Panelen omgång 3: Feedermete
Panelen omgång 3 består av följande personer:
John B Eriksson, Palle Sköldblom, Manfred Isberg, Niklas Graberg, Tommi Meriläinen, Kim Kullenberg, Alexander Holmer, Henrik Stale, Christian Ottosson, Svante Otter, Jimmie Skoglund (tidigare Svensson), samt Christian ”Tintin” Johansson.
FEEDERMETE:
Fråga 1:
Du ska meta med korgfeeder efter mört i en å. Det är ca 2 meter djupt, lagom strömt och stenbotten. Vilka egenskaper skall ditt mäsk du väljer ha? Här är vi inte ute efter lukt och smak, utan själva konsistensen på mäsket.
PALLE:
Ett fluffigt och lätt mäsk som släpper snabbt ur korgen. Inget degigt mäsk som fastnar i feedern. Bara ut med det så fort feedern träffar botten. Gärna så det lägger sig som små strängar längs botten ner mot krokbetet med massa godis i.
JIMMIE:
Fluffigt, halvtorrt och ganska stora bitar. Jag använder gärna en stor andel finfördelat fluffigt vitt inkråm från franskbröd i mäsket. Detta expanderar fint i vattnet och driver iväg med strömmen och lockar upp mörten mot mäskplatsen.
TOMMI:
Mäsket jag väljer till mitt feedermete ska vara exakt så löst att den sitter kvar i feedern tills den når botten. Sedan så ska den lösas upp så fort det bara är möjligt. Jag vill heller inte packa feedern hårt då mäsket som eventuellt kommer ur feedern medans den sjunker förs bort med strömmen och lockar till sig mört bättre än en klump på botten.
HENRIK:
Fast så att det inte löser sig för snabbt, typ method feeder mäsk de första kasten. Verkar fisken hittat fram till platsen blandar jag lösare efterhand.
NIKLAS:
Konsistensen skall vara så att mäsket inte släpper från feedern när den sjunker utan först när den nått botten. Väl på botten skall mäsket släppa feedern relativt snabbt. Det värsta som finns är ju när man vevar in och mer eller mindre allt mäsk sitter kvar i feedern.
SVANTE:
Jag blandar mäsket så det får en relativt tung och blöt konsistens så den inte släpper från feedern lika lätt.
MANFRED:
Jag väljer ett mörkt grundmäsk utan partiklar i, för att få en jämn och fin blandning som binder bra. Sen tillsätter jag gärna lite pellets, maggots eller hampa i efterhand. Jag vill nämligen att mäsket ska driva nedströms och locka fisk till att stiga. Pellets och hampa stannar på fiskeplatsen och håller kvar de fiskar som stiger. Om jag inte vill bråka med själva blandningen gör jag en så kallad sandwich. Dvs, mäsk – pellets/hampa/maggots – mäsk.
CHRISTIAN:
Jag vill att mäsket ska vara löst men inte lösare än att det faktiskt når botten innan det börjar lösa upp sig. Men det är viktigt att det inte blir för hårt packat så det tar lång tid för mäsket att lösas upp. Jag vill ha ett så aktivt mäsk som möjligt.
ALEXANDER:
Kör ett lagom fuktigt mäsk, mest för att det ska ligga kvar på samma ställe. Det har gett mig bäst resultat ett mäsk som är för torrt bara sprider sig i hela ån och de föredrar jag absolut inte!
JOHN:
Om jag fiskar med bröd får mäsket gärna börja tömmas redan när feedern rör sig mot botten. Om jag vill fiskar med ett bete som ligger på botten vill ja att blandningen ska vara med sammanhållen och tömmas med hjälp av ström och/eller en liten rörelse med spöet.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
Lagom mycket partiklar, inte så mycket att de tar över men inte heller helt utan. Jag fiskar oftast mört med Swedbaits Breamcrack som jag anser är lagom för de flesta arter som jag fiskar efter.
KIM:
Jag vill ha mäsken ganska poröst som släpper lite i taget och lockar fisk på lite avstånd.
Fråga 2:
Du feedermetar med korgfeeder i lagom strömmande vatten. Hur packar du din feeder? Hårt, löst, båda ändarna eller bara ena, etc etc?
