Utveckling färnamete – Vad styr färnans tillväxt?

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Utveckling färnamete – Vad styr färnans tillväxt är en gästartikel från Carl-Johan Månsson, så vi lämnar helt enkelt över ordet till Carl-Johan.

Då har vi kommit fram till nästa artikel i C-J Naturs miniserie kring utveckling av vatten. Från en favorit, ålen, går vi över till färnan, en ännu större favorit.

En fisk som blivit stor har blivit det av en anledning och ofta är det en störning som hänger ihop med detta. En störning kan handla om försurning, som i fallet med Härsjöns braxnar eller övergödning som i fallet med Kröns storgösar. I många fall handlar storfiskvatten om störningar och man bör som fiskare fundera till på hur miljön faktiskt mår…

Tillväxten kan variera otroligt mellan olika vatten men också mellan olika sträckor. Jag tror att alla som hållit på med mete har funderat kring detta. Hur kan sträckan inne i samhället producera färnor på max 1,5 kg medan ån ute på slättbygden kan producera enorma färnor på 3 kg?

I den ekologiska modellen bygger fiskars tillväxt på miljöns ramar såsom födotillgång, konkurrens och individens kapacitet för tillväxt. En fisk kan bli stor av ovanligt mycket mat i ett näringsrikt vatten eller av god tillgång på mat i ett fattigare vatten med låg konkurrens. Likt många arter gäller nog detta för färnan beroende på vilket vatten man tänker på och ofta på olika sträckor i samma vattendrag. Under de senaste 10-20 åren har många fattigare vatten trätt fram som storfiskvatten, bland arter såsom ruda, karp och sutare. Detta hänger ihop med låg konkurrens.    

Att färnorna har vuxit på sig de senaste 20 åren är det nog inte så många som tvivlar på men vad är det som har gjort detta?

När jag fick min rekordfärna i Emån 2005 skrev jag lite om vilka faktorer som kan ha betytt mycket. En av dessa var säkerligen signalkräftan som hade ökat mycket på sträckorna under 1990-talet. Som alla specimenfiskare bör känna till så är fiskar i vatten som innehåller mycket kräftor oftast större än i vatten utan kräftor. Fisken växer bra på detta helt enkelt, färnan inkluderad.

En annan faktor som säkerligen spelade in var de omfattande översvämningar som inträffade under somrarna på 2000-talet. Sommaren 2003, då jag befann mig nära Emån, var det enorma vattenmassor som transporterade sig ner mot Em. Mycket näring gick ut i vattnet från omgivande åkrar. Färnorna fick en extra ”tillväxtboost”. Förutom dessa faktorer så har vi också klimatförändringar, som är den mest oroande. Milda vintrar och höga vattentemperaturer har gjort att tillväxtsäsongen blivit mycket längre. I en stor sjö uppmätte jag sommaren 2021 hela 28 grader. Visserligen i ytan med detta är inte normalt. Vattendragen håller numera ofta perioder med temperaturer uppåt 25 grader.

Fosfor är begränsande näringsämne i sötvatten och ju mer fosfor som tillförs desto mer mat och mer fisk kan vattnet producera. Om vi tar två exempel från färnavattnen Emån och Svartån så ser vi att båda vattendragen har minskad trend gällande näring (vattenkemidata, SLU). Så långt allting bra… Svartåns näringshalter är betydligt högre än i Emån, lite grovt kan man säga dubbelt så höga. Om man ska gå på att näring är viktigt för att producera stor färna så ligger Svartån bra till. Svartån är en utpräglad jordbrukså, Emån har lite annan karaktär. Då färnor blir gamla så kan det vara så att de höga näringshalterna som var fallet på 1970-talet bidrog till storfärnor 30 år senare.

Både Emån och Svartån har mycket predatorer.

Dessa glesar säkert ut bestånden med karpfisk. Av egen erfarenhet vet jag att det handlar om stora gäddor. Feederspön som böjer sig till bristningsgränsen… (läs mer i boken ”Att meta är att leva”). Fler och fler har insett att färnamete och fint gäddfiske ofta går hand i hand. Det är intressant att Emåns fiskbestånd totalt sett minskade runt år 2000. Under 1990-talet håvade vi löjor i alla höljor men in på 2000-talet så var de som bortblåsta. Idag ser jag återigen stim med löjor, mörtar och småfärnor. Det är återigen mycket fisk i ån… och kanske mer konkurrens. Kanske var konkurrensen lägre på 2000-talet, därav större färnor.

Skulle jag göra en bedömning så är näringen den största drivkraften för färnorna i Svartån medan konkurrensen är den viktigaste faktorn i Emån. Och jag tror att dessa två faktorer styr de flesta färnavatten. Uppgångar och nedgångar. Och de skillnader man upplever på olika sträckor.

Några saker att ta med sig är…

  • Att fisken blir stor i ett vatten behöver inte betyda välfungerande miljö, snarare tvärtom.
  • Att näring (mat) och konkurrens är två viktiga faktorer för vatten med stor färna.
  • Att bestånden kommer svänga i tillväxt upp och ner mellan olika tidsepokrar.
  • Att klimatförändringar kommer innebära fler översvämningar och högre vattentemperaturer i åarna! Och karpfisk, abborre, gös m.fl. arter kommer gynnas.
  • Att fisket i sig är en faktor att räkna med. För om en färna fångas ett par gånger så får fisken lägre kondition och lägre tillväxt.
  • Att färnor blir gamla vilket gör att händelser för flera decennier sedan kan betyda mycket idag.
Vad styr färnans tillväxt
Foto och bildtext: Carl-Johan Månsson
C-J med storfärna, 2021, från en sträcka med låg konkurrens!

Nästa gång kan det bli en liten analys av vimman och de vatten där den finns. Någon viskade i mitt öra att ni efterfrågade uppgifter om vimman…

Ha det gött, med eller utan att analysera era egna vatten!
/Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent, biolog och författare
cjnatur@gmail.com
www.cjnatur.com

Vi tackar Carl-Johan för artikeln och självklart ser vi fram emot nästa artikel om vimman!
Vill du läsa mer om Carl-Johan och hans arbete på C-J Natur kan du läsa vår intervju vi gjorde med honom tidigare år. Du kommer till den artikeln genom att klicka på den röda knappen här under.

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *