Den Skånska mystiken
Klockan ringde strax efter fem på morgonen, jag var snabbt uppe medan resten av familjen sov vidare. Jag gick ut i köket och tryckte igång kaffebryggaren. Sen var det dags att börja packa ned förnödenheterna för helgen. För jag skulle snart sätta mig i bilen och bege mig söderut för att fiska färna ihop med Jimmie.
Vi hade bestämt långt tidigare att vi skulle avvara en helg och göra en satsning tillsammans på de skånska färnorna.
Så när jag parkerade bilen och klev ut var jag rejält taggad.
Jag kunde skymta ån några hundra meter bort, man kunde nästan känna doften av den. Eller så var det kanske en önskan från min hjärna för jag var så taggad och lite uppspelt likt ett barn på julaftonsmorgon…
Jag och Jimmie träffades för några år sedan när vi jobbade på Sportfiskemässan ihop och har väl sedan dess sagt att vi måste fiska ihop. Så nu äntligen var det dags!
När vi hade hälsat, snackat lite och löst fiskekort. Packade vi snabbt ihop utrustningen vi behövde och begav oss ned mot dagens första plats.
Vi stannade till intill en kurva av ån. Vattennivån hade stigit lite och det strömmade på ganska bra på sina ställen. Regnet som hade kommit några dagar tidigare hade helt klart gjort sitt.
Jimmie sköt ut några brödbitar med slangbellan och ganska omgående var löjorna på brödet. Men efter kanske en minut flydde löjorna åt alla håll så vatten sprutade. Kort efter kom en färna upp och plockade brödbiten snyggt och försiktigt. Sen tog den nästa på samma försiktiga sätt. En vis färna…
Vi hade sedan innan bestämt att fokus skulle ligga på ytmetet med bröd den här helgen.
Jag plockade fram mitt spö och agnade på en brödbit på kroken och placerade den bredvid näckrosorna där färnan hade plockat de andra bitarna.
Pulsen var hög. För vilken sekund som helst kunde den komma upp och ta brödet.
Det tog inte heller lång tid innan den gjorde det, men jag var för ivrig…
Färnan kände dock aldrig kroken så jag satte dit en ny bit bröd och Jimmie sköt ut ett par bitar till. Efter en kanske två minuter dök den upp igen. Och snart sög den ned min brödbit och den här gången satte den.
Ytan exploderade och en härlig fight startade!
Färnan gjorde först en rusning in mot ett buskage till höger om mig men jag lyckades hålla den borta. Istället drog den rakt in bland näckrosorna som jag hade framför mig. Men turen var på min sida och snart kunde jag omsluta min första Skånska färna!
Vi valde att gå uppströms för att söka av lite fler platser. Solen höll sig fortfarande bakom molnen och det duggade lite då och då, så förhållandena var kanske inte de mest optimala. Men efter några försök och platsbyten senare sköt Jimmie ut en brödbit i ett bakvatten på andra sidan ån. Den hann bara landa på ytan innan en färna gick upp i ett våldsamt plask och slukade den.
Vi fiskade varannan gång så nu var det Jimmies tur. Han lyckades få brödbiten på rätt plats på första försöket och igen togs brödbiten i ett glupskt plask och snart stod hans spö i en fin båge! Färnan rusade uppströms och bjöd honom på en bra fight. Men efter en stund kunde jag håva ännu en vacker, mörk och välkonditionerad färna.
Det borde stå fler färnor i den där luckan tänkte vi så ett par bitar sköts ut lite uppströms och snart plaskade det till igen och nu var det min tur.
Jag bommade första försöket att hamna rätt. Men andra satt och en färna gick omgående upp och sög ned biten, men efter kanske tre sekunder släppte den…
Vi gick vidare och provade att se om någon färna stod mer i strömmen eller i någon håla närmare strömmen. Men vi kunde snart börja urskilja ett mönster…
Färnorna stod ut med kanterna i de lugna bakvattnen. Antagligen för att strömmen och vattenståndet hade ökat rejält de senaste dagarna.
Under resten av dagen så visade det sig att det här mönstret stämde.
Vi fortsatte uppströms, men färnorna ville inte riktigt gå upp och äta brödet. När de väl gjorde det så tog de bara två – tre bitar sen blev det tyst igen…
Vi bytte taktik och gick emot vår förutsatta plan lite och provade på bottenmete.
Och efter kanske fem minuter fick jag några riktiga dunk på min räka men tyvärr bommade jag fisken. Igen…
Solen började titta fram och vi hoppades på att färnorna skulle bli lite mer synliga. Men fram till lunch blev det ingen mer.
Lunchen var välkommen då vi hade gått, krupit och klättrat en hel del utmed ån så att få sitta en stund var skönt och även att få ta av sig gummistövlarna!
Köttsoppan och en folköl höjde lågan och energin igen. Snart var stövlarna på och vi började vandra till eftermiddagens sträcka.
Efter en stund lyckades vi få en färna att gå upp precis utmed ena kanten under en massa träd som hängde ut över ån.
Så Jimmie lät en bit driva långt nedströms och när hans brödbit nästan var längst ned av driften plaskade det till och han krokade. Färnan rusade rakt ut i strömmen likt en lax och bjöd på en galen fight!
Men efter en stund kunde jag håva ännu en fin färna strax under två kilo.
Även att solen hade letat sig fram och det var riktigt skönt ute ville inte färnorna riktigt. Vi fick kämpa med att få dem att gå upp och plocka men vi lyckades ändå få upp två till och så tappades en också.
Vi började bli rätt slitna och vi hade fiskat på bra i över tio timmar. Men när vi stod och diskuterade var vi skulle övernatta gick en färna upp och tog en av de sista bitarna bröd vi hade skjutit ut.
Det var Jimmies tur och han lyckades få den att gå upp och ta brödbiten. Riktigt glupskt dessutom och fast fisk!
När den kom upp till ytan såg den större ut än de andra vi hade fått under dagen. Och efter den hade hamnat i håven vägdes den till 2440 gram! En riktigt fin fisk.
Vi bröt kort efter den färnan och gick tillbaka till bilarna för att förflytta oss till nattens plats.
När vi hade fått ned prylarna till åkanten satte vi upp några larmspön för natten. Är man i Skåne finns det alltid chans på en rymling till karp, men även sutare och färna…
Sen var det dags för en sen middag med kaffe och kakor som efterrätt medan vi snackade om allt möjligt. Fiskerelaterat såklart!
Det blev ganska snabbt kyligt och fuktigt ute så det var skönt att få krypa ned i en varm sovsäck och somna under en klar himmel då tältet var överflödigt. Myggorna höll sig undan den här natten så det var ett perfekt läge att sova under bar himmel!
Strax efter vi somnat fick Jimmie några pip i sitt ena larm. Men tyvärr inget mer.
Själv sov jag sen som en bebis och vaknade till av att jag hörde röster…
Efter en stund kunde mina sömniga ögon urskilja ett par metare på andra sidan ån. Vi hälsade och de gick vidare med en lite udda blick och en del viskande… klockan var strax innan fem. Det blev ingen fisk för oss under natten och mitt larm var helt tyst. Jimmie hade något pip men inget mer, tyvärr!
Vi var snart uppe och efter lite frukost hade vi packat ihop och bestämde oss för att söka färnorna nedströms där vi började dagen innan.
Återigen hade molnen dragit in och det var kvavt i luften och det kom några regnstänk ibland.
Vid dagens andra plats gick en färna upp och tog en brödbit så vi bestämde att vi skulle placera varsin bit i vattnet och drifta dem utmed sidorna av den lilla fickan av ån vi var i. Men Jimmies brödbit hann bara driva max tio meter från oss innan en färna gick upp och sög i sig den med ett rejält plask. När kroken väl satt så exploderade ytan. Jag såg direkt att den här färnan var stor!
Platsen var trång med många hinder runtomkring oss som träd, buskar och stubbar…. Men med lite tur och skicklighet styrde Jimmie färnan bort från hindren och jag kunde tillslut håva.
Jag tittade ner i håven och sa till Jimmie att den här är stor, ditt PB hänger löst!
Vi vägde och mätte den till fin fina 2600 gram och en längd på 59 centimeter och det blev ett nytt PB!
En mörk, grov och riktigt vacker färna!
Vi fortsatte nedströms och det blev en helt annan å. Här var det lugnflytande ström med mycket överhängande träd, buskar och väldigt mycket snags… Ett drömställe för färnor helt enkelt!
Det osade mystik över hela området. En atmosfär som bara en å kan skapa.
Men vi hade återigen svårt att få färnorna att gå upp och äta… Fick vi dem att gå upp så kunde vi inte fiska på dem. Och de vi kunde fiska på var bara framme och tittade på brödet. Lätt frustrerande, men ändå otroligt roligt och spännande!
Vi hittade tillslut en färna som smaskade bröd som en galning precis intill ett nedfallet träd där bitarna samlades upp.
Jag försökte komma åt en annan färna så Jimmie klättrade ned och försökte hitta en lucka att fiska ifrån.
han hittade en björk han kunde lägga sig på för att komma ut lite över ån… Det ska inte vara för lätt!
Jag hör nedanför mig att färnan smaskade i sig gratisbitarna men snart gjorde den bort sig och tog Jimmies bit. Tumult utbröt!
Jimmie som låg över en björk fightade färnan snyggt även om hans nedre regioner fick lite stryk så lyckades han håva ännu en grov fisk!
En riktigt fin färna som vägdes till 2552 gram!
Andra reggfärnan för dagen och ett ännu större plus var hur den fångades. Ibland får man helt enkelt gå de där extra stegen för att nå dem!
(Då platsen var svår att fotografera på blev det bara ett par snabba mobilbilder på Jimmies telefon)
Efter den färnan lyckades vi inte hitta fler utan valde att gå tillbaka till platsen vi började på dagen innan. Väl där fick vi ganska omgående minst två färnor att gå upp och plocka brödbitarna. jag placerade ut mitt krokbete och snart sögs det ned. Men jag lyckades med konststycket att bomma, TRE gånger!
Två gånger drog jag för snabbt och den tredje tappade jag färnan efter kanske 5 sekunder.
Vi provade ett par andra platser utan framgång men gjorde ännu ett sista försök på platsen jag brände en tidigare. Fast jag lyckades med samma sak igen, tappa färnan…
Lätt förbannad på mig själv bestämde vi oss för att bryta och åka hem då fötterna värkte, kroppen värkte och huvudet var trött efter många timmars mete efter dessa magiska färnor!
Men vilken helg det var, vi fick många fina färnor och det blev ett nytt PB, ett stort grattis igen Jimmie!
Jag fick uppleva en magisk å som hade nästan allt att erbjuda och jag längtar redan tillbaks! Sen var det otroligt roligt att äntligen få fiska med dig Jimmie. Så ett stort tack för sällskapet och helgen. Magiskt!
Sen vill jag även tacka Jimmie för de otroligt fina bilderna och vill ni se ännu fler av hans bilder ska ni absolut in och följa Instagramkontot @bivvykaffe.
Det är Jimmie och en vän till honom som driver det och de har även lite annat skoj på gång som ska bli väldigt intressant att få ta del av framöver. Självklart meterelaterat!
Vill man läsa Bivvykaffes 12 Snabba Frågor intervju hittar ni den via länken.
/Christian
Trevlig läsning.
Tack så mycket!