PALLE:
Löst med ett lätt tryck. Det räcker att det ligger kvar tills det når botten.
JIMMIE:
Jag packar det ganska hårt, med tryck från båda ändarna, men ser till att mäsket inte är för blött. Skulle det vara för blött och man packar det hårt finns en risk att det hänger kvar i feedern. Ett torrare mäsk däremot suger åt sig vatten efter att det landat i vattnet och jag tycker att det sönderfaller/expanderar ut ur korgen bättre.
TOMMI:
Så löst det bara går. Pressar jag feedern så pressar jag den i båda ändarna med pekfingern och tummen. Är det väldigt djupt eller extremt strömt så väljer jag ett mer bindande mäsk som jag tror håller hela vägen ner. På djupt vatten så blir felmarginalen större om man misslyckas.
HENRIK:
Alltid hårt. Blockat med handflatan i ena ändan och pressar max sen.
NIKLAS:
Jag packar feedern i båda ändar med ett lagom hårt tryck med tumme och pekfinger. Lite lösare om jag kör enbart mäsk , och lite hårdare om jag använder levande maggot i mäsket då dessa hjälper till att ”spränga” mäsket i feedern.
SVANTE:
Jag packar den hårt från båda ändarna så mäsket inte släpper så lätt från korgen.
MANFRED:
Klämmer inte till blandningen för hårt. Vill att mäsket ska släppa från feedern ganska omedelbart när den slår i botten.
CHRISTIAN:
Så löst som jag bara vågar, men jag packar det i båda ändarna för att på något vis försäkra mig att det inte löser upp sig för snabbt. Jag vill inte ha ett mäsk som lämnar feedern halvvägs ned till botten.
ALEXANDER:
Jag packar den ganska hårt, oftast hela korgen full!
JOHN:
Så löst som det går vilket brukar betyda halvhårt. Man märker när det blir för hårt, då får man med mäsk upp igen. Jag brukar justera med tumme och pekfingar så att mäsket är litet lösare i mitten av korgen och lite hårdare i ändarna.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
Jag fiskar sällan i strömmande vatten men jag kan svara hur jag gör de få gångerna som jag gjort det. Jag vill att mitt mäsk ska vara en aning blötare än vid stilla vatten, då håller det sig kvar lite längre i korgen. Jag undviker att packa mäsket hårt så att det släpper från korgen ändå.
KIM:
Jag packar alltid på samma sätt. Handlar mer om hur jag blandar mäsket. Med rätt konsistens så kan jag packa hur som helst, enligt mig.
Fråga 3:
Vilken lintjocklek väljer du till en korgfeeder på 20 gram om du ska meta efter mindre fiskar som mört, småbrax etc i en å på 2 meters djup med lagom strömmande vatten?
PALLE:
0,25 mm till nylon i alla fall och tunnare tafs 0,18 mm. Fastnar kroken i botten så går bara tafsen. Skulle någon större fisk nappa och mot förmodan slita av linan slipper den kasa runt på en feeder.
JIMMIE:
Runt 0,23 mm nylonlina. Den ska tåla slitaget och påfrestningarna utan problem men samtidigt vara tunn nog skära igenom vattnet lätt.
TOMMI:
Jag har inte hittat på någon bra anledning att gå ner i linklass och krokstorlek bara för sakens skull. 0,20-0,23mm vill jag ha så jag kan trycka på med ett mothugg. Med tunna linor så missar man ofta snabba hugg då feedern knappt flyttar på sig när man lyfter upp spöet.
HENRIK:
Flät som huvudlina 0.15-0.20. Tafs 0.18 nylon och ca 0.25 nylon till korgen.
NIKLAS:
Eftersom jag enbart använder nylon och inte braid när jag feederfiskar, så faller valet på en 0,18 lina av bra kvalité. Använder sällan tunnare lina då jag inte vill riskera linbrott om ”den store” trots allt skulle luras till hugg.
SVANTE:
Jag skulle valt att köra med 0,25 lina.
MANFRED:
Om jag ska fiska betesfisk, eller får för mig att bara meta för skojs skull går jag gärna ner i diameter på tafsen. Då jag hade kört ett loop-tackel i den här situationen hade jag kört 0,18 på huvudlinan och 0,12 – 0,14 fluorocarbon som tafs.
CHRISTIAN:
0,18-0,20 och det är för det har fungerat bra för mig, så jag har inte sett någon anledning att byta eller experimentera med tunnare linor.
ALEXANDER:
0.12 eller 0.15
JOHN:
0,20 mm med 0,20 eller 0,18 tafs.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
Jag väljer en flätlina med lintjockleken 0.12-0,15
KIM:
0,18-0,20 mm.
Fråga 4:
Hur monterar du din korgfeeder? Löpande, paternoster, med kroken nedanför eller ovanför feedern etc etc? Varför?
PALLE:
I vissa fall tvärtom med väldigt kort kroktafs och lång sänkestafs. Detta när det nappar sällan och jag inte är lika beredd på att kroka. Har känslan av att det ger en liten bolteffekt mot feedern.
JIMMIE:
Beror ju helt på den aktuella fiskesituationen, hur nappen registreras, hur spöt placeras och hur man önskar presentera betet i förhållande till mäsket. Ett generellt svar finns inte, men jag tacklar det i princip alltid som ett paternoster eftersom jag tycker det ger bättre nappindikation än ett glidande tackel. Oftast sitter korgen överst.
TOMMI:
Vanlig paternostertackel utan en massa lekanden och krimskrams. Ca 30-40cm tafs till kroken och längre till feedern. Jag vill ha ett bete som är svävande för mörten och som gärna åker med strömmen. För braxen eller sutare tex så kör jag tvärtom. Jag upplever att man krokar bättre med en rak lina till feedern som sitter längs ner. Mitt sätt att se på saken är att varje kast med feedern så mäskar jag inför nästa kast.
HENRIK:
Paternostertackel. Ca 15cm och kroktafs ca 40cm. viss rörelsefrihet men rätt snabb bolteffekt.
NIKLAS:
Mer eller mindre uteslutande ett standard paternoster med kortare tafs till feedern och längre till kroken. Varför? Detta sitter nog i ryggmärgen eftersom jag fiskat så i 35 år och jag gillar att variera tafslängden efter hur kinkiga fiskarna är för dagen och även beroende på tempen i vattnet.
SVANTE:
Jag brukar knyta paternoster tackel när jag kör med feederkorg på grund av att det är oftast till feederfiske med feederspön som jag fiskar med feederkorg och då vill jag se huggen och kunna kroka själv. Jag kör oftast ett tackel där kroken hänger en bit ovanför feederkorgen mycket pga att minimera risken för att kroken trasslar in sig i feederkorgen.
MANFRED:
Detta varierar från situation till situation. Jag väljer det tackel som lämpar sig bäst för de rådande förhållandena. Vart söker fisken födan? Hur ser botten ut? Är det klart eller grumligt i vattnet? Behöver jag kasta om ofta? Är det flöde i vattnet? Om jag t.ex. fiskar efter sarv, som söker föda i de övre vattenlagrena, använder jag gärna ett paternoster. Längden på tafs varierar beroende på djup, botten och fiskens beteende. Om jag kör ett paternoster vill jag alltid ha kroktafsen lite längre än feedertafsen.
CHRISTIAN:
Fiskar jag i stilla vatten så väljer jag oftast att fiska min feeder glidande och fäster ett flötesstopp på huvudlinan som får agera stopp så jag enkelt kan justera avstånden från korg till krok.
Fiskar jag i strömmande så väljer jag ett enkelt paternostertackel. Avståndet varierar men det är sällan jag har korgen nedanför kroken, men oftast är det ett kort avstånd mellan krok och feeder då jag tycker att jag missar minst fisk.
Men självklart kan man behöva justera det, men det är mitt utgångsläge.
ALEXANDER:
Nu för tiden fiskar jag alltid ett glidande tackel 30 cm till feedern och ca 1 meter till tafsen.
JOHN:
Mest paternoster tror jag, generellt har jag alltid fiskat med längre kroktafs än sänkes/feedertafs och det är min standardsetup.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
Min feederkorg fiskar jag alltid löpande på linan med ett beteslås i änden på linan för att fästa tacklet, 15-30 cm fluorocarbontafs med krok anpassad till krokbetet.
KIM:
I 9 av 10 fall så gör jag ett fast paternostertackel med lång tafs. Lite kortare när jag fiskar id med bröd i stilla vatten.
Fråga 5:
Vad för typ av mäsk använder du oftast? Ljus, Mörk, Kompakt, Lös, Smaksatt etc? Varför?
PALLE:
Samma färg som botten. Brukar kombinera ihop olika mäskblandningar. Mörka och ljusa för att få en så naturlig färg som möjligt i förhållande till botten. Ofta ganska lösa fluffiga mäskblandningar för feederfiske och närdistans. Kokos eller krill får det gärna lukta. Kokosmjölk, kokosflingor, krillmjöl m.m.
JIMMIE:
Mäsket är alltid smaksatt på ett eller annat vis, om inget annat så smakar det ju i alla fall bröd och syftet är såklart att attrahera fisk. Generellt fiskar jag med mäsk som är ljusare än botten där jag fiskar, men lite experimenterande har fått mig att tro ett mäsk som till färgen matchar botten det presenteras över många gånger kan va överlägset.
TOMMI:
På senare tid har jag gått över till allt mörkare mäsk som binder dåligt men faller fint. Vill man få den att binda bättre så kan man antingen trycka den lite hårdare eller överfukta lite. Använder mestadels feeder i strömmande vatten och till fiskar som är alerta, tex färna, id och mört. Då vinner man ofta mer på att en del av mäsket faller ut strax innan botten och drivs iväg med strömmen och lockar till sig firrarna.
HENRIK:
Går mest på lukten. Gillar majsinslag och söta smaker. Även anis, krill och blod.
NIKLAS:
Eftersom det är små mängder mäsk när man feederfiskar använder jag gärna ljusa blandningar för att fisken enklare skall hitta mäsket och givetvis även smaksatt för att fisken snabbare skall lockas till betet.
SVANTE:
Det är väldigt olika beroende på vilken fisk jag ska fiska och vilket vatten jag ska fiska i men jag har en väldigt bra erfarenhet av swedbaits Krillkung som är ett väldigt bra allround mäsk som jag tycker fungerar till det mesta.
MANFRED:
Det beror på art, vattenföring, bottenfärg, vattnets klarhet och en del andra faktorer. Vet jag inte om förutsättningarna innan, föredrar jag att köra ett lite mörkare mäsk, då jag får för mig att det ofta ser naturligare ut.
Vid feederfiske fuktar jag inte mäsket lika hårt eftersom jag vill att feedern ska tömmas ganska snabbt.
CHRISTIAN:
Oftast är mitt mäsk lite åt det ljusare hållet då jag vill ha möjligheten att kunna göra ett kompakt mäsk för att kunna blanda i mycket partiklar. Men ska jag t.ex. meta mört i strömmande vatten så väljer jag ett mörkare mäsk som löser upp sig snabbare så det kan driva nedströms. I stilla vatten efter t.ex. sutare väljer jag ett ljusare mer kompakt mäsk då jag vill ha som jag skrev tidigare mer partiklar i och en tätare mäskplats. När det kommer till smaksättningar så väljer jag oftast att tillsätta någon smak antingen via torra tillsatser eller via vätskor. Antagligen är det inte så speciellt nödvändigt men med bättre självförtroende fiskar du bättre, sägs det 🙂
ALEXANDER:
ID kungen kör jag alltid. Här funkat bra för mig i alla vatten. (Fiskar nästan bara id/färna) 1 kg mäsk en stor majsburk och lite vatten. That’s it!
JOHN:
Jag använder nästan uteslutande färdiga mäskblandningar numer. Dels har jag inte tid att mixtra för mycket själv, dels så är de mäskblandningar jag använder suveräna direkt ur påsen. Det handlar mer om rätt handhavande från min sida, än själva grundprodukten.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
Ljust mäsk så att det syns på mörk botten, jag har inte sett några tendenser att fiskar skyggar för ljusskillnaden. Möjligtvis kan karpar vara petiga men jag fiskar så sällan efter dem.
KIM:
Jag använder olika mäsk beroende på vad det är för vatten. Mörkt mäsk till mörk botten om jag fiskar mört t ex. Ljust mäsk till större fisk som id och färna på mörk botten, då vill jag ha kontrast.
Fråga 6:
Hur mycket beten brukar du ha i feedern jämfört om du skulle välja att mäska med bollar?
PALLE:
Jag kan inte erinra mig att jag gör någon skillnad på beten per kvadratcentimeter så det får bli samma som svar där.
JIMMIE:
Oftast betydlig mindre och särskilt mer finfördelat för att säkerställa att det enkelt ska kunna lämna feedern på rätt sätt.
TOMMI:
I normala fall mycket mer. Säkert några hundra procent. Med feedern vill jag trycka ner maximalt med mat. Det är enklare att låta bli att fylla på än tvärtom.
HENRIK:
Samma mix men säkert 3 gånger större bollar i allmänhet.
NIKLAS:
Mindre. Mest små bitar av rivet franskbröd och någon enstaka gång maggot/casters/hampa.
SVANTE:
Jag brukar tillsätta olika mängder med mat i en mäskblandning beroende på vilken art jag ska fiska , om det är fiskar som äter väldigt mycket t.ex. sutare och brax så tillsätter jag mer mat.
MANFRED:
Personligen tycker jag inte om att ha för mycket mat i mäsket. Då tar jag hellre med mig en spomb-utrustning för att komplettera mäskplatsen med partiklar och annat gott. Mängden mat skiljer sig inte så mycket för mig, det är metoderna som varierar. Vill jag t.ex. ha mer mat i en feeder, kör jag, som nämnt tidigare, en sandwich. Det fungerar så att man gör ett bottenlock av mäsk i feedern, fyller på med bete i mitten och avslutar med ännu ett mäsklock som försluter feedern
CHRISTIAN:
I vissa fall är det nog inte så stor skillnad som t.ex. vid sutarmete, då väljer jag att blanda i en mängd partiklar direkt i mäsket. Men är det i strömmande vatten så tar jag mycket mer beten i feedern än vid bollar. Metar jag t.ex. efter färna med feeder vill jag ha ut en hel del mindre bitar av mitt valda krokbete.
ALEXANDER:
På våren väldigt lite på hösten lite mer.
JOHN:
Jag gör nog inte större skillnad på det i grunden, men märker jag att nappen uteblir plockar jag bort matbitar i mäsket som majs innan jag laddar korgen.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
I början kan jag lägga i rätt mycket bete i korgen och stänga ändarna med mäsk, sen gå över till enbart mäsk (möjligtvis lite bete blandat i mäsket också) och någon gång ibland lägga i en bunt med betet för att få ut lite på mäskplatsen under fiskets gång.
KIM:
Jag blandar mat i mäsket och fyller på därifrån. Lägger inte i något extra i korgen. Tycker inte mäsket är det viktigaste. Jag lägger mer tid på att lägga betet på rätt plats i vattnet och vid rätt tid.
Fråga 7:
När väljer du feeder istället för att mäska? Motivera.
PALLE:
Snabba korta pass där jag fiskar bara en kväll eller en morgon eller om jag vet att det är få fiskar i farten och jag inte vill mätta dessa få individer. Även om jag fiskar under kallare tid av året då fiskens metabolism går på lågvarv.
JIMMIE:
I strömmande vatten tar jag gärna feedern då det är enklare att veta var mäsket faktiskt hamnar på botten. I kallare vatten kör jag gärna feeder för att minska risken att övermäska, maten som serveras står nämligen i bra proportion till hur aktivt fisken nappar.
TOMMI:
Oj. Nästan alla lägen då jag bottenmeter. Feedern är så mycket mer exaktare och smidigare än mäskbollar. För sutare och karp så är det ofta methodfeeders med bolt, för färnor, mörtar och brax så är det korgfeeder som gäller. Samma för id och öring. Man kan säga att det är eventuellt vid karpmete och givetvis lägen man flötmetar jag inte använder en feeder. Pva bags används även dom flitigt.
HENRIK:
När jag vill ha väldigt exakt och koncentrerad effekt på liten yta blir det feeder.
NIKLAS:
Tidigt på säsongen när vattentemperaturen är låg. Vill då inte övermäska för att mätta fisken och då är feeder ett bra alternativ. Sedan feederfiskar jag nästan alltid i strömmande vatten.
SVANTE:
När man inte behöver få ut en jättemängd med mäsk så är feeder väldigt smidigt eller om man fiskar på väldigt långa avstånd där det är svårt att kunna kasta eller skjuta ut mäsk så långt. Sen är det smidigt när man bara vill ha det som en liten attraktor med ett moln som sprider sig när man slänger ut, vilket jag ofta märkt ger hugg mycket fortare jämfört med om man kör sänke å bara bete.
MANFRED:
Ska jag sitta länge, över en helg eller så, väljer jag att förmäska eller bygga en mäskplats i början av passet, och sedan bygga på med feeder. Genom en bra förmäskning drar jag fisken till ett specifikt område. Bygger jag sedan på med lite mäsk i taget, tappar de inte intresset. Jag skulle säga att en kombination av mäskning och feederfiske är optimal. I alla fall om man söker större fisk.
CHRISTIAN:
Ska jag bottenmeta med feeder är det väldigt sällan jag använder mig av bollar. Enda gången det händer är väl om jag fiskar relativt nära land i stilla vatten så jag kan få en tät mäskplats med bollarna. Tycker inte om att få en spridd mäskplats när jag metar med feederkorg, då vill jag ha den koncentrerad. I strömmande vatten så använder jag aldrig bollar när jag ska bottenmeta med feederkorg av den enkla anledningen att jag inte vill riskera att sprida mäsket för mycket. Jag vill att mäsket hamnar på samma ställe varje gång och sedan tas med av strömmen.
ALEXANDER:
95% av mina pass är rena feederpass, det är väldigt sällan jag mäskar med till exempel mäskbollar.
JOHN:
Jag kombinerar ofta på så vis att jag gärna mäskar upp några platser med mäskbollar och sedan fiskar av dessa med hjälp av feederfiske. Under perioder då jag tror att fisken äter lite så är feederfiske det som väljs utan mäskbollar.
Ibland kör jag ”varannan fylld” för att inte lägga ut för mycket mäsk.
CHRISTIAN ”TINTIN”:
Alltid. De gånger jag feedermetar gör jag det 30+ meter ut och jag förlitar mig på att mäska genom att kasta ut endast feedern (utan kroktackel) ett tiotal gånger i början och sedan kasta om rätt ofta för att hålla mäskplatsen välfylld med godsaker.
KIM:
När det är långa avstånd och svårt att få ut mäsket. Med korg får jag bättre precision på var det landar om jag clippar linan.
SAMMANFATTNING:
En mycket intressant omgång med väldigt varierande svar för ett så smalt ämne som feedermete. Att det tex inte är alls någon regel att korgen skall ligga ovan kroken är endast en i raden av ”myterna” som spräcks. Standarduppsättningen verkar fortfarande vara ett paternoster-tackel i grunden, men sedan så går åsikterna isär. Lintjockleken på huvudlinan ligger kring 0,15-0,22 nylon, men många använder tafsar eller flätlina. Mäsket packas fortfarande helst med det klassiska tummen och pekfingret, sedan så vill vissa ha stenhårda packningar medans andra så löst det bara går. Mäskets färg var en annan intressant sak då flera påpekade mäskets färg mot botten, helt oberoande av varandra. Dock så gick åsikterna isär även där. I vissa fall skulle mäsket följa färgen av bottnet, i andra sticka ut maximalt.
Det som slog undertecknad mest med häpnad var mängden mat man hade i feedern. I nästan samtliga fall lika mycket som i en boll (per kvadratcentimeter som någon skrev), i vissa fall mindre! Åtminstone jag har trott att mäsket till feedern innehåller mer mat än standardmäsk.
Feedern används inte så ofta som vapen som man kanske hade trott, vilket är lite förvånande? Inte heller kom vi överens om feedern skulle släppa mäsket först vid botten eller om det gick bra att den läckte ut redan en stund innan.
En möjlig sammanfattning är ändå att vi har alla lite att lära oss av varandra här, vilket i sig är ett bevis på att det inte finns några rätt eller fel när det kommer till feederfiske. Inför den stundande högtiden för feederfiske (höst/vinter) så har jag nu laddat med mängder utav tips som skall testas vid vattnet.
Vi tackar alla medverkande för era svar!
Vill man läsa fler delar ur Panelen så följer man bara länken.
