Beten till mete

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Beten till mete är en artikel där flera av oss från Swedish Anglers har varit inblandade på ett eller annat vis. Det blir funderingar, tankar och teorier kring beten. Nördigt såklart, men väldigt intressant.

BETEN TILL METE:

De flesta av oss har ett favoritbete för en viss art. Kanske är det bröd för färnan, majs för mörten eller boilies för sutaren. Inte sällan så har man blind tro för sina beten. Man vet att de funkar, och då finns det sällan någon anledning att byta till någonting annat. Men har betet egentligen så stor betydelse som vi tror, eller är det endast i våra huvuden? Påverkar olika typer av vatten, temperatur, väder och vind samt fiskemetod mer än betet, eller påverkar dessa faktorer själva betet? Och väljer stora fiskar andra beten än de mindre? Vi försöker att reda ut begreppen.

Beten till mete

Jag ska börja med att förklara att dessa teorier är helt och hållet mina egna och är knappast förankrade i några djupare studier. Och det som funkar för mig och i mina vatten kan fungera på andra sätt på andra ställen av landet.

För att ens kunna skrapa i ytan av ämnet så bör vi först dela upp de olika betenas egenskaper i olika kategorier och sedan ta det därifrån.

  • Art: Vilka arter betet i fråga passar bäst.
  • Trend: Vissa beten är trendkänsliga. Populära/impopulära.
  • Årstid: Olika beten funkar bättre eller sämre vid olika årstider/temperaturer.
  • Pris/tillgång: När betets popularitet beror i hög grad av dessa två faktorer.
  • Storlek/konsistens: Passar bättre eller sämre för olika arter p.g.a dess storlek/konsistens.
  • Användarvänlighet: Vissa beten passar inte för vissa typer av fiske.
  • Personliga erfarenheter: Man föredrar som metare vissa beten utan att ge andra en ärlig chans.

Vi tar ett exempel

Visst är det så att vissa arter har relativt givna beten som de flesta föredrar att använda till metet efter dem. Det är inte många som skulle använda något annat än boilies för karpen trots att man vet att en knippe mask förmodligen skulle fungera precis lika bra. Men i detta fallet så väljer vi bete mer utifrån vår synpunkt än fiskens. Boilies är enkla att mäska med. De är smidiga att fiska med för långa utlägg utan att behöva oroa sig för att småfisken pillat bort betet. De är användarvänliga, och kräver just ingenting av fiskaren i form av nedlagd arbete. De kommer i olika smaker och storlekar och verkar fungera de flesta årstider. Dessa faktorer passar egentligen fiskaren bättre än själva fisken. Så frågan här är vad vi egentligen anser boilien vara som bete? Är det egentligen så viktigt hur och av vilka ingredienser boilien är gjord av? Och om man ändå har så vida preferenser, kan man då anse att betet man inte känner till vad den innehåller är av högsta vikt? Dessutom så är boilien ett trendigt bete som vi knappt hade för 30 år sedan. Ju mindre vi vet om ett bete, desto enklare är det att lura fiskaren att köpa de mest konstiga sakerna då vi inte har nycklarna att granska ”bluffen”. Så skulle man aldrig kunna göra med mask eller maggots.

En fisk som rudan som är lika lurig, men fiskas på helt olika sätt har vi helt andra krav till. Då man själv sitter vid spöt och aktivt metar så väljer vi våra beten mer efter vad vi tror fisken skulle vilja ha just för stunden, och mindre utifrån våra egna preferenser. Vi ser bubblorna, men flötet vägrar att röra sig. Vi byter från majs till pellet, sedan från maggot till mask innan rudan helt plötsligt fattar tycke för en brödbit. Men vi förstår mycket väl att nästa fisk kanske inte nappar alls eller så tar den en degkula. Vi förstår att betet är viktig, men vi förstår även att det inte finns en universal-lösning utan att det hela varierar från stunden och kanske även utifrån presentation.

Som sista exempel kan vi ta mörten som under varmare tider gärna nappar på majs. Men när vattnet blir kallare så funkar majs allt sämre. Man går över på räka, maggots, mask eller bröd. Här är det yttre omständigheter som av någon anledning verkar påverka mörtens val av bete. Kanske är ett hårt och svårsmält majskorn inte optimalt för mörten under kallvatten? Men det gör inte majsen till ett sämre bete för det. Precis som en påse räkor under högsommaren inte erbjuder metaren någon trevlig upplevelse efter 12 timmar i värmen.

