft de två första dagarna satt vi ändå och fantiserade över att ha dagar då vi ”gick runt” på spöna 2-3 gånger.
”eftermalölen” i iskalla glas, inga ”gräsklipparöl” här inte!
21 oktober, dag 4:
Tredje dagen såg inte mycket mer annorlunda ut, ägg, bacon, korv och bönor… Vidare till macken och sen ut till rampen. Några minuter senare låg riggarna i vattnet och vi njöt av solen och värmen, allt var perfekt! Åtminstone låter vi våra anhöriga och vänner tro det, om sanningen skall fram så svor vi ganska mycket över både flugornas och getingarnas närvaro.
Niklas spenderade mycket tid vid feederspöet på jakt efter stormörten, Benke ”åt öl” och jag väntade på ljudet från bjällran eftersom jag var först på spöna denna dag. Niklas drog största fisken, en 100 pundare + på 55,4 kg. Sin vana trogen så drar Niklas också en fin fjällis på 14,5 kg. Idag fick vi besök, något som Pontus förutsett skulle ske någon av dagarna vi fiskade. Tillsyningsmän med polis kom för att kolla så vi hade rätt licens för att få fiska, vilket naturligtvis Pontus sett till att vi hade.
Pontus snackar med polisen och visar giltig licens samt våra pass för fisketillsyningsmännen.
Benke fick dessutom denna dag tillfälle att följa med Pontus ut i båten för en trollingtur efter mal. Detta resulterade i en mal på 45 kg, och att döma av Benkes leende, skakande händer och ansträngande andning var detta något i hästväg. -Jag vill också testa att trolla mal!
Dagen blev, mängdmässigt, ännu bättre än tidigare med 6 landade malar.
22 oktober, dag 5:
Fjärde dagen, med en stadig frukost i magen och solen i ögonen, skulle vi överträffa allt vi drömt om. Trots att jag började dagen med att ”bränna ut” mig på tre bommade fiskar, njöt jag av sällskapet, historier berättades och skratten avbröt varandra. Pontus ord ringer fortfarande i öronen, -”jo men det är ganska bra för årstiden”, ”pumpa så vänder den” eller klassikern ”men kroka för guds skull!”. Ja, Pontus var i början på oss hela tiden, ”lyft spöet”, ”veva!”, ”backa” eller ”nu kan du gå ner till kanten” var några fraser som vi fick höra, allt i välmening om att vi skulle lyckas i vårt fiske.
Benke drar dagens största mal på 67,6 kg, en av helt otroliga 18 landade och rättkrokade malar denna dag!
Vi fick alltså lika många malar denna dag som kanske är mer normalt på en hel vecka, inte sommaren inkluderad.
Niklas och Benke garvar så tårarna sprutar då de drillar fisk samtidigt, ”dubbelhugg” var något vi skulle få vänja oss vid.
Jag fick dessutom testa på att trolla efter mal och lyckades på detta sätt också ta en på 42,7 kg samt felkroka en på 62,2 kg. Detta var det brutalaste jag upplevt i fiskeväg! Att i båt hindra en mal från att ta lina och simma ner på botten att ställa sig eller för den delen dra in i linorna från spöna på land är ingen lätt uppgift. Med en arg och tung fisk som far fram och tillbaka fick spöet under inga omständigheter nå relingen, allt medan man försökte behålla balansen i båten, ta in lina och lyssna på Pontus uppmaningar. Ryggen värkte och armarna höll på att trilla av efter denna upplevelse.
Inget nytt under solen vad gällde våra kvällsrutiner, ”eftermalölen” intogs medan vi satt och pratade om dagens bedrifter. Vi besökte också en av fiskebutikerna i byn för att införskaffa mäsk och maggots till mörtfisket samt mask, för imorgon skulle vi testa ”maskriggen”. Jag somnade gott med fina bilder på näthinnan.
”maskriggen” med ett spinnerfloat.
Vi avslutar del 1 här, i del 2 bjuds det på stora malar och mycket mer!
Tills dess kan du läsa vår 12 Snabba Frågor med grabbarnas fiskeguide, Pontus Ingvarsson.