Mört

Trots att vi vet att olika beten passar olika bra för olika stunder så är vi människor extremt svåra att få tänka i nya banor. Vi funderar ofta igenom allt i prylväg in i minsta detalj. Krokar, linor, mäsk, spön och håvar är optimerade efter alla konstens regler. Men till id-ån tar vi med oss en påse räkor och lite bröd. Kanske skulle en knippe mask, majs eller boilies vara melodin för dagen, precis som vid rudametet. Men det får vi aldrig veta då vi kör med det som vi alltid kört med. Vi är oftast rätt dåliga på att ha flera olika beten med oss till vattnet. Jag skulle påstå att få av oss har fler än tre olika beten med oss till ett mörtpass. Vi ”vet ju” vad som fungerar, eller hur?

Oftast så märker man betets betydelse först när fisket börjar bli riktigt segt på senhösten. Under vintriga dagar så kan man helt plötsligt hitta någonting som fungerar riktigt bra för en dag eller en stund. Vi vill gärna tro att köldstela fiskar gärna vill ha mindre beten och går ner i betesstorlek. Inte sällan så åker maggotburken fram. Vi vill gärna tro att finlir är vägen till framgång.

Konstigt nog så labbar vi mer med våra beten för arter som verkar nappa på nästan vad som helst, eller de arter som inte verkar vilja nappa alls. Färnametare är i regel mer benägna att variera sig än de som fiskar efter björkna i Dalälven. Trots att fisket ofta bedrivs rätt lika med feedermete i strömmande vatten efter arter som glatt nappar på det mesta.

Jag ställde frågor kring val av bete i vår Messengergrupp bestående av Palle Sköldblom, Vicktor Hallensjö, Christian Ottosson, Roosen och mig själv.
Grabbarna fick välja 5 favoritbeten till några olika arter och lista dem per art.
(Nedan har du i kolumn 1 samtligas förstahandsval. Kolumn 2 andrahandsval osv, oberoende ordning på deltagarna.)

Färnan har vi otroligt många fisketimmar på i flera olika vatten mellan oss. Så här blev listan.

Färna

  1. Köttbulle, Ost, Räka, Bröd, Räka.
  2. Korv, Korv, Bröd, Korv, Bröd.
  3. Bacon, Bröd, Mask, Köttbulle, Mask.
  4. Räka, Köttbulle, Majs, Räka, Majs.
  5. Ostpasta, Räka, Maggot, Ostpasta, Korv.

Nu är inte fem personer på något sätt facit över varken metarnas eller färnornas favoriter. Men de ger en liten fingervisning över hur vi tänker. Ingen skulle välja korv som favotitbete, men fyra av fem väljer att ha med den på listan. Varav två håller den näst högst. Samtliga väljer den klassiska räkan och fyra väljer bröd. Dock så är det endast Vicke som väljer att ha med Ost. Klassiska beten som majs, mask och maggot är representerade, men endast knappt. Den slutsatsen vi eventuellt kan dra här är att de flesta tänker relativt lika, man väljer ett skapligt stort bete som favorit. Mindre beten som just majs, mask, maggot och ostpasta kommer längre ner. Här måste man även påpeka att alla av oss metar i någon utsträckning med flera olika beten. Tar vi en art som karp så är det svårare att hitta fem olika beten som man skulle kunna tänka sig att använda.

Tar vi en art som mört så borde storleken på betet ha mindre betydelse. Då ser listan ut på följande vis.

Mört

  1. Majs, Maggot, Majs, Majs, Räka.
  2. Maggot, Majs, Maggot, Maggot, Majs.
  3. Mask, Pellets, Mask, Bröd, Mask.
  4. Bröd, Bröd, Bröd, Mask, Maggot.
  5. Räka, Mask, Räka, Räka, Deg.

Här ser vi inga större överraskningar heller. Majs och maggot dominerar. Små enkla beten. Ju längre ner på listan vi hamnar desto större bli våra beten. Bröd, mask och räka. Jämför vi med färnan så blir vi mer konservativa med våra val. Förmodligen så anser vi att det inte finns några större orsaker att labba ihjäl sig över en art där nappen ofta duggar relativt tätt. En annan variabel är att vi inte verkar välja beten med stark doft för mörten. Färnan vill vi gärna ha mycket arom till. Korv, räka, köttbulle och liknande köttiga saker. Dock så valde Tomba som ensam hjälte räkan som favoritbete.

Tar vi sedan rudan som är allt annat än en mängdfisk så ser listan ut på följande sätt.

Ruda

  1. Räka, Majs, Majs, Majs, Mask.
  2. Pellets, Pellets, Pellets, Pellets.
  3. Mask, Casters, Mask, Maggots.
  4. Maggots, Maggots.

Här blev listan inte ens komplett, Majs är favoritbetet, men ändå så valde Palle och Tomba inte ens att ha med sig det till sjön. Alla hade pellets högt, men ingen tyckte heller att det skulle vara bästa betet. Maggots/casters var det sämsta betet av de vi valde. Mask kvalade in som trea. Roosens hållning var aningen kontroversiell. Han valde endast majs. -Fångar man inte på majs så fångar jag eller inte på någonting annat. Intressant här är att ingen valde bröd eller deg/pasta på sin lista. Jag hade nog på förhand trott att rudan skulle vi ha en myriad av olika beten till, men så verkar inte vara fallet. Dock så vet jag att det dippas och labbas en hel del. Samt att pellets kan komma i alla dess former och smaker. Palle gick emot strömmen här och valde räkan som favorit.

Utifrån dessa tre listor så kan vi urskilja några saker. De flesta ligger där vi förväntas att ligga med våra val. Klassiska välprövade beten. Dock så väljer en av oss för varje gång en för arten udda bete som förstahandsval. Kanske så har man någon gång lyckats med ett udda bete och på så vis byggt upp ett förtroende för det?

VÅRA KLASSISKA BETEN

MAJS:

Majs

Majs är onekligen en given klassiker. Billig, pålitlig och enkel att använda. Lämpar sig bra för mäskning och enkel att färga och smaksätta. Det finurliga med majs är att man kan köra ett litet korn eller åtta stora på kroken. På så vi så kan man variera storleken. Innan boilies kom på marknaden så var just det sistnämnda en vanligt förekommande syn vid karp eller sutarmete. Majs verkar funka för de allra flesta arter och dessutom funka bra. Ska man hitta något negativt så är den kanske något steril att flötmeta med?

Dock så ser man klart och tydligt att allt färre använder den i kallt vatten. Jag var lite inne på det innan, men kanske så har det någonting med fiskens matsmältning att göra att majsen sällan är en given hit under vintermånaderna? Såklart fångar man fisk med majs året om, men nog så verkar mask, räka eller maggots vara säkrare kort när snön ligger i drivor runt ån.

Konserver med majs finns i framförallt två alternativ. Den klassiska ”Sweet-Corn” som är en sockrad variant. Men det finns även att köpa en vanlig osötad variant som är något mindre använd. De lärda tvistar om hurdan majs som egentligen är bäst? Vissa föredrar lyx-majs likt Green Giant med sina små mjuka korn medans andra vill ha budgets stenhårda stora korn som knappast känns som människoföda. De allra flesta blir likt undertecknad antingen positivt eller negativt överraskade när man öppnar sin burk. Det verkar som att kvalitén kan vaiera mycket från en konserv till en annan.

Smaksatt majs i stil med Pescaviva är däremot en helt annan sak. Jag är mer tveksam att ha med fiskar i statistiken över majs som nappat på chokladmajs, eller räkmajs. Betet har en annan smak, färg och konsistens och har egentligen ingenting alls med majs att göra. Kornet blir endast en färg och smakbärare. Dessa majs brukar dessutom bli väldigt polariserande. De funkar ofta extraordinärt bra eller extraordinärt dåligt. Vilket, om man tänker efter, är just meningen. Att smaksätta majs så pass diskret att den skulle funka som helt vanlig majs är givetvis helt meningslöst. Effekten man är ute efter här är att hitta någonting som kan för stunden vara suveränt. Eller kanske sticka ut från de korn man mäskat med.

Majs är enkelt att boosta, och därför blir den väldigt allmänsidig som bete. Man skulle kunna tro att majs man boostat med krill eller andra animaliska dofter skulle kunna locka till sig ett och annat predatornapp. Speciellt från abborre. Men så verkar inte vara fallet. Det går aldrig att boosta majs till att bli likvärdigt med mask eller maggots och därmed attrahera predatorer. På samma sätt kan man enligt mig avfärda dessa krillsprayer som fantastiska abborrsmagneter. Skulle dom vara det så skulle dom nappa på mina majs.

Kanske så är majs ett universalbete på så vis att de flesta arter vi metar efter nappar på det. Skulle man ge sig på att ranka beten så ligger majsen någonstans mitt i listan. Förmodligen så håller alla majsen högt, men sällan högst. Det är till mångt och mycket metets basvara som utgör grunden i många mäskblandningar från stäm till karp. Smidig att använda, ha med sig och billig.

MASK:

Kanske så är mask det bete som de flesta skulle välja om man endast fick välja ett? Dock så är mask ett extremt vida begrepp. Ett samlingsbegrepp om man ska vara noga. Det finns en hel del olika arter och varianter av maskar som vi metare använder oss av. De flesta kategoriserar sina maskar som daggmaskar och lövmaskar. Ibland nämns kompostmask. Sedan har vi köpemask som kan vara allt mellan himmel och jord.

Att snacka mask är en hel vetenskap vilket vi ska ta upp i en kommande poddavsnitt med någon som faktiskt vet vad han pratar om. Men vi kan föreställa att 99 av 100 metare ser mask som någonting att ha på kroken utan att för dess skull känna sig känna sig tvungen att känna till hela dess anatomi.

Vi kan utgå från att det är utifrån två kriterier väljer vår mask. Storlek och lukt. Det man ofta hör är att viss mask luktar ”fel” och ratas av den anledningen. Oftast löv eller kompostmask, eller köpemasken i den gröna burken. Dock så hör man aldrig talas om mask som luktar ”rätt”.

Eventuellt så kan man dra en slutsats att ju bättre ett bete är, desto mindre labbar man med det. Och det stämmer in speciellt väl på just masken. Vi är fullt nöjda så som de är. Visst har man gett sig på att dippa mask i olika smakämnen, framförallt vid rudamete, men med relativt klena resultat. Maskens styrka ligger nog i det naturliga, samt att det faktiskt är ett levande bete som lockar med både lukt som rörelse.

Givna nackdelar är hållning och skötsel av framförallt stora mängder av mask. Eller, det är åtminstone det vi tror. De flesta har en föreställning om att masken bör stå kallt, vilket inte alls stämmer. Det går utomordentligt bra att hålla dem i rumstemperatur så länge de skyddas mot direkt solljus. Mindre mask bör matas medans de stora klarar sig utan mat. Blötta harpellets är en bra födokälla. Salt även i små mängder ska undvikas till varje pris, för då dör masken.

Det finns en hel värld att upptäcka här vilket vi förhoppningsvis som tidigare nämnt ska ta upp i ett poddavsnitt. Sedan jag började köpa mask och maggots i större volymer så fick jag lära mig en hel del kring skötsel vilket förlänger mina betes livslängd och fräschör betydligt. Och med denna nyvunna kunskap så blir det enklare att köpa just stora kvantiteter av beten utan att behöva vara rädd att de skulle vara döda inom en vecka. Det är faktiskt riktigt lyxigt att kunna ha stora mängder beten hemma under större delen av året både för mäskning som krokbete.

Man måste såklart diskutera pris när det kommer till mask. Köpemask från Metmask.com kostar i dagsläget 390kr kilot (ren mask utan jord). Vilket är en nästintill ofattbar stor mängd mask. Tar man ett kilo räkor så hamnar man säkert på ungefär halva priset då hälften av räkan är skal, huvud och vätska. Men gamla räkor följer oftast inte med hem igen utan slängs i plurret efter avslutad fiskepass. Så priset för prima mask är faktiskt inte alls så farlig som man kunde tro. Den klassiska gröna plastburken ligger kring 1kr masken, och då blir det betydligt dyrare att mäska.

Maskens nackdel är ofta dess effektivitet. Samtliga arter, stora som små vill direkt anfalla dina maskar, så fisket kan lätt nå oanade höjder i mängden oönskade napp. En annan fördel som kan bli en nackdel är de tydliga nappen man får. Inte sällan så får man gräva efter masken i svalgen om man varit slö med mothugget. Något som sällan händer med fiske med tex majs.

Då masken är avlång så kan man med fördel använda långt större beten än brukligt. Kroken behöver heller inte vara lika anpassad till betets storlek då hela masken snabbt sugs in i fiskmunnen. Egentligen så är mask det perfekta betet på alla dess sätt. Kanske för perfekt?

Det här med doften måste vi avhandla till slut. Vissa löv eller kompostmaskar avsöndrar en vit bitter vätska när de träs på en krok. Jag har från många olika håll hört att det skulle ha en avskräckande effekt. Speciellt köpemasken i grön burk verkar folk ha speciellt svårt för. Jag har dock själv inte märkt några såna tendenser. Arter som mört och björkna verkar inte bry sig. På samma sätt som man kan få positiva erfarenheter av vissa beten så misstänker jag att man kan få även motsatta när det inte stämmer alls.

Mask är givetvis det mest klassiska av alla beten. Enkel att använda, enkel att gräva fram om man ara behöver en burk för kvällen. Bra mask behöver man inte labba med, vilket är en stor befrielse. Man har alltid full tillit för det.

RÄKA:

Beten till mete

Räkan är en vattendelare av rang. Älskad, hatad, missförstådd, underskattad och överreklamerad. Polariserande skulle man kunna säga. Antingen eller.

Detta gäller lite grann även fiskarna. Abborren är konstigt nog väldigt svår att få nappa på vanlig kokt räka. Har absolut fått fler borrar med majs än med räka. Vad detta beror på har jag ofta funderat på utan att finna något svar? Predatorer och arter som tidvis har predatorbeteende som gädda, gös, ål, lake, id, och färna hugger annars gärna på en räka. Men inte abborren. Inte i våra vatten iaf. Men allt som allt så måste räkan ändå klassas som ett allroundbete.

Det vi däremot inte är speciellt bra på i Sverige är att boosta eller färga våra räkor. Den är ytterst tacksam i strukturen att krydda med vanliga kryddor som chili, vitlök eller vanilj. Eller olika dips, oljor eller köttfärger. Dessutom så finns räkor i otal olika varianter, okokta, kokta, skalade, oskalade, kryddade, i lake och sedan alla olika arter av räkor och kräftdjur. Men vi väljer oftast den billigaste påsen med ishavsräkor. Jag skulle tro att för arter som ål så skulle en okokt tigerräka eller annan större räka fungera alldeles ypperligt. Vi fiskar ju sällan med andra beten som är kokta, eller hur? Vad själva kokningen skulle tillföra räkan om man bortser från färgen och lite sälta har jag svårt att lista ut. Här känns det som att vi har en hel ocean av heta varianter att upptäcka om vi skulle lägga manken till.

Här kan du läsa Tombas tidigare artikel om att just färga sina räkor.

Skalad eller oskalad är ofta frågan vi ställer varandra. Jag föredrar att skala mina av några anledningar. Den mest givna är att man inte missar mothuggen på grund av att krokspetsen hamnar mot ett hårt räkskal antingen i strömmen eller stunden då färnan slukar hela härligheten. Sedan så tycker jag att när man kör mindre räkbitar mot arter som mört och björkna så blir nappen lite pilligare med oskalade räkbitar. Men detta är en petitess i sammanhanget. Men jag boostar och färgar mina räkor relativt ofta med goda resultat.

Prismässigt så är räkor i samma kategori som mask, med den lilla nackdelen att man sällan kommer hem med de räkor som blivit över. Gamla räkor lockar sällan varken fisken eller fiskaren. Dock så är det dumt att kasta bort huvudena om man kör med feeder eller mäsk. Dessa går alldeles utmärkt att finhacka och tillsätta i mäsket. En räkskalle innehåller mycket doft och ätbart för ett stim hungriga björknor eller mörtar. Och lockar givetvis fisken med sin intensiva doft. Ett tips är att hacka dem medans dom är frusna, då går det mycket enklare.

Jag använder mig av en liten sax när jag klipper och friserar till mina krokbeten av räkan. River du av en bit så håller den ihop sämre än en klippt med sax.

Ska man kika på när räkan fungerar bäst så är svaret, alltid. Den funkar givetvis väldigt bra under varma förhållanden, men den briljerar när vattnet är kallt. Till mitt mete efter arter som just mört och björkna så har jag funnit den totalt överlägsen t.ex majsen när vattnet legat på under sex-sju grader. Förmodligen så beror inte detta på att räkan fungerar så mycket bättre, utan att majsen verkar fungera mycket sämre. Kanske har det någonting med fiskars matsmältning att göra att dom ratar ett hårt och svårsmält bete som majs?

Jag ska definitivt labba mer med olika sorters räkor, smaksättning samt färgning. De experiment jag gjort med bla rött och gult köttpulver med olika smaker som chili eller söta smaker har vissa dagar gett mycket bättre resultat vid färnaån än vanliga oboostade räkor. Speciellt när fisket varit trögt. Ett tips är att skala räkorna, sedan torka dom noggrant med hushållspapper innan man boostar dem. Då blir dom inte vattniga och äckliga. Dessa förvarar jag i små burkar med skruvlock. Dessa är enkla att pula i 20-30 räkor som man kan ha i fickan. Faktiskt mycket bekvämare än att bära runt på en äcklig påse som läcker räksaft.

Ska man sammanfatta det hela så är fisket med räka på en rätt usel nivå här i landet. Vi har alla verktyg att utveckla det men vi väljer allt som oftast den där reapåsen med ishavsräkor av bekvämlighetsskäl. Och visst funkar det. Men under vissa specifika tillfällen så kunde påhittighet belönas. Till exempel under ruda eller ålmete.

Christian lägger sig i

Tomba är helt klart en analytiker, tankarna har snurrat flera varv och mycket av det han skriver är både intressant och väsentligt. Själv anser jag mig vara ganska analytisk, men kanske inte när det kommer till beten… Ibland blir jag nog väldigt enkelspårig i min tanke när jag läser Tombas tankar och slutsatser. Att särskilja på vanligt majs och smaksatt majs likt Pescaviva majs har jag ens inte funderat över. Men när jag börjar fundera på det är det ju faktiskt så att majskornet blir sekundärt, det är smak/doft och färg som blir det väsentliga i kombination med att majskornet är praktiskt på kroken och att mäska med. Det ökar användarvänligheten.

Jag var en av de som svarade Majs som mitt förstaval vid rudamete, men många gånger använder jag Pescavivamajs då jag anser att de har den där lilla extra effekten som kan vara vinnande! Så borde man ha just dessa ”speciella” majskornen som en egen kategori? Ja vet inte, men valet doft/smak när det gäller majs är viktigt för min del. Och då är det kanske inte majs längre…

Sen är jag svag för bröd

Bröd, just grekiskt lantbröd är nog det bete jag använder mest under ett år när det kommer till arter som färna, id och mört. Här handlar det om personlig erfarenhet. Jag har helt enkelt haft lyckat fiske med bröd på ett flertal arter. Det blir nog lite skygglappar på… Du börjar blint lita på ett bete i alla lägen och struntar nästan helt i att prova andra beten. Resultatet av det är att du garanterat fiskar dåligt många pass…

Men samtidigt så är brödet ett fantastiskt bra bete, du kan använda det på så många olika sett. Du kan ha det som krokbete, mäsk, du kan fiska på ytan, botten, flötmete, bottenmete. Ja det är helt enkelt ett allroundbete utan dess like! Jag tror det är därför jag uppskattar det så mycket. Jag kan snabbt byta taktik och fiska på olika sätt med samma bete. Det ger mig alternativ utan att släpa med mig mängder med olika beten. Fast igen, det är kanske där felet ligger, som Tomba nämnde tidigare… Man släpar med en massa utrustning som nästan aldrig kommer fram och istället bantas antalet beten ned. Det är ju ändå betet fisken ska smaka på!

Jag tror det var i vår Podcast där Linnea Lönn gästade oss och hon ställde en riktigt bra fråga. ”Har ni provat att byta bete när ni har riktigt bra fiske då?” Mitt svar var enkelt, NEJ.

Jag experimenterar endast med olika beten när fisket är segt, vilket egentligen är helt idiotiskt! Är fisken i stöten så har man guldläge att prova runt och kunna hitta ett ännu bättre bete… Nej då sitter man och kör vidare med sitt bröd och tycker att detta är det bästa betet, korkat!
Men den tanken har suttit i skallen ett tag nu och det är något jag ska ta med mig till våren och framförallt i mitt färnafiske.

Årstiden har betydelse

Tomba skrev i början ” Årstid: Olika beten funkar bättre eller sämre vid olika årstider/temperaturer. ” och här måste jag säga att för min del har det betydelse. Återvänder vi till majskornet och det som bete till färnan tycker jag det är ett bättre bete när vattentemperaturen är kallare. Då är inte småfisken lika aktiv och färnan brukar reagera bra på majs i kallt vatten. Igen så är majs ett bra bete att mäska med också.

Sen fungerar bete som ostpasta bra i kallt vatten då fettet i betet stelnar av den kalla tempen och sitter kvar bättre och bryts inte ned lika snabbt. Du fiskar helt enkelt effektivare med det som bete och doften läcker ut längre. Så absolut är det en viktig aspekt. Men igen, bröd är också ett fantastiskt bete under kalla temperaturer!

Beten till mete
Ostpasta, ett fint vinterbete, klicka på bilden för att läsa hur du gör din egna.

Tillgång

Detta är en viktig del många gånger tror jag. Kollar jag igen på Tombas lista, ”Pris/tillgång: När betets popularitet beror i hög grad av dessa två faktorer” så är nog tillgång många gånger viktigare än priset för att göra ett bete populärt. Jag personligen hade garanterat metat mer med både maggots och casters om tillgången hade varit enklare. Idag är det något enklare att få tag i bra maggots och casters. Men för bara några år sedan fick man oftast nöja sig med de dassiga maggotsen som säljs i dessa små runda burkar. De är otroligt dyra för den lilla mängden, så visst, där kom priset in ändå…

Att meta med en större mängd maggots blir snabbt dyrt om man ska köpa dessa små runda burkar. Men numera går det att köpa större mängder maggots till ett hyffsat rimligt pris. Och jag tror att vi framöver kommer se fler och fler stora fiskar fångade på maggots och casters. Det räcker med att titta mot länder som England, Italien osv för att se att dessa beten är ruskigt bra på många arter! Så tillgång skapar såklart trender i beten.

Arter och storlek på betet

Här är man nog lite trångsynt, igen… I alla fall jag. Ska jag t.ex. fiska karp så vänder jag mig till boilies. Det är enkelt, smidigt och effektivt. Men som Tomba nämnde ovan om masken…

Men för att återvända till ämnet, art kontra storlek. Här blir det ju ganska enkelt många gånger. Metar du efter färna så väljer du nog väldigt sällan ett majskorn, inte jag i alla fall. Utan en hel räka, en stor brödbit, en stor korvbit osv. Färnan har stor mun och därför stora beten. Återvänder vi till karpen och även färnan och tittar mot England. Ja där kör de storlek 18 krok och 1-2 röda maggots efter färna…

Likaså efter karp, de kör mycket med maggots och casters framförallt under vintern efter karp i England. Kanske inte storlek 18 och två maggots, men ett knippe maggots på ett hår och de får karpar över 20 kilo minst på det… 8-10 maggots är inget stort bete för en karp eller en färna.

Här har jag mycket att tänka kring. Vissa dagar t.ex. kanske inte betet är fel, men storleken på betet är fel… Det är inget jag direkt har funderat på. Visst, ibland tar man kanske en lite mindre brödbit till färnan. Fast den är ju inte i närheten av 2 maggots…

Kanske räcker det med en liten bit av räkan istället för en hel? Istället för att minska storleken byter jag bete, en hel köttbulle, en stor korvbit, det vill dom nog ha… Ja du förstår vad jag är på väg här. En intressant tanke att ta med sig till ån helt klart!

Några slutord

För att knyta ihop det hela, jag personligen kommer helt klart tänka till lite mer kring betesval och bryta ned dem i några av Tombas kategorier. Kanske inte alla, men flera av dem är verkligen tänkvärda! För vi kanske har lite fel fokus ibland när det gäller prioritet eller att vi fastnar i våra favoriter lite för mycket…

  • Art: Vilka arter betet i fråga passar bäst.
  • Trend: Vissa beten är trendkänsliga. Populära/impopulära.
  • Årstid: Olika beten funkar bättre eller sämre vid olika årstider/temperaturer.
  • Pris/tillgång: När betets popularitet beror i hög grad av dessa två faktorer.
  • Storlek/konsistens: Passar bättre eller sämre för olika arter p.g.a dess storlek/konsistens.
  • Användarvänlighet: Vissa beten passar inte för vissa typer av fiske.
  • Personliga erfarenheter: Man föredrar som metare vissa beten utan att ge andra en ärlig chans.

Våga prova annorlunda är väl lärdomen jag tar med mig från den här artikeln och tackar Tomba för intressanta tankar!

Dela gärna så fler får läsa artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *